Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från telegrafverkets horisont, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vv svenska statens affärsdrivande fö-
retag torde telegrafverket vara det,
med vilket den stora allmänheten har
den mesta beröringen. Åtminstone mås-
te man draga den slutsatsen, då man
erfar, att sammanlagda antalet telefon-
samtal under 1940 uppgick till 1.200
millioner. Räknat efter en genomsnitt-
lig samtalstid av 4 minuter motsvarar
detta drygt 18.000 år, om man bortser
från nätterna vid denna beräkning. För-
delas tiden på samtliga våra 6,34 millio-
ner invånare, av vilka två behövas
för vart och ett telefonsamtal, till-
bringar varje invånare 27 timmar per år
Läggas härtill alla interna samtal inom kontor,
i telefon.
fabriker etc. torde genomsnittstiden närma sig en normal
arbetsvecka.
Då det dessutom rör sig om ett tekniskt betonat företag,
böra några uppgifter om telegrafverket intressera tidskrif-
tens läsare. De äro till största delen hämtade ur ett före-
drag, som verkets chef generaldirektör Helge Ericson i mit-
ten av december höll inför Tekniska Förbundet i Borås un-
der titeln ”Dagens och morgondagens problem inom telegraf-
verket.”
Nästan varannan stockholmare
har telefon.
V erket har snart 90 år på nacken, ty det tillkom 1853 i
samband med den elektriska telegrafens införande i vårt
land. 1882 öppnade telegrafverket sin första telefonstation
för allmänheten i Härnösand med ett abonnentantal av 58.
Nu omfattar rikstelefonnätet cirka 960 000 apparater. Upp-
svinget under de gångna 60 åren är, som man ser, enormt,
och utväxlingen av telefonsamtal dominerar nu så avgjort
över telegrambefordringen, att verket snarare borde bära
namnet telefonverket. Av dess kapitalvärde komma 85—90
proc. på telefonnätet. :
Apparatantalet utgjorde för 10 år sedan 550 000 och har
sålunda sedan dess stigit med 75 proc. Enbart under sistlidet
år beräknas ökningen till ej mindre än 75 000 apparater, vil-
ket innebär ett förut ouppnått rekord.
Vid 1941 års ingång hade Sverige 143 telefonapparater per
1 000 invånare. Därmed intog vårt land den andra platsen
bland världens länder. Som etta låg Förenta Staterna med
160 apparater per 1000 invånare.
Av de svenska städerna kom Stockholm främst med 415,
därnäst Sundsvall med 289 och på tredje Uppsala med 249
telefonapparater per 1000 invånare.
Landsbygden rycker fram.
Frikretsarna utbyggas.
U nder de sehare åren har telefonen procentuellt räknat
gjort större framsteg på landsbygden än i städerna. Den-
na utveckling är resultatet av en målmedveten strävan från
verkets sida att utjämna skillnaden i telefonhänseende mellan
stad och land. Sedan nu jordbrukarna i stor skala införli-
vats med kundkretsen, vänta vi, sade generaldirektör Eric-
son, på industriarbetarna.
Telegrafverket har på sitt program att så småningom uwut-
bygga frikretsarna till att omfatta hela den bebyggda delen
av vårt land. En frikrets är det område intill 2 km från
en telefonstation, där abonnenterna slippa att erlägga av-
gift för ledningarna. Hade ej materialbristen kommit emel-
lan, häde telegrafverket hoppats att ganska snart komma där-
hän, att förmånen av fria abonnentledningar kommit alla
telefoninnehavare till godo Nu får man vänta, innan nuva-
rande 93 proc kunna ökas till 100.
Svenska telefontaxan
lägst i världen.
D et nämndes ovan något om telegrafverkets kapital, vilket
utgör 580 millioner kronor. För innevarande budgetår
beräknar verket sina inkomster till 171 och utgifterna till
129 millioner kronor. Överskottet skulle sålunda bli 42 mil-
lioner kronor, vilket motsvarar nära 8 proc. på kapitalet.
Emellertid förtjänar det framhållas, att denna goda för-
räntning icke grundar sig på oskäliga telefontaxor. Tvärt-
om äro avgifterna i vårt land säkerligen de lägsta i världen,
om man samtidigt tar hänsyn till den höga standard, som
kännetecknar telefonväsendet i Sverige.
Undertecknad tillåter sig här inskjuta en påminnelse om
svensk industris välkända tekniska insatser som en väsentlig
orsak till telefonväsendets höga standard.
Som bevis för dess tekniska nivå påminde generaldirektör
Ericson om telefonnätets automatisering, som nu omfattar
hälften av alla apparater. Sättes automatiseringen i rela-
tion till antalet växelstationer, som utgör 7 000, äro dock en-
dast 12 proc. av dessa automatiserade. Detta beror givetvis
därpå, att de största stationerna i främsta rummet fått
automatisk drift.
Automatiseringen av stora områden erbjöd till att börja
med vissa tekniska svårigheter, men dessa ha kunnat över-
vinnas. Nu är frågan om att automatiskt sammankoppla
hela landets telefonnät mera ett praktiskt-ekonomiskt än ett
tekniskt problem. Materialbristen har f. n. bromsat takten
i automatiseringen, som därför utvecklas endast i mån av
förhandenvarande resurser.
Ännu en siffra rörandet det svenska telefonnätet må vara
av intresse. Dess trådlängd skulle räcka runt jorden vid
ekvatorn omkring 100 varv.
Abonnenttelegrafi planeras
efter kriget.
G eneraldirektör Ericson framhöll ifråga om radion, att
dennas utbredning gått betydligt snabbare än telefonens,
i det antalet radiolicenser redan nu är uppe i 11/2 million.
Störningsfri mottagning möjliggöres genom frekvensmodu-
lerade -sändare enligt en amerikansk uppfinning, men ett-:
införande härav skulle bl. a. medföra, att gängse mottagare
bli oanvändbara, varför denna fråga saknar aktualitet.
Trådradio innebär överföring av radioutsändningar via me-
talliska ledningar. Högfrekvent trådradio är så gott som
störningsfri och möjliggör att sända flera program på sam-
ma ledning. Dylika anläggningar äro försöksvis anordnade
vid ett 30-tal telefonstationer med omkring 1 000-talet an-
slutna abonnenter. De ökade kostnaderna medföra emellertid
ett tillägg till den vanliga licensavgiften.
Telegrafverket planerar, när förhållandena åter bli nor-
mala, införande av abonnenttelegrafi. Redan nu finnas som
bekant för tidningarnas nyhetstjänst och inom en del industri-
företag fjärrskrivmaskiner, vilka dock äro beroende av di-
rekta linjer mellan avsändare och mottagare. Genom ett
speciellt ledningsnät bleve det dock möjligt att från vilken
som helst apparat komma i förbindelse med varje annan appa-
rat. Den behövliga materielen måste dock importeras, vilket
fin. ej kan ske.
Televisionen är snarare en ekonomisk fråga än ett tek-
niskt problem. Den kommer, när förutsättningarna därför
äro för handen.
Utan tvivel göras stora framsteg på teleteknikens område
i de krigförande ländernas forskningslaboratorier, men re-
sultaten få vi vänta på till krigets slut.
w B. Traneus:
TEKNIK för ALLA 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
