Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sotningsteknik och whiskytillverkning, av Calle Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skorsten. Därvid bildas en mässa sot,
som i någon mån blir sprithaltig, vilket
har till följd, at sotningen av dessa
skorstenar blir synnerligen trevlig,
trots att den är arbetsam. Sotaren
blir helt enkelt glad utan att ha besvär
med att dricka, och hans hustru eller
fästmö har ingenting att förebrå honom
vid hemkomsten. ;
Röken framställes vanligen av såg-
spån, men olika fabriker använda olika
material till röken. Det är detta som
sätter olika smak på whiskyn. Den
finaste whiskyröken «framställes av
kamelspillning från Södra Saharaöknen.
Denna produkt har dock den stora olä-
genheten att den sotar oerhört.
vårigheterna här lågo i att få loss so-
tet, ty genom spriten blev det både
segt och hårt. Först kom jag med ett
mycket radikalt förslag, vilket gick ut
på att man ej skulle pressa in rök i en
sprittunnel, utan i stället luta skorste-
narna och hälla brännvinet genom dem
och på så sätt förvandla spriten till
whisky.
En enda fabrik gick in för detta sy-
stem, tillverkaren av ”Black and
White”-whisky. Det lyckades bra, sma-
ken blev utmärkt, men whiskyn blev
svart.
Sedan spriten hade passerat skorste-
nen, tände man eld på sotet, vilket brann
tack vare spriten. Det sotade sig så-
ledes självt. Så långt var allt gott och
väl, men att whiskyn var svart var ju
betänkligt, ty man blev svart i både
mun och hals, när man druckit den.
Särskilt för bilister, som skulle köra hem
sina bilar och kunde riskera visitation av
polis, var det ju litet obehagligt.
Men nykterhetsföreningarna fingo re-
da på saken och hämtade därav — som
de trodde — en lysande idé. De anhöllo
hos statsmakterna att all sprit skulle
sotas, så man genast skulle se, om en
människa hade druckit.
Myndigheterna nekade dock att gå
med på saken, ty det är ju ej endast
bilister som dricker sprit utan även an-
ständiga människor. Vid en allvarlig
bankett eller familjemiddag skulle det ju
ej se så trevligt ut, om folk började
svartna i gapen, det kunde ju väcka
munterhet, då allvar fordrades och
tvärt om. Möjligen kunde det gå an
på en begravning men knappast på ett
bröllop.
D” var rätt stora kvantiteter som gått
genom skorstenen, varför fabrikanten
hade ett betydande lager, och något
måste göras för att bli av med den.
Äntligen kom man på en god idé — man
skulle ta 1 shilling mera per butelj för
Hittills hade man ordnat det hela så,
att man släppte ner en neger genom
skorstenen.
den och kalla den endast ”Black
whisky” i stället för det vanliga ”Black
and White”. Det kom jätteorder från
Kapstaden, negrerna i Afrika fingo
smak för varan, ty här passade färgen
precis. Man känner ju till, att hatet
från de svarta mot de vita är rätt stort,
och det där ”White” hade alltid varit en
nagel i ögat på dem. Nu hade negrerna
fått sin egen whisky, ju svartade de vo-
ro i gapet, desto bättre.
Det där ”white” hade
alltid varit en nagel i
ögat på negrerna. Nu
hade de fått sin egen
whisky, med en färg
som passade dem pre-
cis.
.
= Men tyvärr finns det också vita som
dricker whisky, varför tillvägagångssät-
tet inte löste sotarproblemet. Jag fick
därför "lägga om mina experiment till
det rent vetenskapliga och använda mig
av en annan paragraf i kombinations-
lagen.
För första gången i mit liv började
jag reflektera över vad sot egentligen
var för något, och kom till det resultatet,
att sot är en produkt av kol eller ved,
som ännu ej är utbränd, som t. ex. as-
kan. Man kan därför säga att det är
cellulosa. Av detta kan man framställa
socker. Då slog mig tanken: Skulle man
inte kunna göra socker av sot? När
jag framkastade denna till synes baroc-
ka idé för en professor i oorganisk ke-
mi vid universitet i Oxford, stirrade
han en stund på mig, men så sade han
endast: ”Storartat”.
Nu satte vi gemensamt igång med ex-
periment, och efter några månader ha-
de vi framställt det första cellulosasock-
ret i världen på basis av rent sot. Att
det första sockret var svart betydde ej
så mycket, ty den svarta färgen kunde
vi tvätta bort med svavelsyrehaltig ar-
senikdrozonerad valtran.
Fältet var nu öppet för en sträng ra-
tionalisering av whiskytillverkningen, ty
vad som behövdes var ju strängt taget
endast kamelspillning. Av spillningens
sot gjordes socker, av sockret brännvin,
och brännvinet röktes med röken från
kamelspillningen. Jag var till och med
så djärv att jag trodde man rent utav
skulle kunna göra whisky av ingenting,
bara man kom igång, men resultatet
jag nådde kom ju ganska nära, ty ka-
melspillning är ju endast en avfallspro-
dukt. Rök måste man ha och sot, och
ett gammalt ordspråk säger ju: ”Ingen
sot utan rök”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>