- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 21. 22 maj 1942 /
28

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Sländan“ — TfA:s folkbåt, av Jac. M. Iversen. IX - Bilspalten: En enkel garageklocka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dackh

ningsbitarna på masttoften, mot bräd-
bitarna, som hålla stöttorna för mitt-
toften, samt en fyllningsbit i likhet
med den på masttoften, som placeras
på aktersitsen vid spantet framför
sektion nr 7. Anläggningen skall ha
den lilla (4 mm) lutningen uppåt inåt,
som beskrevs i förra artikeln.

Skvättbordet fastskruvas till reling,
akterspegel och tvärbitar med 1” mäs-
singskruv nr 10 med ett avstånd av
100 mm mellan varje skruv. Om skru-
ven försänkes och proppas, blir
skvättbordets utseende bättre. Kom
ihåg att väl olja under alla anlägg-
ningsytor, eller ännu bättre, måla med
tjock färg. Sedan skall innerkanten
trimmas av, så att den blir jämn och
i lod. Här anbringas en sarg av ek
65X12 mm, men det har visat sig,
att denna lika gärna kan vara 75 X15
mm, varför detta sista mått rekom-
menderas. Sargen fästes med propp-
försänkta 1” mässingskruv nr 10 på
100 mm avstånd från varandra. Måla
mellan sargen och skvättbordet. Sar-
gens över- och innerkant nedåt run-
das. Om sargen måste skarvas, kan

En enkel garageklocka

trånga garage, som äro obetydligt

längre än bilen själv, kan det vara
nog så svårt att undvika att stöta till
garageväggen då och då vid inkörning
av vagnen. Med den här avbildade var-
ningsklockan, vars konstruktion med
önskvärd tydlighet framgår av den
nedre bilden, får man en tydlig signal,
då bilen kommit alldeles intill garage-
väggen. Vid konstruktionen får man
blott se till, att intryckning av den ned-
hängande ribban löser ut kläppfjädern
ordentligt, så att kläppen slår tillbaka
mot klockklangen och ger signal.

28 TEKNIK för ALLA

Håll fast dörren!

E n friktionsanordning av den här av-

bildade typen visar sig vara mycket
värdefull, då man vill ha möjlighet att
hålla garagedörrarna öppna i olika lägen,
utan risk för att de kunna slå igen för
en kraftig vindstöt. Till anordningen
erfordras endast några enkla järndelar
enligt figuren. Friktionstrycket åstad-

kommes av ett par kasserade ventilfjäd-
rar, vilka kunna spännas olika hårt me-
delst bultar.

Inga skrikande bromsar

; D å alla andra metoder visat sig vara

verkningslösa när det gällt att få
bromsarna att arbeta tyst, har en på-
hittig reparatör kommit på den idén att
montera fast en kolborste från en bilge-
nerator i bromsbandet enligt bilden, då
oljudet upphörde fullständigt. I broms-
bandet skar han upp ett fyrkantigt hål
för borsten, vars kanter ruggades upp en
smula. Borsten cementerades fast i hå-
let och avslipades i plan med bromsban-
dets yta.

man lägga en skarvbit på utsidan över
skvättbordet och proppskruva denna.
Alla fria kanter på dessa skarvbitar
rundas. På det ställe, där vantet för
masten skall gå genom skvättbordet,
skall en 12 mm fördubbling anbringas
och fastskruvas. Där göres även ett
avlångt hål, genom vilket splitsen på
vantet kan löpa. Detta avlånga hål
täckes
gärna kan vara strömlinjeformad och
som trädes in på vantet, innan detta
splitsas (se fig. 3).

För årklykfästena anbringas en ca.
160 mm lång och 30 mm hög ekkloss,
som gärna kan göras strömlinjefor-
mad. Om sargen gjorts högre än 65
mm, bör ekklossens höjd ökas i pro-
portion härtill, för att man lätt skall
kunna ro. Åran tager eljest emot i
sargen. :

Sedan skall relingen ha en avvisar-
list av ek, som bör vara 25X12 mm
och halvrund. Fastskruvas med 1”
mässingskruv nr 9, vilka proppförsän-
kas. Olja väl under listen.

Av träarbete på skrovet återstår nu
endast roder, roderkult och den korta
stråkölen akterut, vid vilken rodrets
nedre beslag äro fästade. Själva rod-
ret är gjort av 32 mm ek, som avtun-
nas till 10 mm mot akterkanten. Om
man ej har tillräckligt bred ekplank;
måste man limma ihop två eller flera

bitar. Man kan då till den aktre delen

ha tunnare bitar. Därigenom behöver
ej så mycket trä borthyvlas. Roderbla-
det förstärkes med infällda galvanise-
rade skenor, som nitas fast. I över-
kanten göres en 20 mm tjock fördubb-
lingsbit på varje sida och mellan dessa
bitar över öppningen för roderkulten
en 32 mm fyllningsbit. Fördubblings-
bitarna skola tunnas nedåt och nitas
fast. Roderbeslag kunna köpas hos
järnhandlarna.

Roderkulten bör helst vara av ask.
Måtten äro: 40 mm i akterkant och
30 mm i förkant, där den rundhyvlas.
Dess mittparti är åttakantigt. Roder-
kulten förses akterut med en pinne
eller bult, så att den ej glider ur sitt
läge under seglingen.

Stråkölen under båtens akter göres
av 32 mm ek och fästes till kölen med
5 4 6 st. 8 mm genomgående bultar.
Mönja väl emellan.

Båtens beslag bestå av en galvani-
serad stävskena av 12 mm halvrunt
järn samt av ögonbultar för- och ak-
terut. Det är även lämpligt att placera
ett årklykfäste på insidan av akterspe-
geln för vrickning av båten.

sedan med en ekbricka, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:53 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-21/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free