- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 22. 29 maj 1942 /
11

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilspalten: En smula statistik - M — 42 - Teknisk pressrevy - Hur tyska flygmotorer prövas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En smula statistik

De kan många gånger vara synner-
ligen intressant att studera bilbe-
ståndets fördelning i Sverige. Under
nuvarande förhållanden med de många
olika drivmedel, som förekomma för mo-
torfordon, är det naturligtvis dubbelt
intressant. Utrymmet i denna spalt till-
låter icke en fullständig redogörelse för
den: senast uppgjorda statistiken, utan
vi få nöja oss med några axplock.

Den utan jämförelse största delen av
alla moterfordon drivas med gengas,
varvid kolgasen leder med ganska bred
marginal. Av landets 74,131 bilar drivas
således 35,606 med kolgas och 25,359
med vedgas. Av de övriga bilarna dri-
vas 525 med karbid, 247 med lysgas,
134 med metangas, 657 med elektriska
motorer och 5,411 slutligen med flytan-
de bränsle.

Intressant är dessutom att iakttaga
proportionen mellan kolgas och vedgas
hös personbilarna och lastbilarna. Av de
31,562 personbilarna drivas 20,409 med
kolgas och 6,284 med vedgas. Hos last-
bilarna, som alltså äro 39,011 stycken,
äro proportionerna omvända, i det
14,304 drivas med kolgas och 17,486
med vedgas. Det är ju också ett känt
förhållande, att lastbilarna med sina

ofta längre körsträckor under en sam-

manhängande tidsrymd bättre lämpa sig
för körning med vedgas än personbilar-
na med sina mera intermittenta kör-
ningar. ;

Vidare kan iakttagas, att i städerna
sker en förskjutning mot kolgas, me-
dan den rena landsbygdens bilar för-
nämligast använda vedgas. Det är svårt
att draga några allmängiltiga slutsat-
ser, men för län, innehållande stora el-
ler många städer, märkes en avsevärd
övervikt för kolgasbilarna, medan län,

som ha få städer av någon storlek, ha

flera bilar med vedgasdrift. .

För Stockholms vidkommande är pro-
portionen följande: 7,918 gengasbilar,
av vilka ungefär två tredjedelar köra
med kolgas, 200 karbidbilar, 118 lysgas-
bilar, 103 metangasbilar, 283 elbilar och
646 bilar, som köra på flytande bränsle.

Det är anmärkningsvärt, att elbilar
och eleyklar ha haft en rask fram-
marsch. Särskilt tydligt är detta i
Stockholm, som räknar 293 motorcyk-
lar, varav 168 köra med elektrisk kraft.
Av de övriga köra 56 med gengas och
69 med flytande bränsle. Vid nästa sta-
tistik kommer med all säkerhet elcyklar-
nas övervikt att bli ännu mera mar-
kant.

Se vi på motorcyklarna för hela lan-
det äro proportionerna: 640 gengascyk-
lar, 24 karbidgascyklar, 625 elcyklar och
5,323 motorcyklar, som köra på flytan-
de bränsle. å

M — 42

Som ett led i strävandena att påvisa
motorismens stora betydelse för svenskt
samhällsliv -har Motormännens Riksför-
bund under dagarna 9—17 maj anord-
nat en vårutställning i Tekniska muse-
et med namnet ”Motorn i folkhushåll
och försvar”, som bekvämt förkortas
till M — 42. Utställningen ger en klar
bild av motorismens öden allt sedan
krigsutbrottet och visar teknikens nu-
varande ståndpunkt. Ett stort antal
åskådliga bilder och utställningsföremål
framställa olika motortekniska problem
på ett lättfattligt och överskådligt sätt.

0 I SÄM VID BULLARSJÖARNA
har man fått i gång ett väveri, som
specialiserat sig på sävmattor, vilka re-
dan fått god åtgång. Vidare har Bohus-
slöjden planer på att starta tillverkning
av träskor med ovanläder av cellulosa i

stället för skinn. Prov ha redan an-.

ställts
sökts.

till belåtenhet, varför patent


e SKOGSSTYRELSEN OCH LUFT-
skyddsinspektionen ha gemensamt till-
satt en expertkommitté för provnings-
och försöksverksamhet i fråga om skogs-
brandredskapens ändamålsenlighet och
rationella utnyttjande.

&

0 MYNDIGHETERNA I TANGAN-
jika (Afrika) börja nu tappa de vilda
gummiträd, som finnas i skogarna, och
man försöker återupptaga tappningen
även på de gummiplantager, vilka tidi-
gare fått förfalla på grund av konkur-
rensen från Ostindien.
+

e I USA.HAR I DAGARNA DEN
första produktionen av syntetiskt gum-
mi ägt rum i de nya anläggningarna för
försvarsproduktionens räkning.



e MER ÄN 6.000 TON BARK SKÖR-
dades förra året i Sverige. Detta var
ett värdefullt tillskott i vår garvämnes-
försörjning, som medförde en inkomst
för barkskalarna på ungefär 500.000 kr.
I. år behövs en barkskörd på minst
10,000 ton. Granbark är jämte ekved och
ekbark våra enda inhemska garvämnen.
Xx

e DEN KÄNDE GENGASMANNEN

ingenjör Svedlund anser sig ha löst pro-

blemet dukrenare i vedaggregat. I da-

garna har uppfinningen demonstrerafts

för pressen och inom närmaste tiden

kommer den att utsläppas i marknaden.
+

e DRIFTEN VID HOLMENS BRUK.
i Norrköping kommer att utvidgas. Vis-
sa exportmöjligheter ha nämligen yppat
sig för tidningspapper, bl. a. genom
lejdbåtarna på Sydamerika.

xx

0 ARBETET MED BYGGANDET
av Danmarks längsta fjärrvärmeledning
skall nu påbörjas. Ledningen, som blir
2 km lång, bygges i Aarhus.

+

0 STATENS VETERINÄRBAKTE-
riologiska anstalt får nästa år nya lo-
kaler i den stora byggnad, som nu för
dess räkning håller på att uppföras på
norra Djurgården i Stockholm.

HUR TYSKA FLYGMOTORER PRÖVAS

Kuggprofiler granskas millimeter för millimeter medelst specialinstrument.

TEKNIK för ALLA 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:15:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-22/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free