Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu - Industrikunskap - Annonspriser - Redaktionskommitté
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Professor The Svedbergs halvårslånga
och energiska experiment med den syntetiska
gummiframställningen har resulterat
i ett svenskt konstgummi, som vi
litet var vänta oss en hel del av när
framställningen hunnit förbi experimentstadiet.
Något som är aktuellt när som helst.
Detta är onekligen en mycket
stor vetenskaplig seger, som fyller både
tekniker, vetenskapare och oss vanliga
dödliga med glädje. Men det finns onekligen
litet grums i glädjebägaren. Vad
kostar konstgjort gummi?
Enligt professor Svedbergs uppgifter
har man hittills inte lyckats komma
längre än till en utvinningsprocent av
13, vilket alltså innebär att inte mindre
än 87 proc. av energi och material för-
svinner i fabrikationen. 40.000 kWh går
åt att framställa ett ton syntetiskt gummi.
Vi ha ju inte överflöd på kraft precis,
och frågan är väl, om vi ha råd att offra
så väldiga mängder energi på konstgummits
altare. Det blir kanske nödvändigt att hålla
andra vägar öppna för gummiframställningen.
I senaste numret av ”Industria” framföres
också vissa synpunkter i den vägen i en artikel
”Intresset för gummiodling vaknar” av H. A. Lindgren.
Man kan konstatera: att det inte endast
är på konstgummifronten som det
är liv och rörelse, utan även intresset
för de gummiförande växterna har högkonjunktur.
Redan på det nuvarande stadiet inser man,
att det kan dröja länge innan konstgummit
kan fylla vårt rågummibehov, och dessutom är
det uppenbart att denna produkt inte kommer
att bli billig. Det är alltid förmånligare
om jorden och solen kunde producera de
råvaror vi behöva än att offra stora
mängder varor och energi för att uppnå
samma mål. — Det har skrivits mycket
om de kautschukförande växterna —
för och emot. När nu de tekniskt och
agrikulturellt tongivande i vårt land
ställa sig i spetsen för odlingsintresset,
bör det väl bli fart på detta projekt.
Ingenjörsvetenskapsakademien begär ett
anslag på 17,700 kr. (som tillstyrkts av
kommerskollegium) för att experimentera
med kautschukförande växter, och
Lantbrukshögskolan på Ultuna skall
sätta igång försöksodlingar. —
Den stora frågan är endast om det går att
anskaffa erforderligt utsäde. Visserligen
har i det svensk-tyska handelsavtalet
från tysk sida utlovats 20 kg maskros-
frö från de ockuperade ryska områdena
(det gäller den ryska gummimaskrosen
Taraxacum Kokcaghyz-Rodin), men det
kan dröja länge innan vi ha dem i han-
dom.— — Om vi inte kunna erhålla de
utlovade fröerna från Tyskland, torde
dock inte alla utvägar vara stängda.
Den ryska ”kautschukväxten tillhör Ge-
ratophoragruppen inom Taraxacumsläk-
tet, och då vår inhemska maskrosflora,
som enligt fackmännen består av minst
300 arter, även omfattar ett par myc-
ket nära släktingar till den ryska gum-
mimaskrosen, så ligger det nära till
hands att anta, att dessa svenska arter
äga samma egenskaper som den kirgisi-
ska släktingen och således äro gummifö-
rande. De böra omedelbart göras till fö-
remål för ingående studium, enär de
kunna anses vara ett lämpligt utgångs-
material för de svenska odlings- och
förädlingsförsöken:
Enligt samme talesman har en rysk
vetenskapsman, professor T. F. Sasjat-
Statens provnin .gsanstal /
Drottning Kristinas Väg, Stockholm,
upprättades 1919. Den har = +till
uppgift att utföra provningar och un-
dersökningar av materialier, konstruk-
tionsdelar, instrument och apparater
för att fastställa vederbörande föremåls
mekaniska, fysiska och kemiska egen-
skaper. Undersökningarna utföras dels
på uppdrag av offentliga myndigheter,
dels i experimentell och teknisk-veten-
skapligt syfte.
mot betalning få material undersökt på
Även enskilda kunna
anstalten. Anstalten är organiserad på
fem tekniska avdelningar, nämligen
den mekaniska, byggnadstekniska, elek-
trisk-fysikaliska, bergskemiska samt ke-
misk-tekniska.
SI acklolie stads industriella verk
Torsgatan 22, Stockholm, har till upp-
gift att handha förvaltningen av sta-
dens vattenlednings-, gas- och elektrici-
tetsverk samt vattenfall, fastigheter
och anläggningar, som användas eller
förvärvas för dessa verk av Stockholms
stad. Styrelsen för Stockholms stads
industriella verk antager och entledigar
entreprenörer för vatten-, gas- och
elektriska ledningar samt avloppsled-
ningar efter de föreskrifter stadsfull-
mäktige meddelar. På uppdrag av
stadskollegiet ombesörjer även styrelsen
andra angelägenheter.
Styrelsens beslut angående taxa och
reglemente för begagnande av vatten,
gas och elektricitet från de kommunala
verken, grunder för bestämmandet av
priset för den allmänna gatubelysnin-
gen, där ej överenskommelse härom kan
komma till "stånd med vederbörande
nämnd, samt gasens värmevärde, un-
derställes stadsfullmäktiges prövning.
det svensk-tyska handelsavtalet
Teknik för Alla:s
ANNONSPRISER:
Per mm enkel spalt .... 45 öre
D:o i svart/rött tryck ... 59 öre
1/1-sida i text, svart
tryck — .s.seeserttt tt 250:—
1/1-sida i text, svart/
rött tryck .....serr>> $00:—
Omslagets sista . sida,
svart tryck ......=+=> 300:—
Omslagets sista sida, |
svart/rätt tryck .... $50:—
RABATTER:
Belopp inom år och procent:
100/5, 250/7,5 500/10, 7?750/15,
1000/20, 8000/25, 5000/380.
i Spaltbredd 59 mm.
Sidans format 3 sp. X 250 mm.
När det gäller annonser för bygg-
satser, modellmaterial, byggnads-
beskrivningar etc, ser Tedaktio-
nen helst att den beredes tillfälle
till förhandsgranskning av varorna
nikov, meddelat att växten i naturligt
tillstånd (det gäller givetvis den ryska)
inte innehåller mer än 6 ä 7 proc. kaut-
schuk, men att genom förädling denna
halt ökats till 22 proc.
Författaren framhåller vikten av att
alla utvägar försökas, ty den dag då
vårt sista bildäck skattar åt förgängel-
sen är tyvärr inte så långt borta.
Av det sagda framgår, att man i ini-
tierade kretsar visserligen ser bekymrat
på situationen, men många möjligheter
tycks dock ligga färdiga att hugga i
med. Man måste hålla med om att det
brådskar. Dock kan man ta för givet att
våra tekniker och vetenskapare inte lig-
ga på latsidan. I fråga om gummit finns
det både ära och guld att skörda, och
folkhushållningen kräver en lösning, ty
gummiproblemet, transportproblemet
och försörjningsproblemet är i dessa ti-
der nästan precis samma sak. Och för-
svaret behöver också gummi.
TIER
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
föreståndaren för Tekniska Museet
intendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lie. Iwan Bolin;
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm-
stedt;
luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng-
ström;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet; é
bergsingenjör Folke Lindgren.
SEEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>