Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne — en föregångsman på många områden var även Sveriges första bränsleekonom och vedsparare! Av Sam Mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Urban Hjärne.
rban Hjärne, föregångsmannen på så
många andra områden, vår förste nyk-
terhetsivrare, mineralog, vattenläkare, ro-
man- och tragediförfattare, reklamman
och häxadvokat, förkämpen för allt möj-
ligt från stavningsreform till utbildning
barnmorskor, blev även vedsparan-
d e t s pionjär i vårt land.
Framför oss ligger en liten gulnad bok
med många lustiga planscher: ”En lijten
Oeconomisk Skrifft om Wedhsparande,
huru man i desse knappa Tijder med. We-
den som efter handen begynner at tryta,
bätter omgås skall och till Wärmande an-
vända med bätter Nytta och Sparsamhet
dem Oförmögnom till Tröst och Lind-
ring.”
Har inte denna boktitel dagens klang!
Oaktat den gammaldags fotsida språk-
dräkten för den våra tankar på bränsle-
kommissionen och kalla värmeelement.
Intetdera var emellertid uppfunnet år
1696, då den lilla avhandlingen trycktes
hos ”Sal. Wankifs Änkia” på äkta hand-
gjort lumppapper.
Nej! Den kraftfulla maning till sven-
ska folket att hushålla med veden, som
den ”Oeconomiska — läs ökonomiska —
Skrifften” utgör, utfärdades på eget be-
våg av Urban Hjärne. Under sina resor
i de svenska Östersjöprovinserna, i Norge,
Tyskland, Holland, Frankrike och Eng-
land hade han gjort bekantskap med en
mängd skiftande ugnstyper, däribland
även en del ganska knepiga, som den
permanenta Dbränslebristen hade fram-
tvingat i skogfattiga länder. En jämfö-
relse med förhållandena här hemma ut-
föll inte precis till hemlandets fördel.
Stormaktstidens Sverige eldade mesta-
16 TEKNIK för ALLA
URBAN HJÄRNE
— en föregångsman på många områden
var även Sveriges första bränsleekonom och
VEDSPARARE!
Av SAM MARK
dels för kråkorna i undermåliga spisar.
Att använda spjäallet ansågs för en för-
aktlig snålhet. Man slösade med ved
utan måtta. Man skövlade skogen. Och
frös!
Hjärne, som förenade forskarens skarp-
sinne med stor praktisk klokhet, insåg
först faran av det rådande vedslöseriet
och blev den förste i Sverige som höjde
rösten — för rationell skogshushållning.
Med sin inneboende drift att bekämpa
gängse missbruk påtog han sig den tunga
uppgiften att lära svenska folket —
elda rätt. Den berömde läkaren och
vetenskapsmannen blev ugnsmakare. Och
varför inte!
”Det är mera, att finna ett sannings-
rön än göra tio disputationer vid akade-
mien” var hans inställning till liknande
saker.
Vedhamstring
i 1600-talets Stockholm
Hjärne hittade på nya, förbättrade spis-
konstruktioner och samlade slutligen
sina tankar och rön rörande denna, vi
vågar säga, brännande fråga i en bok.
Det är på en gång en teknisk handbok
och en stridsskrift — mot skogsskövling
och vedslöseri.
Hjärne tillägnade sitt verk landshöv-
dingen i Stora Kopparbergs län, friher-
ren Nils Gripenhjelm men signerade bo-
ken med endast ”U. H.”, tydligen för att
poängtera dess ringhet. I företalet på-
pekar Hjärne det oegennyttiga i sitt ar-
bete. Han vill hellre betjäna det allmän-
na bästa, ”ehuru det och aflöpa måtte
med min egen Skada, Omkåstnadt och
Tijdspillan” än rikta sig på andras bekost-
nad.
Efter att ha beskärmat sig över hur det
”brändes lustigt och brasades öfwerflö-
digt i alla Wråår” i Sverige, kommer
han in på den allt svårare vedbristen och
de ständigt stigande vedpriserna, som se-
dan en tid börjat förbittra stockholma-
rens liv:
”Men nu begynnes ett annat Huus-
håld, sedan Weden blijr ju längre ju dy-
rare, kunnandes under tijden intet fåås en
gång för Penningar, icke allenast der-
före, att de Förmögne förse sig aldra-
först, utan och at det blijr så mycket un-
dan köpt af dem som egennyttig Handel
drijfwa.” Dessa profiterar av den rådan-
de bristen, ”månglandes det åter uth om
Winteren på det aldradyraste, när Nor-
danvädret känner effter Ryggen och Köl-
den effter Fingerändarna”.
Gulascheriet är tydligen en gammal
uppfinning. Man schackrar friskt i
Hjärnes Stockholm ”Hwar af kommer at
när någon Wedbåt anländer, de då över-
bjuda den ena den andra och stijger det
Titelbladet till Urban Hjärnes bok ”En
lijten Oeconomisk Skrift om Wedhspa-
rande, huru man i dessa knappe Tijder
med Weden som efter handen begynner
att tryta bätter omgås skall och till
Wärmande använda med bätter Nytta
och Sparsamhet, dem Oförmögnom till
Tröst och Lindring”.
få
>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>