SS FSS ERS SE NI H I | 2 ta Ligier e Nr 24. 12 juni Teknisk Revy 1942. 3:e årg. ALLR0000000000000100000001001101111111111011:13 005 TA KEEEETEE ! | lr sd 10009007009900790014131011 : £ 3 a | Red. & exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 1011-99. Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. III. Red.-sekt. Yngve Norrvi. 7: 75 kr., kvartal 4: — kr. Telefon växel: 11 60 79, 1011 99. Prenumerationspris helår 15: — kr., halvår Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes! GAMLA TIDERS SKÄMTPRESS OM UPPFINNINGARNA [ÖR och tekniska nymo- digheter ha varit föremål för skämtpressens omsorger i alla tider. Både kåsörer och karrikatyrtecknare 'ha mer eller mindre sakkunnigt ut- övat sin kritik, och givetvis har såda- na ting. som berört den stora allmän- heten först och flitigast stått i skott- gluggen. Skämtpressen har ofta själv kommit med förslag till tekniska framsteg 1 ett eller annat avseende, men i de flesta fall har det givetvis varit fråga om en satirisk eller ironisk sidoblick åt vad man ansett vara missriktad omsorg om allmänhetens välbefinnande från herrar uppfinna- res sida. På 1860-talet t. ex. införde en skämttidning en avdelning som den kallade ”patentbrev”. Följande kan anföras från mars månad 1868: ”Söndags-Nisses Kommers-Kollegi- um gör veterligt: Hos Kollegium har herr .... anhållit om patent å en av honom uppfunnen politisk väderflöjel, som 'uppgives vara användbar på par- lamentshus med självständiga folkre- presentanter, i vilket avseende bifogas ritning. Väderflöjeln är så inrättad, att den vänder sig för minsta vind ifrån höjderna, även tvärt emot opini- onéns storm etc.” Vidare redogöres för flöjelns utfö- rande, och en teckning visar hur den tar sig ut samtidigt som det medde- las, att patent å denna flöjel beviljats. Hela ”patentbrevet” utgör en ganska hårdhänt och föga underdånig kritik mot den dåvarande riksdagen. : Våra moderna mer eller mindre skämtsamma pressorgans sätt att ta ”tekniken” till hjälp, då det varit fråga om att servera beska anmärk- ningar om det politiska eller sociala skeendet, är således inte alldeles nytt — men måhända lika effektivt nu, som på den tiden då det begav sig. Satiren och ironin riktade sig dock inte heller på den tiden enbart mot herrar politiker, även andra, svårare definierbara företeelser i samhället fingo sina slängar av den humoris- tiska sleven. Nedanstående får ut- göra ett exempel på detta: Slädparti utan före. 1 : gi N ES | ES KÄNT Ö 7 im | CS == NN SR a Man sätter sig, lätt klädd och sedan man öppnat dörrarna, för att åstadkom- ma ett friskt drag, i förstugan; ställer fötterna i isvatten; låter drängen draga portnyckeln, bunden vid en tråd, upp och ned på bara ryggen; tager så en is- app i vänstra handen och en bjeller- krans i den högra — och blundar. Det är under dessa förhållanden alldeles omöjligt att känna någon skillnad från ett verkligt slädparti — och dessutom mycket billigare. ; År 1869 gör velocipeden sitt intåg i den svenska skämtpressen, där den sedan flitigt figurerade. Den tidens tecknare och kåsörer hade all arled- ning att känna sig tacksamma mot denna den moderna teknikens ska- pelse, ty sällan har väl någon upp- finning varit så tacksam att skoja med som just cykeln. Så här presen- tera deskdensm: Men tidningen i fråga nöjde sig inte med denna i och för sig ganska tama presentation av ett transportme- del, som skulle visa sig ha revolutio- nerande betydelse. Tidningens ”till Paris utsände medarbetare” säger sig till Sverige ha medfört en helt annan modell, nämligen den amerikanska velocipeden, som ”bara har ett hjul — d. v. s. jag sitter inuti ett stort hjul och vrider omkring detta för- medelst två mindre. Det finns mån- ga menmiskor, mest i Sverige, som tro, att det är omöjligt, men jag kän- ner politiken jag!”