NY FÖRKROMNINGSMETOD Krom har den viktiga egenskapen att stå emot angrepp av rost eller syror. Man säger, att krom är korrosionsbe- ständigt. För att bevara stål mot korro- sion legerar man detsamma antingen med krom (rostfritt stål) eller också överdrages det på galvanisk väg med ett skikt av krom. Men genom att använda rostfritt stål, går det åt onödigt mycket krom och nickel, emedan det endast är de yttre skikten, som äro utsatta för korrosion. Dessutom finns det fall, då man behöver syrabeständigt stål med bestämda egenskaper, vilka befintligt rostfritt stål icke besitter. Den galva- niska förkromningen har den nackdelen att ha dålig vidhäftningsförmåga, sär- skilt vid mekaniska påfrestningar, eme- dan övergångsställena mellan kromet och järnet uppvisa alltför stora varia- tioner i de fysikaliska egenskaperna. Denna olägenhet kan miskas genom att först förnickla järnet eller stålet. Nu har den tyska firman Becker, Daeves och Steinberg utexperimenterat ett nytt förfaringssätt, genom vilket ovannämnda nackdelar undanröjas. Ge- nom diffusion bringas kromatomerna in i stålets ytskikt. Detta sker genom att använda kromklorid, som vid förhållan- devis låg temperatur övergår i gasform och tränger in i stålets ytskikt till ett djup av 0,15 mm. Härvid intaga krom- atomerna järnatomernas plats. De un- LJUSLAGD FOTBOLLSPLAN 12 TEENIKE för ALLA Världens bäst belysta =: baseboll- plan lär enligt vad amerikanarna själ. va påstå vara be- lägen i Shibe Park i Filadelfia. Belys- . ningen har en ljus- styrka av två mil- jarder normalljus, som vore tillräck- ligt att lämna ljus i 2.000 hem. Ä bil- den synes planen sedd från åskådar- läktaren. Mållinjen upplyses av 110 strålkastare, som använda ström, tillräcklig för 2.700 sextiowatts glöd- lampor. danträngda järnatomerna avgå i form av järnklorid. Genom denna metod har man lyckats erhålla 0,1 mm tjocka skikt, i vilka kromhalten uppgick till c:a 12— 13 Zoo. För att göra stål syrabeständigt behöves 12—13 0 krom. Omedelbart vid ytan uppgår kromhalten till och med till 35 Jo och avtager sedan ständigt, tills den vid ett djup av 0,15 är lika med noll. Detta jämna avtagande av kromhalten på djupet ger den nya metoden stor praktisk betydelse i jämförelse med gal- vanisk förkromning, som dessutom är underlägsen genom större kromåtgång. Den nya ”inkromeringen”, som den kal- las, har redan visat sig lämplig för stordrift. Tyvärr kan den än så länge endast användas på ett visst slags stål, nämligen kolfattigt sådant. ACKUMULATOR för bostadsuppvärmning I Schweiz debatteras livligt möjlig- heten att kunna använda sommar- energi för vinteruppvärmning. Det stora överskottet på elektrisk kraft under sommaren i Schweiz skulle på detta sätt effektivt kunna utnyttjas. Tidigare har framförts möjligheten att använda myc- ket stora vattenbehållare, som värme- isoleras och nedsänkas i en sjö e. d. Nu har ett förslag framkommit att varje villa skall ha sin värmeackumu- lator. Det visar sig, att värmeackumu- latorn inte får alltför stora dimensio- ner. Enligt schweiziska undersökningar erfordras för en normal bostad ungefär ett värmebehov av 8X105 kilogramkalo- rier. Härvid antages, att man behöver full uppvärmning under 3 månader, i december, januari och februari, 2/3 upp- värmning under ytterligare 3 månader, i halva oktober, hela november, hela mars och halva april och 1/3 uppvärm- ning i hela september, halva oktober och halva april samt hela maj. Om hela detta värmebehov skall elekt- riskt alstras i juni—augusti, måste ackumulatorn ha ett värmeinnehåll av 123 m”. Vid en verkningsgrad av 85 proc. behövs en elektrisk effekt av ungefär 3 kW under 90 dygn. En annan tänkbar möjlighet är, att man kan ta ut elekt- risk energi med en viss effekt under sommaren och med halva denna effekt under de övriga månaderna, med undan- tag för vintermånaderna, då ingen ef- fekt uttages. I sådant fall skulle acku- mulatorerna endast behöva en storlek av 62 m”. De angivna fallen representera inte så oerhört stora ackumulatorer. Med den normala källarhöjden i en villa av cirka 3 m skulle alltså de båda alter- nativen motsvara ett källarrum fullt med vatten om 40 resp. 20 m?2. Emeller- tid borde nog också grundfrågan under- sökas, i det att en vikt på 100 ton i en källare väl torde vara ganska påfrestan- de för vanligt byggda villagrunder. Vi- dare torde vissa nackdelar förefinnas genom att källaren blir besvärlig att be- träda under heta dagar på sommaren. (SEV)