- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 20. 15 maj 1942 /
29

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omlindning och beräkning av småmotorer, av Tore Porsander. Del 3. Omlindning av små likströmsmaskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hos en generator är det alltså denna EMK, som framdriver den elek-
triska strömmen genom den slutna strömkretsen, som åstadkommes genom
sammankoppling av generatorns uttag över en yttre belastning. Vi erhålla
här en sluten elektriska strömkrets, innehållande en EMK, och kunna
alltså tillämpa formel (7), då vi få:

IB MW dolts 104 MO (22)

där V betecknar polspänningen, d. v. s. spänningen mellan generatorns
båda borstar eller borstgrupper, I den uttagna strömmen och BE; slutligen
maskinens inre motstånd.

Hos en motor gäller i stället formeln:

E=V-TI- RB; volt (23)
eller omskrivet:

V=E+TI- Ri volt. (23 a)

En likströmsmotor anslutes ju till en viss spänning V volt, varvid ström
kommer att passera genom ankarets lindning. Härvid uppstår en kraft-
verkan mellan de strömgenomflutna ledarna och det magnetiska kraft-
fältet, varigenom ankaret bringas att rotera. Härvid uppstår emellertid
liksom vid generatorn en induktion i ledarna så att vi få en elektromoto-
risk kraft, som vi hos motorer ge namnet motelektromotorisk kraft, efter-
som den till sin verkan kommer att motverka den anslutna spänningen V.
Det är uppkomsten av denna motelektromotoriska kraft, som förklarar,
varför en likströmsmotor, som ju i sig själv har ett mycket litet elektriskt
motstånd, kan anslutas till en ganska stor spänning utan att strömmen
blir alltför stor. Man kan med andra ord icke tillämpa Ohms lag i
detta fall.

Till slut skall anges formeln för vridmomentet och den mekaniska effek-
ten hos en likströmsmotor. Vi erhålla med samma beteckningar som ovan:

INST
n
där M, betyder det vridande moment, som vi kunna taga ut från motor-
axeln. Då vi i stället i regel önska uttrycka motorkraften som en effekt-
storlek i hästkrafter (P), insättes det bekanta sambandet: 1 hästkraft =

736 watt, varvid erhålles:

M, = 0,975 -

kgm (24)

2

eller
ID 0 JESU oc IE (25)

Verkningsgrad

För de här behandlade elektriska maskinerna är verkningsgraden rela-
tivt låg. Maskiner på c:a 100 watt ha verkningsgraden omkring 60 9,
medan maskiner omkring 200 watt kunna uppnå 65 7. Dessa ganska
dåliga värden bero på det relativt stora motstånd i ankarlindningen, som

:« blir en följd av små ankaren, där man ej har samma möjlighet som vid

stora maskiner att utnyttja spåren ordentligt. För exempelvis en motor
kunna de olika effekterna åskådliggöras genom multiplicering av alla ter-
merna i formel (23 a) med I,, då vi få:

Väs ITE BIE Rag dan va

Termen V : I, betyder den tillförda elektriska effekten, termen E :I, den
i motorn som mekanisk effekt uttagna nyttiga effekten och slutligen den
sista termen R, - I? den elektriska effekten i själva ankarlindningen, som
omvandlas till värme och följaktligen räknas som ren förlust. Det gäller
vid beräkning av en likströmsmaskin att få denna sista storhet så liten
som möjligt, vilket sker genom en god utnyttjning av det tillgängliga lind-
ningsutrymmet i spåren, och man bör alltså välja tråddimensionen så stor,
som det över huvud taget är möjligt.

NA

=
SV

=
maa
a

TEKNIK för ALLA 29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 24 21:22:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-20/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free