Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omlindning och beräkning av småmotorer, av Tore Porsander. Del 3. Omlindning av små likströmsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMLINDNING och beräkning av
DEL 3. — (for)
OMLINDNING AV SMÅ
LIKSTRÖMSMASKINER
SMAMOTORER
Som andra skäl kan anföras det i fig. 17 antydda förhållandet, att serie-
lindningen endast erfordrar två borstar på kommutatorn, oberoende av
antalet poler hos maskinen. Parallellindningen däremot kräver lika många
borstar för strömuttagningen från kommutatorn som antalet poler hos
maskinen. Detta innebär givetvis en besparing av antalet borstar.
Som tredje skäl slutligen, vilket ofta kan vara ganska betydande, är att
serielindningen så att säga sprider ut lindningen och härvorna runt hela
ankarets omkrets, d. v. s. varje härva omfattar större del av ankarets om-
krets än vad fallet blir hos parallellindningen. Detta är icke utan bety-
delse, om det visar sig vara svårt att erhålla exakt lika stora luftgap mellan
varje pol och ankaret. En sådan ojämnhet hos luftgapen medför, att luft-
gapsflödet under de olika polerna blir olika stort, varigenom spänningen
i motsvarande delar av ankarledarna kommer att variera. Hos en parallell-
lindning på ankaret kan detta medföra utjämningsströmmar inuti själva
lindningen, vilket dels betyder en extra uppvärmning, dels en effektförlust.
Hos serielindningen däremot sker en naturlig utjämning av dessa variatio-
ner hos ankarspänningarna, varför serielindningen i detta fall är att
föredraga.
Den i ankaret inducerade spänningen
Den elektriska likströmsmaskinen grundar sin verkan på lagen om elek-
trisk induktion, varmed menas det förhållandet, att i en ledare, som för-
flyttas i ett magnetiskt kraftfält, uppstår en elektromotorisk kraft. Om
denna ledares båda ändar kopplas samman, erhålles en elektrisk ström-
krets, i vilken den elektromotoriska kraften framdriver en elektrisk ström.
I sin enklaste form kan en likströmsgenerator framställas enligt fig. 19,
där ankarlindningen utgöres av en härva med ett enda varv, som är anslu-
tet till en kommutator med två lameller. Då denna härva roterar omkring
sin axel, komma härvans båda sidor att skära det magnetiska kraftlinje-
flödet mellan polerna. Härigenom induceras i härvan en EMK, vars stor-
lek är beroende av flödets storlek och den hastighet. varmed härvan rote-
rar. Den EMK, som uppstår i härvan varierar dessutom alltefter härvans
läge i förhållande till magnetfältet och byter även riktning för varje halv-
varv, som härvan roterar. I härvan uppstår med andra ord en växelspän-
ning, som i sin tur skulle ge upphov till en växelström, om härvans båda
ändar direkt hopkopplades. Det är alltså av denna anledning, som vi måste
förse vår likströmsgenerator med en kommutator, för att hela tiden under
härvans rotation vända den erhållna strömmen åt samma håll.
För beräkningen av denna i ankaret inducerade elektromotoriska kraft
E volt gäller formeln: |
PIE >= : DD 107? volt. (21)
där alltså enligt förut följande beteckningar gälla:
p = antalet poler.
n = ankarets rotationshastighet i varv/min.
n, = det totala antalet ledare i ankaret.
c = antal paralellkopplade strömkretsar i ankaret.
2 = luftgapsflödet i maxwell.
Faktorn 10-23, vilken här angivits för att läsaren skall känna -igen denna
formel i annan litteratur, är ett annat beteckningssätt för 0,00000001,
"cd. v. s. 1:100000000. Formeln måste nämligen divideras med etthundra
millioner för att svaret skall erhållas direkt i volt.
Äl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>