Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska Museet Stockholm: Atmosfärisk gasmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
e ångmaskiner, som på 1700-ta-
let började komma i bruk (se
TfA nr 39 1941), voro konstruera-
de så att de indirekt, d. v. s. genom
atmosfärstrycket, nyttiggjorde ån-
gans kraft. Man lät ången konden-
sera i en arbetscylinder, varvid ett
vakuum uppstod på undersidan av
kolven. Denna pressades härige-
"nom av det yttre lufttrycket mot
cylinderns botten och ett arbetsslag
utfördes. Först genom James Watts
epokgörande nykonstruktioner i
slutet av samma århundrade ska-
pades den direktverkande ångma-
skinen.
Ur teknisk-historisk synpunkt
är det mycket intressant att även
Tekniska
förbränningsmotorn ungefär 100 år
senare genomlöper en likartad ut-
veckling. Svårigheten att göra för-
bränningsmotorn direktverkande,
: d. v. s. att upptaga den våldsamma
kraften från explosionsartat för-
brinnande bränsle och på ett eko-
nomiskt sätt omsätta denna i an-
vändbar roterande kraft, översteg
till att börja med konstruktörernas
förmåga. Man tvingades liksom vid
ångmaskinen att gå den indirekta
vägen över lufttrycket. Den första i
praktiskt bruk mera använda för-
bränningsmotorn, efter de tyska
konstruktörerna N. R. Otto och E.
Langen, kallad Otto och Langens
atmosfäriska gasmotor, hör även till
de första förbränningsmotorer, som
körts här i landet. Ett väl bevarat
exemplar står nu i Tekniska Mu-
seets stora ma-
skinhall.
Motorns kon-
struktion fram-
går av vidståen-
de <sektionsrit-
ning. I den upp-
åt öppna cylin-
dern A löper en
kolv B med kolv-
stång C. Den se-
nare är försedd
med kuggar, som
gå i ingrepp med
kugghjulet D.
Lysgas införes i
cylinderns ned-
re del och kom-
primeras något,
innan den an-
tändes genom
en flamtändan-
anordning «vid
J. Kolven kastas
härigenom i sitt
högsta läge var-
vid kugghjulet
Gasmotor med fri-
flygande kolv, sys-
tem Otto G. Ean-
gen, är en av Tek-
niska Museets im-
tressantaste kraft-
maskiner.
ATMOSFÄRISK
—JYPIRrd GASMOTOR
TER STOCKHOLM
D, som är försett med frikopp-
ling, löper fritt på sin axel E.
Cylinderns väggar äro mantla-
de och innehålla kylvatten, varför
förbränningsgaserna hastigt avky-
las och återtaga sin ursprungliga
ringa volym. Cylindern är sluten,
varav följer, att ett kraftigt vakuum
uppstår under kolven och denna
pressas i bottenläge. Kugghjulet D
går, sedan kolven vänt, i ingrepp
med axeln E och en kraftimpuls
överföres till stora svänghjulet. Så
snart kolven nått cylinderns botten,
införes ny gas och samma procedur
upprepas.
Otto och Langens atmosfäriska
motor brukar även kallas ”gasmo-
tor med friflygande kolv”. Den de-
buterade på den stora världsutställ-
ningen i Paris 1867, där den i strid
med bl. a. fransmannen Lenoirs nå-
got äldre, ångmaskinsliknande gas-
motor, erövrade 1:a pris. Resultatet
blev en för tidens förhållanden
å sid. 10.)
(Forts.
TEKNIK för ALLA 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>