Då (CI EEE SLAM l 226040 TT TT ETT TITTAT nmmmm mn PETE ETTTITITITITITE IritiFirsligd 04 6 7,8, ht UT im NT HTT Vr 25. 19 juni Teknisk Revy 1942. 3:e årg. Red. & exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 1011 99. Red.-sekr. Yngve Norrvi. 7: 75 kr., kvartal 4: — kr. Postgirokonto 15 79 92. Telefon växel: 11 60 79, 10 i1 99. Prenumerationspris helår 15: — kr., halvår Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. III. Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes! Pegreppet teknisk forskning är i våra dagar högst vardagligt — var och en som har litet intresse för teknik och in- dustri vet, att det både från enskildas och statsmakternas håll arbetas inten- sivt för att organisera en möjligast ra- tionell sådan forskning. Men bara för ett kvartssekel sedan var ”teknisk forsk- ning” någonting, som man inte tyckte angick hrr uppfinnare och teknici i all- mänhet, den var förbehållen teoretici och utfördes oftast av de s. k. rena natur- vetenskapsmännen i deras laboratorier. En och annan specialindustri, t. ex. Asea, Uddeholm m. fl. hade egna forsknings- laboratorier, men de resultat som fram- kommo där, voro huvudsakligen avsedda för den egna tillverkningen. Man hade emellertid redan under 1910- talet och något tidigare på framsynt tek- niskt håll framhållit, att den nya Tek- " niska Högskolan, som då började upp- föras, skulle inredas så, att de stora la- boratorierna inte bara skulle kunna tjä- na undervisningens syften, utan också kunna bereda utrymme åt rena forsk- ningsuppgifter. Man menade att de me- ra försigkomna och särskilt begåvade teknologerna där skulle kunna ha möj- ligheter att under fullt vetenskapligt- tekniska betingelser utföra självständiga arbeten, undersökningar över vissa pro- blem eller varför inte också utexperi- menterandet av helt nya konstruktioner och principer. Den nya högskolan vid Valhallavägen stod färdig 1917 och på våren följande år började ett par tekno- loger i sista årskursen att ägna sig åt en självständig undersökning, som var av- sedd att utgöra s. k. examensarbete. De båda ungdomarna voro Carl G. Munters och Baltzar von Platen. Hf de son. - Murters hade under vintern fått en idé. Han visste, att man för industri- ella ändamål hade tillgång till effek- tiva kylanordningar, stora anläggningar Carl G. Munifers som skapat kyla ur värme och varit ovänlig mot termiter med motorer och kompressorer och övrig rekvisita. Sådana historier kunde inte apteras i ett vanligt hemkök — varför då inte konstruera ett behändigt kyl- aggregat även för hushållen, där man ju också hade kylproblem, som inte minst under den varma årstiden tarvade en lös- Civilingenjör Carl G. Munters. Av redaklör Karl Modin ning? Visserligen fanns ju de gamla he- derliga isskåpen, där man lade in ett isstycke, som alltid hade en sorglig be- nägenhet att smälta ner för fort, för att inte tala om att man ideligen måste pas- sa på, så att inte smältvattnet ställde till spektakel. Ett annat krux med dessa in-