Professor The Svedbergs halvårslånga och energiska experiment med den syntetiska gummiframställningen har resulterat i ett svenskt konstgummi, som vi litet var vänta oss en hel del av när framställningen hunnit förbi experimentstadiet. Något som är aktuellt när som helst. Detta är onekligen en mycket stor vetenskaplig seger, som fyller både tekniker, vetenskapare och oss vanliga dödliga med glädje. Men det finns onekligen litet grums i glädjebägaren. Vad kostar konstgjort gummi? Enligt professor Svedbergs uppgifter har man hittills inte lyckats komma längre än till en utvinningsprocent av 13, vilket alltså innebär att inte mindre än 87 proc. av energi och material för- svinner i fabrikationen. 40.000 kWh går åt att framställa ett ton syntetiskt gummi. Vi ha ju inte överflöd på kraft precis, och frågan är väl, om vi ha råd att offra så väldiga mängder energi på konstgummits altare. Det blir kanske nödvändigt att hålla andra vägar öppna för gummiframställningen. I senaste numret av ”Industria” framföres också vissa synpunkter i den vägen i en artikel ”Intresset för gummiodling vaknar” av H. A. Lindgren. Man kan konstatera: att det inte endast är på konstgummifronten som det är liv och rörelse, utan även intresset för de gummiförande växterna har högkonjunktur. Redan på det nuvarande stadiet inser man, att det kan dröja länge innan konstgummit kan fylla vårt rågummibehov, och dessutom är det uppenbart att denna produkt inte kommer att bli billig. Det är alltid förmånligare om jorden och solen kunde producera de råvaror vi behöva än att offra stora mängder varor och energi för att uppnå samma mål. — Det har skrivits mycket om de kautschukförande växterna — för och emot. När nu de tekniskt och agrikulturellt tongivande i vårt land ställa sig i spetsen för odlingsintresset, bör det väl bli fart på detta projekt. Ingenjörsvetenskapsakademien begär ett anslag på 17,700 kr. (som tillstyrkts av kommerskollegium) för att experimentera med kautschukförande växter, och Lantbrukshögskolan på Ultuna skall sätta igång försöksodlingar. — Den stora frågan är endast om det går att anskaffa erforderligt utsäde. Visserligen har i det svensk-tyska handelsavtalet från tysk sida utlovats 20 kg maskros- frö från de ockuperade ryska områdena (det gäller den ryska gummimaskrosen Taraxacum Kokcaghyz-Rodin), men det kan dröja länge innan vi ha dem i han- dom.— — Om vi inte kunna erhålla de utlovade fröerna från Tyskland, torde dock inte alla utvägar vara stängda. Den ryska ”kautschukväxten tillhör Ge- ratophoragruppen inom Taraxacumsläk- tet, och då vår inhemska maskrosflora, som enligt fackmännen består av minst 300 arter, även omfattar ett par myc- ket nära släktingar till den ryska gum- mimaskrosen, så ligger det nära till hands att anta, att dessa svenska arter äga samma egenskaper som den kirgisi- ska släktingen och således äro gummifö- rande. De böra omedelbart göras till fö- remål för ingående studium, enär de kunna anses vara ett lämpligt utgångs- material för de svenska odlings- och förädlingsförsöken: Enligt samme talesman har en rysk vetenskapsman, professor T. F. Sasjat- Statens provnin .gsanstal / Drottning Kristinas Väg, Stockholm, upprättades 1919. Den har = +till uppgift att utföra provningar och un- dersökningar av materialier, konstruk- tionsdelar, instrument och apparater för att fastställa vederbörande föremåls mekaniska, fysiska och kemiska egen- skaper. Undersökningarna utföras dels på uppdrag av offentliga myndigheter, dels i experimentell och teknisk-veten- skapligt syfte. mot betalning få material undersökt på Även enskilda kunna anstalten. Anstalten är organiserad på fem tekniska avdelningar, nämligen den mekaniska, byggnadstekniska, elek- trisk-fysikaliska, bergskemiska samt ke- misk-tekniska. SI acklolie stads industriella verk Torsgatan 22, Stockholm, har till upp- gift att handha förvaltningen av sta- dens vattenlednings-, gas- och elektrici- tetsverk samt vattenfall, fastigheter och anläggningar, som användas eller förvärvas för dessa verk av Stockholms stad. Styrelsen för Stockholms stads industriella verk antager och entledigar entreprenörer för vatten-, gas- och elektriska ledningar samt avloppsled- ningar efter de föreskrifter stadsfull- mäktige meddelar. På uppdrag av stadskollegiet ombesörjer även styrelsen andra angelägenheter. Styrelsens beslut angående taxa och reglemente för begagnande av vatten, gas och elektricitet från de kommunala verken, grunder för bestämmandet av priset för den allmänna gatubelysnin- gen, där ej överenskommelse härom kan komma till "stånd med vederbörande nämnd, samt gasens värmevärde, un- derställes stadsfullmäktiges prövning. det svensk-tyska handelsavtalet Teknik för Alla:s ANNONSPRISER: Per mm enkel spalt .... 45 öre D:o i svart/rött tryck ... 59 öre 1/1-sida i text, svart tryck — .s.seeserttt tt 250:— 1/1-sida i text, svart/ rött tryck .....serr>> $00:— Omslagets sista . sida, svart tryck ......=+=> 300:— Omslagets sista sida, | svart/rätt tryck .... $50:— RABATTER: Belopp inom år och procent: 100/5, 250/7,5 500/10, 7?750/15, 1000/20, 8000/25, 5000/380. i Spaltbredd 59 mm. Sidans format 3 sp. X 250 mm. När det gäller annonser för bygg- satser, modellmaterial, byggnads- beskrivningar etc, ser Tedaktio- nen helst att den beredes tillfälle till förhandsgranskning av varorna nikov, meddelat att växten i naturligt tillstånd (det gäller givetvis den ryska) inte innehåller mer än 6 ä 7 proc. kaut- schuk, men att genom förädling denna halt ökats till 22 proc. Författaren framhåller vikten av att alla utvägar försökas, ty den dag då vårt sista bildäck skattar åt förgängel- sen är tyvärr inte så långt borta. Av det sagda framgår, att man i ini- tierade kretsar visserligen ser bekymrat på situationen, men många möjligheter tycks dock ligga färdiga att hugga i med. Man måste hålla med om att det brådskar. Dock kan man ta för givet att våra tekniker och vetenskapare inte lig- ga på latsidan. I fråga om gummit finns det både ära och guld att skörda, och folkhushållningen kräver en lösning, ty gummiproblemet, transportproblemet och försörjningsproblemet är i dessa ti- der nästan precis samma sak. Och för- svaret behöver också gummi. TIER REDAKTIONSKOMMITTÉ: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lie. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng- ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Museet; é bergsingenjör Folke Lindgren. SEEN