dackh ningsbitarna på masttoften, mot bräd- bitarna, som hålla stöttorna för mitt- toften, samt en fyllningsbit i likhet med den på masttoften, som placeras på aktersitsen vid spantet framför sektion nr 7. Anläggningen skall ha den lilla (4 mm) lutningen uppåt inåt, som beskrevs i förra artikeln. Skvättbordet fastskruvas till reling, akterspegel och tvärbitar med 1” mäs- singskruv nr 10 med ett avstånd av 100 mm mellan varje skruv. Om skru- ven försänkes och proppas, blir skvättbordets utseende bättre. Kom ihåg att väl olja under alla anlägg- ningsytor, eller ännu bättre, måla med tjock färg. Sedan skall innerkanten trimmas av, så att den blir jämn och i lod. Här anbringas en sarg av ek 65X12 mm, men det har visat sig, att denna lika gärna kan vara 75 X15 mm, varför detta sista mått rekom- menderas. Sargen fästes med propp- försänkta 1” mässingskruv nr 10 på 100 mm avstånd från varandra. Måla mellan sargen och skvättbordet. Sar- gens över- och innerkant nedåt run- das. Om sargen måste skarvas, kan En enkel garageklocka trånga garage, som äro obetydligt längre än bilen själv, kan det vara nog så svårt att undvika att stöta till garageväggen då och då vid inkörning av vagnen. Med den här avbildade var- ningsklockan, vars konstruktion med önskvärd tydlighet framgår av den nedre bilden, får man en tydlig signal, då bilen kommit alldeles intill garage- väggen. Vid konstruktionen får man blott se till, att intryckning av den ned- hängande ribban löser ut kläppfjädern ordentligt, så att kläppen slår tillbaka mot klockklangen och ger signal. 28 TEKNIK för ALLA Håll fast dörren! E n friktionsanordning av den här av- bildade typen visar sig vara mycket värdefull, då man vill ha möjlighet att hålla garagedörrarna öppna i olika lägen, utan risk för att de kunna slå igen för en kraftig vindstöt. Till anordningen erfordras endast några enkla järndelar enligt figuren. Friktionstrycket åstad- kommes av ett par kasserade ventilfjäd- rar, vilka kunna spännas olika hårt me- delst bultar. Inga skrikande bromsar ; D å alla andra metoder visat sig vara verkningslösa när det gällt att få bromsarna att arbeta tyst, har en på- hittig reparatör kommit på den idén att montera fast en kolborste från en bilge- nerator i bromsbandet enligt bilden, då oljudet upphörde fullständigt. I broms- bandet skar han upp ett fyrkantigt hål för borsten, vars kanter ruggades upp en smula. Borsten cementerades fast i hå- let och avslipades i plan med bromsban- dets yta. man lägga en skarvbit på utsidan över skvättbordet och proppskruva denna. Alla fria kanter på dessa skarvbitar rundas. På det ställe, där vantet för masten skall gå genom skvättbordet, skall en 12 mm fördubbling anbringas och fastskruvas. Där göres även ett avlångt hål, genom vilket splitsen på vantet kan löpa. Detta avlånga hål täckes gärna kan vara strömlinjeformad och som trädes in på vantet, innan detta splitsas (se fig. 3). För årklykfästena anbringas en ca. 160 mm lång och 30 mm hög ekkloss, som gärna kan göras strömlinjefor- mad. Om sargen gjorts högre än 65 mm, bör ekklossens höjd ökas i pro- portion härtill, för att man lätt skall kunna ro. Åran tager eljest emot i sargen. : Sedan skall relingen ha en avvisar- list av ek, som bör vara 25X12 mm och halvrund. Fastskruvas med 1” mässingskruv nr 9, vilka proppförsän- kas. Olja väl under listen. Av träarbete på skrovet återstår nu endast roder, roderkult och den korta stråkölen akterut, vid vilken rodrets nedre beslag äro fästade. Själva rod- ret är gjort av 32 mm ek, som avtun- nas till 10 mm mot akterkanten. Om man ej har tillräckligt bred ekplank; måste man limma ihop två eller flera bitar. Man kan då till den aktre delen ha tunnare bitar. Därigenom behöver ej så mycket trä borthyvlas. Roderbla- det förstärkes med infällda galvanise- rade skenor, som nitas fast. I över- kanten göres en 20 mm tjock fördubb- lingsbit på varje sida och mellan dessa bitar över öppningen för roderkulten en 32 mm fyllningsbit. Fördubblings- bitarna skola tunnas nedåt och nitas fast. Roderbeslag kunna köpas hos järnhandlarna. Roderkulten bör helst vara av ask. Måtten äro: 40 mm i akterkant och 30 mm i förkant, där den rundhyvlas. Dess mittparti är åttakantigt. Roder- kulten förses akterut med en pinne eller bult, så att den ej glider ur sitt läge under seglingen. Stråkölen under båtens akter göres av 32 mm ek och fästes till kölen med 5 4 6 st. 8 mm genomgående bultar. Mönja väl emellan. Båtens beslag bestå av en galvani- serad stävskena av 12 mm halvrunt järn samt av ögonbultar för- och ak- terut. Det är även lämpligt att placera ett årklykfäste på insidan av akterspe- geln för vrickning av båten. sedan med en ekbricka, som