ges på vanligt sätt mellan ledningsbran- scherna och de andra mellan dessa pa- rallellkopplade och jord. Olägenheten har blivit helt eliminerad vid det nyare telefonisystemet: selektortelefonen. Vid selektorsystemet äro också samt- liga apparater utefter en järnvägslinje inkopplade till någon av en eller flera genomgående ledningar. Apparaterna äro emellertid här av en annan typ: de äro i likhet med automattelefonappara- terna försedda med nummerskiva. Me- delst denna utsändas impulser — varje apparat har som vanligt sitt nummer — och endast den apparat som är inställd för en impulskombination, svarande mot dess nummer, blir uppringd. Det ka- rakteristiska för systemet är den s. k. selektorn, en apparat med utseende och storlek som en vanlig mindre elektrici- tetsmätare och bestående av två elektro- magneter, som påverka ett steghjul, ett par små torrlikriktare och en glödlam- pa. Genom inställningsimpulserna ste- gas hjulet fram, och då det stannat, slutes i den apparat, som har det upp- ringda numret, en kontakt som släpper fram :' ringsignalen. Inställningsimpul- serna komma från en centralapparat, gemensam för hela linjen och placerad på någon större station. Impulserna från fingerskivorna påverka nämligen ej selektorerna direkt — därtill äro de för svaga — utan uppfångas av nämn- da centralapparat, som sedan via ett re- läsystem sänder ut samma impulser på linjen, ehuru med högre spänning. Na- turligtvis kunna även vid selektortele- fonsystemet samtalen avlyssnas. Telefonen hjälper järn- vägsman hålla tidtabell D: båda nu nämnda telefonsystemen, bantelefon och selektortelefon — i den mån man på grund av införandet av selektorer även vid forna bantelefon- linjer ännu kan tala om skilda system — komplettera varandra och användas ofta parallellt. De äro var för sig lämpliga just för de uppgifter, som ti- digare berörts. Bantelefonlinjen är of- tast sektionerad, d. v. s. uppdelad i små sträckor om några stationshålls längd, som i ändpunkterna vid behov kunna sammankopplas. Bantelefonen passar alltså utmärkt för de samtal, som be- höva utväxlas mellan närliggande sta- tioner om tågföljden och mellan statio- nerna och banvakterna. Stationerna in- om nästa sektion kunna tala ostörda av samtalen inom föregående o. s. v. När en station däremot behöver tala med en annan station på längre avstånd eller med den centrala sektionsledningen, är det lämpligare att begagna selektortele- fonen. Dess linje löper obruten genom en längre sträcka — ett tjugotal appa- rater kunna ofta vara anslutna — och medelst s. k. linjeutrustningar, som ar- beta automatiskt, kan vederbörande även koppla sig vidare till en ny selek- torsektion, om så skulle behövas. Detta sker enligt samma system som vid tele- grafverkets nätgrupper — utbyggda t. ex. Boråsområdet —: man tar först en riktsiffra för den linje som önskas; där- efter tar man önskad stations nummer. "Igenom vanliga växlar kunna samtal naturligtvis också överkopplas till de lo- kaltelefonnät, som finnas vid större sta- tioner. Att selektorsystemet är särskilt lämpat för de förbindelser med de. un- derlydande stationerna, som trafiksek- tionernas ledning är i behov av, är tyd- ligt. Vid linjer, där samtalsbelastningen är hög, brukar dragas dubbla eller fle- ra linjer, varvid till den ena inkopplas blott de större stationernas apparater. Denna linje användes då för ordergiv- ning från sektionsledningen o. d. Ett liknande arrangemang förekommer för övrigt även vid bantelefon, där då en- dast den ena linjen inkopplas till ban- vakterna. Den andra disponeras av sta- tionerna ensamma. — För att hålla ap- paraternas antal på en större station, där många linjer löpa in, nere, anord- nar man vanligen endast ringklockor vid linjernas intag. Den gemensamma ap- paraten respektive apparaterna anslutas sedan till den linje, som önskas, medelst s. k. linjetagare. Vid sådana linjer, där tågrörelsen är särskilt omfattande och betydelsefull, kan anordnas särskild s. k. tågledarete- lefon, även den av selektortyp ehuru helt skild från de övriga linjerna. Därige- nom har tågledaren möjlighet att utan dröjsmål på grund av övriga samtal kunna komma i förbindelse med tågkla- rerarna på stationerna. Inga hinder få finnas för en snabb och säker expedition av tågen. Att hålla tågen i rätta tider är varje järnvägsmans ambition — han må vara hög eller låg!