Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstindustrins pånyttfödelse, ett 25-årsminne, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTINDUSTRINS PÅNYTTFÖDELSE
Ett 25-årsminne
Der svenska industriens världsrykte för kvalitet har skapats
ej blott av uppfinnare och ingenjörer. Det finns industri-
grenar, där konstnärer måste tillskrivas förtjänsten av detta
goda anseende. I båda fallen få insatserna av arbetare med
sinne för precision, med gott handlag och med ambition att
prestera sitt bästa ej förglömmas.
Var och en förstår, att vi med denna inledning syfta på vår :
konstindustri, närmast glas- och porslinsfabrikationen. Det
finns anledning att här syssla något med denna bransch, ef-
tersom det i år har gått ett kvarts sekel, sedan den pånytt-
födelse inom konstindustrien började, vilken i fortsättningen
medfört stora och välförtjänta triumfer.
Impulsen till denna renässans kom från Svenska Slöjdför-
eningen, som efter en omorganisation bl. a. tog till sin uppgift
att förmedla anställning av konstnärliga krafter hos indu-
strien. Detta ledde 1917 till en hel del betydelsefulla enga-
gemang vid våra glasbruk och porslinsfabriker.
Sålunda knötos till Orrefors glasbruk Simon Gate och Ed-
vard Hald, vilken senare till att börja med även verkade hos
Rörstrands porslinsfabrik. Vid Kosta glasbruk engagerades
Edvin Ollers och vid Gustafsbergs porslinsfabrik Wilhelm
Kåge samt vid Lidköpings porslinsfabrik Einar Forseth.
[EES de gångna 25 åren ha en del personalförändringar
skett inom konstindustrien, men alltjämt leda Hald och
Kåge utvecklingen vid Orrefors resp. Gustafsberg. Vicke
Lindstrand har en tid tillhört staben vid Orrefors, och
Gunnar Nylund har tillfört Rörstrandsporslinet nya skönhets-
värden. Arthur Percy svarar för den konstnärliga kvaliteten
vid Gävle porslinsfabrik, och vid Strömbergshyttan ha dispo-
nent Edvard Strömberg och hans maka flätat nya lagrar i det
svenska konstglasets ärekrans.
Det sades förut något om stora och välförtjänta triumfer.
Ja, de ha inhöstats både på svensk botten och utomlands.
Här hemma äro de bl. a. knutna till Hemutställningen i
Liljevalehs konsthall i Stockholm 1917 — då resultaten av
konstindustriens renässans första gången presenterades för
offentligheten — till Jubileumsutställningen i Göteborg 1923
och till Stockholmsutställningen 1930. Men framgången doku-
menteras ej blott i dessa glansfulla yttre framträdanden, utan
också i den förbättring av svenska folkets konstnärliga smak,
som våra glasbruk och porslinsfabriker kommit åstad. Heders-
gåvor, lysningspresenter och tävlingspriser ha därigenom lyfts
upp på en helt annan nivå än den, som i äldre tider fick sin
prägel av både producenters och konsumenters tämligen banala
skönhetsuppfattning. Denna skolning av smaken har också
påverkat de svenska hemmens inköp av prydnadssaker, även
om förståelsen för den nyorienterade konstindustriens alster
ännu ej gått riktigt på djupet. Så svarar åtminstone en av de
konstnärliga ledarna på författarens fråga härom.
Man får fördenskull komma ihåg, att vår konstindustri ej
blott producerar paradpjäser. Även enkla bruksföremål ha
blivit föremål för konstnärernas omsorger. Denna s. k. vack-
rare vardagsvara har förvärvat stor marknad hos allmänhe-
ten, om ock uppskattningen av dess samtidigt ändamålsenliga
och vackra utförande icke nått önskvärd bredd.
Pp: utländsk botten har svenskt glas och porslin väckt smick-
rande uppmärksamhet vid många expositioner, bland vilka
kunna nämnas de i Paris 1925, New York 1927 och London
1931. Genom dessa riktades den internationella världens upp-
märksamhet på vår konstindustri, vilken sedan dess haft en
pålitlig kundkrets i denna kräsna publik. Detta har gällt icke
blott inköpen av turistsuvenirer, utan en regelbunden export
av konstindustriella alster har ägt rum, så länge handelsut-
bytet kunnat följa normala banor. Nu äro givetvis möjlig-
heterna härför starkt beskurna.
Frågar någon härefter, vilka medel de konstnärliga ledarna
av våra glasbruk och porslinsfabriker använt för produktio-
nens renässans, känner sig författaren inne på ett område, där
kompetensen sviker. Det förefaller emellertid, som om de
förstått att förena sin konstnärliga skaparkraft med en in-
gående kännedom om glas- och porslinstillverkningens teknik
och därigenom kunnat ge konstindustrien nya impulser såväl
då det gäller att utveckla materialets inneboende möjligheter
som i fråga om föremålens dekorering.
et nämndes i början av denna artikel, att arbetarna
inom svensk konstindustri haft andel i dess framgångar.
En ofta sedan generationer nedärvd yrkesskicklighet var för
de konstnärliga nydanarna en god grund att bygga på. Man
får komma ihåg, att våra glasbruk och porslinsfabriker ha
gamla anor. Rörstrand anlades 1726 och Kosta 1742 samt
Gustafsberg 1827. Kunnighet i glasblåsning och porslins-
makeri fanns därför för handen, och för att öka tillgången
på gravörer för konstnärligt glas inrättades på sin tid vid
Orrefors ’en statsunderstödd gravörskola.
Vi ha hittills endast talat om glasbruk och porslinsfabriker.
Rättvisan kräver att till vår konstindustri även hänföras ett
par andra områden, där en nyorientering också ägt rum på de
senaste 25 åren. Hit höra järnbruk för tillverkning av konst-
närligt gjutgods, textilindustri, fabriker för möbler och inred-
ningar, tapetfabriker och bokindustri.
Denna kortfattade översikt bekräftar, att de personliga in-
satserna äro av avgörande betydelse för den industriella ut-
vecklingen på det konstnärliga området lika väl som på det
tekniska, ekonomiska och organisatoriska. Fritt spelrum för
sådana insatser är fördenskull en oeftergivlig förutsättning
för fortsatt framstegsarbete inom vårt näringsliv.
Ö draeueus
Vackert och modernt stengods från Rörstrandsfabri-
kerna. Konstnär: Gunnar Nylund.
TEKNIK för ALLA 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>