e ångmaskiner, som på 1700-ta- let började komma i bruk (se TfA nr 39 1941), voro konstruera- de så att de indirekt, d. v. s. genom atmosfärstrycket, nyttiggjorde ån- gans kraft. Man lät ången konden- sera i en arbetscylinder, varvid ett vakuum uppstod på undersidan av kolven. Denna pressades härige- "nom av det yttre lufttrycket mot cylinderns botten och ett arbetsslag utfördes. Först genom James Watts epokgörande nykonstruktioner i slutet av samma århundrade ska- pades den direktverkande ångma- skinen. Ur teknisk-historisk synpunkt är det mycket intressant att även Tekniska förbränningsmotorn ungefär 100 år senare genomlöper en likartad ut- veckling. Svårigheten att göra för- bränningsmotorn direktverkande, : d. v. s. att upptaga den våldsamma kraften från explosionsartat för- brinnande bränsle och på ett eko- nomiskt sätt omsätta denna i an- vändbar roterande kraft, översteg till att börja med konstruktörernas förmåga. Man tvingades liksom vid ångmaskinen att gå den indirekta vägen över lufttrycket. Den första i praktiskt bruk mera använda för- bränningsmotorn, efter de tyska konstruktörerna N. R. Otto och E. Langen, kallad Otto och Langens atmosfäriska gasmotor, hör även till de första förbränningsmotorer, som körts här i landet. Ett väl bevarat exemplar står nu i Tekniska Mu- seets stora ma- skinhall. Motorns kon- struktion fram- går av vidståen- de <sektionsrit- ning. I den upp- åt öppna cylin- dern A löper en kolv B med kolv- stång C. Den se- nare är försedd med kuggar, som gå i ingrepp med kugghjulet D. Lysgas införes i cylinderns ned- re del och kom- primeras något, innan den an- tändes genom en flamtändan- anordning «vid J. Kolven kastas härigenom i sitt högsta läge var- vid kugghjulet Gasmotor med fri- flygande kolv, sys- tem Otto G. Ean- gen, är en av Tek- niska Museets im- tressantaste kraft- maskiner. ATMOSFÄRISK —JYPIRrd GASMOTOR TER STOCKHOLM D, som är försett med frikopp- ling, löper fritt på sin axel E. Cylinderns väggar äro mantla- de och innehålla kylvatten, varför förbränningsgaserna hastigt avky- las och återtaga sin ursprungliga ringa volym. Cylindern är sluten, varav följer, att ett kraftigt vakuum uppstår under kolven och denna pressas i bottenläge. Kugghjulet D går, sedan kolven vänt, i ingrepp med axeln E och en kraftimpuls överföres till stora svänghjulet. Så snart kolven nått cylinderns botten, införes ny gas och samma procedur upprepas. Otto och Langens atmosfäriska motor brukar även kallas ”gasmo- tor med friflygande kolv”. Den de- buterade på den stora världsutställ- ningen i Paris 1867, där den i strid med bl. a. fransmannen Lenoirs nå- got äldre, ångmaskinsliknande gas- motor, erövrade 1:a pris. Resultatet blev en för tidens förhållanden å sid. 10.) (Forts. TEKNIK för ALLA 9