Fig. 9. T. v. ses isoleringsbrickor för fältmagneten (A). T. h. montering av kollektorfjädrar (B). Fig. 10. Skiss av en del av den gjutna ramen vid ”blindazxeln”. Komplettering av fig. & och 6 i TfA nr 15. Fig. 11. Skiss av rotorlindning vid s. k. sluten strömkrets. Kopparplåtarna fästas på fiberplat- tan med kopparnubb som nitas med en hammare, som har kullrigt huvud (nit- hammare). Till sist filas nitskallarna plana med kopparplattan. Centrumhå- let är 2,95 mm i diameter. Härnäst göres rotorns lagerbockar — se fig. 5, A—D. Dessa bockar göras lämpligen av mässing (ej järn), som är 6 mm bred och 1 mm tjock. Måtten ta- gas från fig, som är i hel skala. Två olika bockar göras, A och C. Två buss- ningar förfärdigas också av mässings- rör av tillräckligt grovt gods så att flän- sar enl. fig. kunna filas. Sätt lämpligen ett stycke rör i chucken på ett växelborr- skaft och fila sedan fram flänsen, me- dan ni som vanligt vevar på det i ett skruvstäd fastsatta borrskaftet. Den färdiga lagerbocken ser ut som på fig. STD: Ä fig. 6 ses fastsättningsplåtarna för motorn. Först göres en enl. 1 å figuren och monteras nedtill åt fältmagneten till. För motsatt sida (vid rotorn) göres ett stöd enl. 2 å figuren. För aptering av kollektorfjädrar (släpskor) å motorns översida behöva vi ytterligare ett stöd, som göres enl. 2, men med den övre strec- kade delen (Aa) borta. Observera vad som står anmärkt å fig., nämligen att 26 TEKNIK för ALLA hålen icke skola borras för nedre stödet, bara för kollektorfjäderstödet. Två kol- lektorfjädrar klippas till av 0,25 mm fosforbrons enl. fig. 7, som är i hel skala. Två fiberplattor av 1 mm tjock- lek förfärdigas enl. fig. 8, som också är i hel skala. Kollektorfjädrarna placeras mellan de båda fiberplattorna och nitas fast, sedan först anslutningstrådar fast- lödits. Se fig. 9. Observera att de tvär- liggande hålen i kollektorfjäderstödet endast äro till för att nitarna icke skola göra kontakt med detta och vålla kort- slutning. Fjäderhållaren skruvas slutli- gen fast vid stödet enl. fig. 9.. Nu till monteringen, Gör två isole- ringsbrickor enl. skiss å fig. 9 till vänster. Linda ett stycke isoleringsband eller papper runt urtaget i fältmagne- ten och shellackera. Linda fältmagne- ten med enkelspunnen emaljerad, eller dubbelspunnen blank 0,5 mm koppar- tråd 110 varv. Shellackering efter varje varv. Räkna dem f. ö. noga. Därpå linda vi rotorn enligt kopp- lingsschemat å fig. 11. Se till att lind- ningen sker åt samma håll å samtliga segment. För lindningen användes blank eller emaljerad 0,35 mm koppartråd 140 varv. Observera att den blanka tråden måste shellackeras mellan varje varv. CC IVBBEL RU STRömvVÄNDARE TILL oc STROMKALLA > Fig. 12. Skiss av motorns koppling. Strömvändaren monteras i loket. När lindningen är klar, föras an- slutningsändarna radiellt utåt, kollek- torn trädes på och får det läge som synes på fig. 11 — d. v. s. kol- lektorgapen komma mitt, för rotorseg- menten. Skrapa ren kopplingstrådarna i ändarna och löd fast dem vid kollektorn enl. fig. 4. Skaffa skruv och muttrar och sätt fast lagerbockarna på sina platser, träd ett lagom tjockt papper mellan ro- tor och fältmagnet och skruva fast hela motorn. Tag bort papperet genom att vrida rotorn. Nu kan denna snurra utan att beröra fältmagneten, och luftgapet skall vara ungefär 0,5 mm, vilket är ganska stor tolerans. Men det blir gans- ka kinkigt för de flesta av oss att mins- ka luftgapet ändå mer. Motorn blir kraf- tig ändå. Se slutligen till att spelrum- met mellan lagerbockar och axelhylsor inte är för stort. I annat fall bytes hyl- san på rotoraxeln ut mot en något läng- re. Det sista vi göra åt motorn f. n. är att kapa axeln något under ramverket då motorn vilar på detta. Här skola vi genast anmärka att placeringen av mo- torn något ändras sedan första artikeln skrevs. Därför blir det nödvändigt att fila upp hålet i ramverket ytterligare enligt fig. 10, så att snäckan får plats. (Beträffande snäcka finns en sådan jämte kugghjul i handeln, men axeln är endast c:a 2 mm i diameter varför ro- torns övre axelända sättes i växelborr- skaftets chuck och slipas ner. Först där- efter kapas axeln på översidan jäms med lagerbocken.) Enligt fig. 12 kopplas motorn via en dubbelpolig strömvändare dels till godset (ramverket och hjulen) dels till ström- avtagarna på taket. Därmed få vi syssla nästa gång. Observera att kollektorskor- na på denna figur se ut att gå förbi ro- torcentrum. Kontakten med kollektorn skall givetvis vara på en rak linje genom rotorcentrum vinkelrät mot kollektor- fjädrarna. Nästa gång: Vagnskorgen. Strömav- tagarna. Montering. Koppel och övriga detaljer. Därmed skall loket vara fär- digt. Vi ses! Eder Casey Jones. Copyright förf. och TfA. SPARA PÅ TVÅLEN årt vatten förekommer som bekant i stora delar av vårt land och fram- förallt i trakter med kalkrik grund. Detta hårda vatten innehåller större eller mindre mängder kalk- och magne- siumsalter, och dess innehåll av dylika salter anges i s. k. hårdhetsgrader. Vårt grundvatten håller mellan 0 och 30 hård- hetsgrader. Vatten med en kalkhalt un- derstigande 5 hårdhetsgrader betecknas som mjukt. Regnvatten är således all- tid mjukt. Vattnets hårdhet förorsakar en mer- förbrukning av tvättmedel. Tvål lödd- rar sig mer i mjukt än i hårt vatten, en iakttagelse som de flesta gjort. När hårt vatten kommer i beröring med tvål eller såpa, utfälles nämligen s. k. kalk- tvål, en produkt, som är overksam som tvättmedel. Först när kalken är utfälld, kan tvättmedlet verka. Vid tvätt åtgår för kalkens utfällning cirka 100 gr fett- syra (tvålens eller såpans tvättvärde ligger i dess innehåll av fettsyra) per 1.000 liter vatten och hårdhetsgrad. 1.000 liter vatten, som håller 10 hård- hetsgrader, förstör sålunda cirka 2 kg . tvättvål med 50 proc. fettsyrehalt. Fett- syrehalten för vanlig tvättvål är cirka 60 proc., för såpa är den 34 proc. Men det hårda vattnet har inte bara en onödig tvålåtgång på sitt samvete. Kalktvålen är nämligen svårlöslig och avlagras på <textilmaterialets fibrer. Grå- eller gulfärgning av tvättkläderna beror just på avlagring av kalktvål, och denna avlagring fräter på tyget. Det är vidare svårt att exempelvis torka disk med en handduk, på vilken kalktvål av-' satts. Vävnadens porer täppas nämligen igen och hindrar därmed vattenupptag- ningen. Avhårdning av vatten sker enklast ge- nom tillsättning av något kemiskt ämne såsom soda, kaleinerad soda, trinatrium- fosfat och metafosfat.