- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 22. 29 maj 1942 /
11

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilspalten: En smula statistik - M — 42 - Teknisk pressrevy - Hur tyska flygmotorer prövas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En smula statistik De kan många gånger vara synner- ligen intressant att studera bilbe- ståndets fördelning i Sverige. Under nuvarande förhållanden med de många olika drivmedel, som förekomma för mo- torfordon, är det naturligtvis dubbelt intressant. Utrymmet i denna spalt till- låter icke en fullständig redogörelse för den: senast uppgjorda statistiken, utan vi få nöja oss med några axplock. Den utan jämförelse största delen av alla moterfordon drivas med gengas, varvid kolgasen leder med ganska bred marginal. Av landets 74,131 bilar drivas således 35,606 med kolgas och 25,359 med vedgas. Av de övriga bilarna dri- vas 525 med karbid, 247 med lysgas, 134 med metangas, 657 med elektriska motorer och 5,411 slutligen med flytan- de bränsle. Intressant är dessutom att iakttaga proportionen mellan kolgas och vedgas hös personbilarna och lastbilarna. Av de 31,562 personbilarna drivas 20,409 med kolgas och 6,284 med vedgas. Hos last- bilarna, som alltså äro 39,011 stycken, äro proportionerna omvända, i det 14,304 drivas med kolgas och 17,486 med vedgas. Det är ju också ett känt förhållande, att lastbilarna med sina ofta längre körsträckor under en sam- manhängande tidsrymd bättre lämpa sig för körning med vedgas än personbilar- na med sina mera intermittenta kör- ningar. ; Vidare kan iakttagas, att i städerna sker en förskjutning mot kolgas, me- dan den rena landsbygdens bilar för- nämligast använda vedgas. Det är svårt att draga några allmängiltiga slutsat- ser, men för län, innehållande stora el- ler många städer, märkes en avsevärd övervikt för kolgasbilarna, medan län, som ha få städer av någon storlek, ha flera bilar med vedgasdrift. . För Stockholms vidkommande är pro- portionen följande: 7,918 gengasbilar, av vilka ungefär två tredjedelar köra med kolgas, 200 karbidbilar, 118 lysgas- bilar, 103 metangasbilar, 283 elbilar och 646 bilar, som köra på flytande bränsle. Det är anmärkningsvärt, att elbilar och eleyklar ha haft en rask fram- marsch. Särskilt tydligt är detta i Stockholm, som räknar 293 motorcyk- lar, varav 168 köra med elektrisk kraft. Av de övriga köra 56 med gengas och 69 med flytande bränsle. Vid nästa sta- tistik kommer med all säkerhet elcyklar- nas övervikt att bli ännu mera mar- kant. Se vi på motorcyklarna för hela lan- det äro proportionerna: 640 gengascyk- lar, 24 karbidgascyklar, 625 elcyklar och 5,323 motorcyklar, som köra på flytan- de bränsle. å M — 42 Som ett led i strävandena att påvisa motorismens stora betydelse för svenskt samhällsliv -har Motormännens Riksför- bund under dagarna 9—17 maj anord- nat en vårutställning i Tekniska muse- et med namnet ”Motorn i folkhushåll och försvar”, som bekvämt förkortas till M — 42. Utställningen ger en klar bild av motorismens öden allt sedan krigsutbrottet och visar teknikens nu- varande ståndpunkt. Ett stort antal åskådliga bilder och utställningsföremål framställa olika motortekniska problem på ett lättfattligt och överskådligt sätt. 0 I SÄM VID BULLARSJÖARNA har man fått i gång ett väveri, som specialiserat sig på sävmattor, vilka re- dan fått god åtgång. Vidare har Bohus- slöjden planer på att starta tillverkning av träskor med ovanläder av cellulosa i stället för skinn. Prov ha redan an-. ställts sökts. till belåtenhet, varför patent Få e SKOGSSTYRELSEN OCH LUFT- skyddsinspektionen ha gemensamt till- satt en expertkommitté för provnings- och försöksverksamhet i fråga om skogs- brandredskapens ändamålsenlighet och rationella utnyttjande. & 0 MYNDIGHETERNA I TANGAN- jika (Afrika) börja nu tappa de vilda gummiträd, som finnas i skogarna, och man försöker återupptaga tappningen även på de gummiplantager, vilka tidi- gare fått förfalla på grund av konkur- rensen från Ostindien. + e I USA.HAR I DAGARNA DEN första produktionen av syntetiskt gum- mi ägt rum i de nya anläggningarna för försvarsproduktionens räkning. Få e MER ÄN 6.000 TON BARK SKÖR- dades förra året i Sverige. Detta var ett värdefullt tillskott i vår garvämnes- försörjning, som medförde en inkomst för barkskalarna på ungefär 500.000 kr. I. år behövs en barkskörd på minst 10,000 ton. Granbark är jämte ekved och ekbark våra enda inhemska garvämnen. Xx e DEN KÄNDE GENGASMANNEN ingenjör Svedlund anser sig ha löst pro- blemet dukrenare i vedaggregat. I da- garna har uppfinningen demonstrerafts för pressen och inom närmaste tiden kommer den att utsläppas i marknaden. + e DRIFTEN VID HOLMENS BRUK. i Norrköping kommer att utvidgas. Vis- sa exportmöjligheter ha nämligen yppat sig för tidningspapper, bl. a. genom lejdbåtarna på Sydamerika. xx 0 ARBETET MED BYGGANDET av Danmarks längsta fjärrvärmeledning skall nu påbörjas. Ledningen, som blir 2 km lång, bygges i Aarhus. + 0 STATENS VETERINÄRBAKTE- riologiska anstalt får nästa år nya lo- kaler i den stora byggnad, som nu för dess räkning håller på att uppföras på norra Djurgården i Stockholm. HUR TYSKA FLYGMOTORER PRÖVAS Kuggprofiler granskas millimeter för millimeter medelst specialinstrument. TEKNIK för ALLA 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:55:02 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-22/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free