Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Carl G. Munters, av Karl Modin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då
(CI EEE SLAM
l
226040 TT TT ETT TITTAT nmmmm mn PETE ETTTITITITITITE
IritiFirsligd 04 6 7,8,
ht UT im NT HTT
Vr 25. 19 juni Teknisk Revy 1942. 3:e årg.
Red. & exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes.
Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 1011 99.
Red.-sekr. Yngve Norrvi.
7: 75 kr., kvartal 4: — kr. Postgirokonto 15 79 92.
Telefon växel: 11 60 79, 10 i1 99.
Prenumerationspris helår 15: — kr., halvår
Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. III.
Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes!
Pegreppet teknisk forskning är i våra
dagar högst vardagligt — var och en
som har litet intresse för teknik och in-
dustri vet, att det både från enskildas
och statsmakternas håll arbetas inten-
sivt för att organisera en möjligast ra-
tionell sådan forskning. Men bara för
ett kvartssekel sedan var ”teknisk forsk-
ning” någonting, som man inte tyckte
angick hrr uppfinnare och teknici i all-
mänhet, den var förbehållen teoretici och
utfördes oftast av de s. k. rena natur-
vetenskapsmännen i deras laboratorier.
En och annan specialindustri, t. ex. Asea,
Uddeholm m. fl. hade egna forsknings-
laboratorier, men de resultat som fram-
kommo där, voro huvudsakligen avsedda
för den egna tillverkningen.
Man hade emellertid redan under 1910-
talet och något tidigare på framsynt tek-
niskt håll framhållit, att den nya Tek-
" niska Högskolan, som då började upp-
föras, skulle inredas så, att de stora la-
boratorierna inte bara skulle kunna tjä-
na undervisningens syften, utan också
kunna bereda utrymme åt rena forsk-
ningsuppgifter. Man menade att de me-
ra försigkomna och särskilt begåvade
teknologerna där skulle kunna ha möj-
ligheter att under fullt vetenskapligt-
tekniska betingelser utföra självständiga
arbeten, undersökningar över vissa pro-
blem eller varför inte också utexperi-
menterandet av helt nya konstruktioner
och principer. Den nya högskolan vid
Valhallavägen stod färdig 1917 och på
våren följande år började ett par tekno-
loger i sista årskursen att ägna sig åt en
självständig undersökning, som var av-
sedd att utgöra s. k. examensarbete. De
båda ungdomarna voro Carl G. Munters
och Baltzar von Platen.
Hf de son.
- Murters hade under vintern fått en
idé. Han visste, att man för industri-
ella ändamål hade tillgång till effek-
tiva kylanordningar, stora anläggningar
Carl G. Munifers
som skapat kyla ur värme
och varit ovänlig mot termiter
med motorer och kompressorer och övrig
rekvisita. Sådana historier kunde inte
apteras i ett vanligt hemkök — varför
då inte konstruera ett behändigt kyl-
aggregat även för hushållen, där man
ju också hade kylproblem, som inte minst
under den varma årstiden tarvade en lös-
Civilingenjör
Carl G. Munters.
Av redaklör Karl Modin
ning? Visserligen fanns ju de gamla he-
derliga isskåpen, där man lade in ett
isstycke, som alltid hade en sorglig be-
nägenhet att smälta ner för fort, för att
inte tala om att man ideligen måste pas-
sa på, så att inte smältvattnet ställde till
spektakel. Ett annat krux med dessa in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>