- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 24. 12 juni 1942 /
24

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den unge kemisten, av Iwan Bolin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

et lyckas knappast att bara genom läsning lära sig att förstå kemi på det D rätta sättet. Man måste också själv ha utfört kemiska experiment. Först då klarna de kemiska begreppen, och man blir samtidigt på ett helt annat sätt förtrogen med de kemiska reaktionerna och deras innebörd. Tyvärr fordras det dock för att kunna utföra kemiska försök en hel del mer eller mindre dyr- bara apparater och kemikalier samt tillgång på rinnande vatten, gas, elektri- citet, ventilation m. m. Allt detta verkar så avskräckande, så att mången, som gärna skulle vilja laborera, i alla fall drar sig därför. Men med litet händighet och uppfinningsförmåga kan man dock komma rätt långt, och det är denna och några efterföljande artiklars önskan att kunna hjälpa den unge experi- mentatorn en bit på väg. De experiment, som här skola beskrivas, äro mindre utvalda med hänsyn till att vara lustiga och roande, än till att de skola belysa olika kemiska fenomen och bidraga till deras rätta förståelse. Men först några ord om hur man skall gå till väga vid laborerandet, och hur man själv skall kunna inrätta ett litet kemiskt laboratorium åt sig. Laboratoriet. 7i göra laboratoriet flyttbart. Då kan man hålla till där det bäst pas- sar : i ett ljust serveringsrum eller i en källarlokal, i köket eller om somma- ren helst ute i det fria. Laboratoriet utgöres helt enkelt av en lämplig ski- va att laborera på, som man kan ställa bort, sedan man avslutat labo- rationerna. Dessutom bör man ha ett litet skåp, helst flyttbart, eller en unicabox till att ha glas och kemika- lier 1. Skivan kan lämpligen vara 60X 100 cm och bestå av plywood, masonit, en bit korkmatta e. d. Det är absolut nödvändigt att man har en sådan skiva att laborera på. Man får aldrig laborera direkt på ett bord, en fönsterkarm e. d. Man spiller nämli- gen, när man laborerar, så lätt någon droppe, och innehåller denna någon frätande kemikalie, kan bordskivan bli förstörd. Särskilt syror och baser äro starkt frätande. Efter avslutad laboration bör man alltid tvätta av skivan med utspädd sodalösning, in- nan man ställer undan den. Torka ald- rig av kemikalier med snygga hand- dukar utan använd härtill hushålls- papper, kasserade trasor o. d. Består laboratorieskivan av trä, så kan det vara lämpligt att svartfärga den, innan den användes. Det finns egentligen endast en färg, som riktigt duger, och det är anilinsvart. Den 24 TEKNIK för ALLA Fil. lic. Iwan Bolin påbörjar här en artikelserie, framtörallt ägnad åt våra kemi-intresserade ung- domar. Var med trån början i denna roliga och lärorika kemi- kurs, skriven av en expert. TN ; ge kemisten framställes direkt på träet och utfö- res färgningen rätt, ar anilinsvart den bästa svarta träbets, som finnes. Den är oemottaglig för syror och baser och olöslig i alla lösningsmedel. På grund av att betsen ej blott är en yttre beläggning utan består däri, att själva träet färgats ett långt stycke in, kan den ej heller lätt skrapas eller nötas bort. Det är mycket noga, att träskivan är alldeles fri från alla olje- droppar. Där olja sugits in i träet fastnar nämligen ej betsen. Själva betsningen tillgår på följande sätt: Träskivan, som skall betsas, bestry- kes först med en lösning av 9 g anilin, 11 g koncentrerad saltsyra och 10 g vatten. Efter strykningen har träet antagit en gul färgton. Sedan det tor- kat, bestrykes det med en ny lösning, innehållande 5 g kopparklorid, 3,5 g salmiak och 3,5 g natriumklorat i 100 g vatten. Träet får återigen torka och överstrykes sedan med en 5-procentig lösning av kaliumbikromat samt tvät- tas med varmt vatten. Efter en dag eller så ingnides ytan med litet kokt linolja eller råvaselin, varigenom den erhåller ett glänsande svart utseende. Vatten. För beredning av lösningar, t. ex. ut- spädda syror, behövs rent vatten. Har man ej tillgång till vattenledning, och brunnsvattnet är mycket hårt (löddrar dåligt med tvål), kan man samla upp regnvatten och förvara det i ett glaskärl. Är glasflaskan stor, bör man helst förse den med en hävert. Dess konstruktion framgår av bilden. Det långa glasröret slutar nederst med en bit gummislang, som hop- klämmes med en klämmare. Uppvärmning. BB är det naturligtvis, om man har tillgång till en gaslåga. I an- nat fall får man skaffa sig en liten spritlampa eller ännu bättre kan man å ”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:55:22 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-24/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free