Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur man bygger ett elektriskt modell-lok, av Casey Jones - Spara på tvålen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 9. T. v. ses isoleringsbrickor för
fältmagneten (A). T. h. montering av
kollektorfjädrar (B).
Fig. 10. Skiss av en del av den gjutna
ramen vid ”blindazxeln”. Komplettering
av fig. & och 6 i TfA nr 15.
Fig. 11. Skiss av rotorlindning vid s. k.
sluten strömkrets.
Kopparplåtarna fästas på fiberplat-
tan med kopparnubb som nitas med en
hammare, som har kullrigt huvud (nit-
hammare). Till sist filas nitskallarna
plana med kopparplattan. Centrumhå-
let är 2,95 mm i diameter.
Härnäst göres rotorns lagerbockar —
se fig. 5, A—D. Dessa bockar göras
lämpligen av mässing (ej järn), som är
6 mm bred och 1 mm tjock. Måtten ta-
gas från fig, som är i hel skala. Två
olika bockar göras, A och C. Två buss-
ningar förfärdigas också av mässings-
rör av tillräckligt grovt gods så att flän-
sar enl. fig. kunna filas. Sätt lämpligen
ett stycke rör i chucken på ett växelborr-
skaft och fila sedan fram flänsen, me-
dan ni som vanligt vevar på det i ett
skruvstäd fastsatta borrskaftet. Den
färdiga lagerbocken ser ut som på fig.
STD:
Ä fig. 6 ses fastsättningsplåtarna för
motorn. Först göres en enl. 1 å figuren
och monteras nedtill åt fältmagneten till.
För motsatt sida (vid rotorn) göres ett
stöd enl. 2 å figuren. För aptering av
kollektorfjädrar (släpskor) å motorns
översida behöva vi ytterligare ett stöd,
som göres enl. 2, men med den övre strec-
kade delen (Aa) borta. Observera vad
som står anmärkt å fig., nämligen att
26 TEKNIK för ALLA
hålen icke skola borras för nedre stödet,
bara för kollektorfjäderstödet. Två kol-
lektorfjädrar klippas till av 0,25 mm
fosforbrons enl. fig. 7, som är i hel
skala. Två fiberplattor av 1 mm tjock-
lek förfärdigas enl. fig. 8, som också är
i hel skala. Kollektorfjädrarna placeras
mellan de båda fiberplattorna och nitas
fast, sedan först anslutningstrådar fast-
lödits. Se fig. 9. Observera att de tvär-
liggande hålen i kollektorfjäderstödet
endast äro till för att nitarna icke skola
göra kontakt med detta och vålla kort-
slutning. Fjäderhållaren skruvas slutli-
gen fast vid stödet enl. fig. 9..
Nu till monteringen, Gör två isole-
ringsbrickor enl. skiss å fig. 9 till
vänster. Linda ett stycke isoleringsband
eller papper runt urtaget i fältmagne-
ten och shellackera. Linda fältmagne-
ten med enkelspunnen emaljerad, eller
dubbelspunnen blank 0,5 mm koppar-
tråd 110 varv. Shellackering efter varje
varv. Räkna dem f. ö. noga.
Därpå linda vi rotorn enligt kopp-
lingsschemat å fig. 11. Se till att lind-
ningen sker åt samma håll å samtliga
segment. För lindningen användes blank
eller emaljerad 0,35 mm koppartråd 140
varv. Observera att den blanka tråden
måste shellackeras mellan varje varv.
CC IVBBEL RU
STRömvVÄNDARE
TILL oc
STROMKALLA >
Fig. 12. Skiss av motorns koppling.
Strömvändaren monteras i loket.
När lindningen är klar, föras an-
slutningsändarna radiellt utåt, kollek-
torn trädes på och får det läge
som synes på fig. 11 — d. v. s. kol-
lektorgapen komma mitt, för rotorseg-
menten. Skrapa ren kopplingstrådarna i
ändarna och löd fast dem vid kollektorn
enl. fig. 4. Skaffa skruv och muttrar och
sätt fast lagerbockarna på sina platser,
träd ett lagom tjockt papper mellan ro-
tor och fältmagnet och skruva fast hela
motorn. Tag bort papperet genom att
vrida rotorn. Nu kan denna snurra utan
att beröra fältmagneten, och luftgapet
skall vara ungefär 0,5 mm, vilket är
ganska stor tolerans. Men det blir gans-
ka kinkigt för de flesta av oss att mins-
ka luftgapet ändå mer. Motorn blir kraf-
tig ändå. Se slutligen till att spelrum-
met mellan lagerbockar och axelhylsor
inte är för stort. I annat fall bytes hyl-
san på rotoraxeln ut mot en något läng-
re. Det sista vi göra åt motorn f. n. är
att kapa axeln något under ramverket
då motorn vilar på detta. Här skola vi
genast anmärka att placeringen av mo-
torn något ändras sedan första artikeln
skrevs. Därför blir det nödvändigt att
fila upp hålet i ramverket ytterligare
enligt fig. 10, så att snäckan får plats.
(Beträffande snäcka finns en sådan
jämte kugghjul i handeln, men axeln är
endast c:a 2 mm i diameter varför ro-
torns övre axelända sättes i växelborr-
skaftets chuck och slipas ner. Först där-
efter kapas axeln på översidan jäms med
lagerbocken.)
Enligt fig. 12 kopplas motorn via en
dubbelpolig strömvändare dels till godset
(ramverket och hjulen) dels till ström-
avtagarna på taket. Därmed få vi syssla
nästa gång. Observera att kollektorskor-
na på denna figur se ut att gå förbi ro-
torcentrum. Kontakten med kollektorn
skall givetvis vara på en rak linje genom
rotorcentrum vinkelrät mot kollektor-
fjädrarna.
Nästa gång: Vagnskorgen. Strömav-
tagarna. Montering. Koppel och övriga
detaljer. Därmed skall loket vara fär-
digt. Vi ses!
Eder Casey Jones.
Copyright förf. och TfA.
SPARA PÅ TVÅLEN
årt vatten förekommer som bekant
i stora delar av vårt land och fram-
förallt i trakter med kalkrik grund.
Detta hårda vatten innehåller större
eller mindre mängder kalk- och magne-
siumsalter, och dess innehåll av dylika
salter anges i s. k. hårdhetsgrader. Vårt
grundvatten håller mellan 0 och 30 hård-
hetsgrader. Vatten med en kalkhalt un-
derstigande 5 hårdhetsgrader betecknas
som mjukt. Regnvatten är således all-
tid mjukt.
Vattnets hårdhet förorsakar en mer-
förbrukning av tvättmedel. Tvål lödd-
rar sig mer i mjukt än i hårt vatten,
en iakttagelse som de flesta gjort. När
hårt vatten kommer i beröring med tvål
eller såpa, utfälles nämligen s. k. kalk-
tvål, en produkt, som är overksam som
tvättmedel. Först när kalken är utfälld,
kan tvättmedlet verka. Vid tvätt åtgår
för kalkens utfällning cirka 100 gr fett-
syra (tvålens eller såpans tvättvärde
ligger i dess innehåll av fettsyra) per
1.000 liter vatten och hårdhetsgrad.
1.000 liter vatten, som håller 10 hård-
hetsgrader, förstör sålunda cirka 2 kg .
tvättvål med 50 proc. fettsyrehalt. Fett-
syrehalten för vanlig tvättvål är cirka
60 proc., för såpa är den 34 proc.
Men det hårda vattnet har inte bara
en onödig tvålåtgång på sitt samvete.
Kalktvålen är nämligen svårlöslig och
avlagras på <textilmaterialets fibrer.
Grå- eller gulfärgning av tvättkläderna
beror just på avlagring av kalktvål, och
denna avlagring fräter på tyget. Det
är vidare svårt att exempelvis torka disk
med en handduk, på vilken kalktvål av-’
satts. Vävnadens porer täppas nämligen
igen och hindrar därmed vattenupptag-
ningen.
Avhårdning av vatten sker enklast ge-
nom tillsättning av något kemiskt ämne
såsom soda, kaleinerad soda, trinatrium-
fosfat och metafosfat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>