- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 2. 9 jan. 1942 /
17

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urban Hjärne — en föregångsman på många områden var även Sveriges första bränsleekonom och vedsparare! Av Sam Mark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fommad

Ta

der igenom äntlig så högt, at de Oför-
mögne måste förgås uti Frost och deras
oskyldigaste Barn fördärfwas utaf kiöld.”

Här måste ju något göras — upplys-
ning framför allt! — och Hjärne lovar
”något der om måla, williandes lära huru
man Weden med bättre Sparsamhet må
bruka, wijsandes der hos at till Brand och
Värma intet så myckit alla Tijder behöf-
Wes.”

Han börjar med att beskriva alla exi-
sterande bränslen och tar upp det stora
problemet Torv, till vars slutliga lösning
Sverige nu åter måst ställa sitt hopp. Om
folk ville elda med torv, skulle bränsle-
kostnaderna — menar Hjärne — kunna
nedbringas med mer än två tredjedelar.
Enligt moderna beräkningar kan våra
torvmossar fylla landets totala bränslebe-
hov under minst 500 år.

”Torket fäädyngia”
och ”torr camel”-dito

Hör föreslår även eldning med tor-

kade riskkinppen, s. k. fagotter, vilka
han sett giva härliga brasor i franska och
engelska spisar. Uppslaget låter ju inte
så dumt. Måhända finns här något att
tänka på — inga småmängder ris ruttnar
bort i våra skogar. Slutligen kommer
han in på ”Torkat Fäädyngia” och ”torr

tab.+

Hjärnes värmeledning: en ugn med ett
par skorstensrör, som slingrar sig från
våning Ull våning.

Camel”-dito, bränslen som ju för vår del
inte blivit riktigt aktuella ännu, Men fort-
sätter kriget...

Hjärne avhandlar även olika sorters
eldstäder. Alldeles speciellt rekommende-
rar han de s. k. pottugnarna, vanliga ie
Liffland, Estland och hans hembygd Ing-
ermanland. De är beklädda med skål-
formiga kakel och synnerligen varma, i
det den utgående värmen ”i berörde Pot-
tor circuleras och stuttas”.

För den’ gamla brasromantiken har
Hjärne intet till övers och vill moderni-
sera den öppna spisen genom att mura
in en åbäkig ugn, upptill avslutad med
ett galler. På detta travar han upp en
hög kullerstenar, som håller en ”behage-
lig luft”, när man på dem slår ”Rosen-
eller annat välluchtande Watn”.

Redan på karolinernas tid
”brändes lustigt och brasa-
des öfwerflödigt i alla
Wråar” här i landet, och
stockholmarna ansäågo det
redan då nödvändigt att
hamstra ved. Hjärne för-
sökte komma åt gulasche-
riet genom upplysning.
Torv och ”fäädyngia” re-
kommenderades som bra
ersättningsbränslen, men
centralvärmen ansågs allt
för revolutionerande för
att kunna slå igenom.

Värmeledningsprojekt
200 år för tidigt

a, Hjärne är så långt före sin tid, att

han för större hus föreslår — central-
värme! Till yttermera visso förtydligar
han sin idé med en skiss: en ugn med ett
par skörstensrör, som slingrar sig från
våning till våning. Ett sådant påfund ha-
de man aldrig hört talas om, och inte
ville man heller tro att något dylikt var
möjligt. Men Hjärne åtar sig att förse
med värmeledning inte blott bostadshus
utan t. o. m. stora kyrkor, i Stockholm
och på landet. Kyrkorna saknade näm-
ligen varje spår av uppvärmning, och
Hjärne ansåg med rätta, att en reform
var påkallad, ”särdeles nu i dessa tijder
då man icke mera den Styrckia har, som
wåra Fäder och Förfäder, som med bara
och skallota Hufwuden kunde under hela
Gudstiensten sitta obetäckte”.

2

Hjärne ville modernisera den öppna spi-
sen genom att mura in en åbäkig ugn...

På Hjärnes tid satt man nämligen i
kyrkan påpälsad som till en bättre polar-
expedition, Biskop Svedberg berättar i
sin självbiografi som något mycket märk-
värdigt, att han tack vare sitt tjocka hår
inte behövde använda mössa i kyrkan.
Det skulle dock dröja nära två hundra
år, innan Hjärnes sköna värmelednings-
fantasier blev verklighet.

För fältbruk rekommenderar Hjärne
glödande järnkulor. Man frågar sig ofri-
villigt :

Hämtade Karl XII det knepet ur Hjär-
nes handbok?

Södermalmsapoteket Enhörningen, be-
läget i Götgatsbacken, hade ett underverk
till köksspis, som Hjärne noga beskriver.
Denna Europas ”artigaste” spis hade
uppfunnits av stadsapotekaren Stappe-
nius, tidigare föreståndare för apoteket
Morianen. Hjärne är dock medveten om,
att det tar tid för nymodigheter att slå
igenom ”warandas icke hwart och ett
Hufwud till nya Inventioner skickeligit.
Låt en gammal Kokerska gifwa sitt Om-
döme, när hon wid de nybeskrefne Köks-
ugnar skall reda maten, hon skall väl in-
tet gifwa sitt Samtycke der till, uthan
wälsigna den i Ansichtet, som dem upp-
funnit och angifwit hafwer.”

Varje reform kräver sin tid. Men ville
alla följa Hjärnes råd, så kunde vedåt-
gången minskas till en tredje-, ja, en
fjärdedel, det är han förvissad om — — —

”Föruthan det at hwar och en för sig
något besparade, och uthi desse swåra
och knappa Tijder bättre kunde uthkom-
ma, wore det och så en allmänn Nytta
at Skogarna, nu icke allenast kring
Stockholm, uthan och för denne Stadens
skull wid de navigable Orter i Finland
och annorstädes äro mycket utödde, kun-
de åter tillwäxa och till äfwentyrs myc-
ket bättre sedan användas.”

Ja, Urban Hjärne var ingen dum karl.

TEKNIK för ALLA 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:14:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-2/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free