Elektrisk uttorkning av bygg-grunder D: flesta byggnader kräva noggrann dränering av byggrunden. Härvid- lag bjuder grovkornig grund, såsom sand och grus inga svårigheter. När det där- emot är frågan om slam eller lera, där kapillärkraften förhindrar vattnets av- rinnande, kan man inte bli av med det- samma genom hittills kända metoder. Med tillhjälp av elektro-osmos har nu L. Casagrande utarbetat en framgångs- rik metod för att avlägsna vattnet ur finkorniga jordlager. Metoden utmärker sig särskilt genom sin snabbhet, då torr- läggningen kan ske inom loppet av någ- ra dagar eller veckor. Metoden grundar sig på den elektriska strömmens förmåga att törka marken. Strömmen ledes i jorden genom elektro- der, varigenom vattnet sättes i rörelse från den ena elektroden till den andra. Alltefter markens beskaffenhet måste elektrodernas avstånd från varandra, deras konstruktion och styrkan hos den elektriska strömmen varieras. Metoden utprovades första gången praktiskt i en skärning, som gjorts i le- rig mark och som måste övergivas på grund av vattenanhopning och kanternas igenrasande. Fastän angränsande tom- ter redan voro färdigställda, ansåg man sig vara tvungen att göra skärningen i bättre mark. En på försök utförd torr- läggning med elektricitet gav emellertid' utmärkt resultat. Försökssträckan var 100 meter lång och försedd med 20 av- tappningsbrunnar, vardera med en dia- meter av 10 cm och ett djup av 2.5 me- ter. Utan elektrisk behandling av mar- ken kom det endast obetydligt vatten i brunnarna på grund av markens oge- nomtränglighet, men redan efter några dagars elektrisk torkning var den förut grötiga marken redan så pass uttorkad, att hur starkt lutande slänter som helst kunde göras. Slänten fick i genomsnitt en lutning av 1:0,75, och även under långvarigt regn stod den sig. Kostnaderna för elektrisk uttorkning äro huvudsakligen strömkostnader. Allt- efter markens beskaffenhet kan man räkna med en strömförbrukning av mel- lan 3 och 30 kWh/m. (SEEDS) X-STRÅLAR Bilden visar världens största maskin 10 TEENIK för ALLA för alstrandet av X-strålar, installerad i ett laboratorium i Washington. General Electric har konstruerat maskinen, som kostat 500.000 dollar och ”pysslar” med spänningar på upp till 1.400.000 volt. Gengas och patent- ansökningar [Patentansökningarna ha under alla ti- der utgjort en ganska tillförlitlig ba- rometer på tidens utveckling. Icke minst gäller detta beträffande utveck- lingen på gengasområdet, där man i antalet patentansökningar under årens lopp tydligt kan skönja, huru intresset för gengas har skiftat vid olika tid- punkter. För att börja med år 1919, då det fortfarande var ganska ont om ben- sin efter förra världskriget, inlämnades 20 patentansökningar till Patentverket i Stockholm, behandlande gengasverk. Intresset för gengasen minskade där- efter. Är 1925 ingavs således blott 4 nya ansökningar. Ett litet uppsving skedde år 1933 på grund av den från 2 till 10 öre ökade bensinskatten, då Pa- tentverket kunde inregistrera 23 patent-: ansökningar för gengas. Sedan inträd- de ånyo en lång period av stillastående för att vid krigsutbrottet övergå i allt- mer ökad aktivitet. År 1939 inkommo 42 patentansökningar på olika uppfin- ningar inom gengasområdet, och år 1940 kunde man registrera ej mindre än 200 ansökningar. Men därmed var kul- men långt ifrån nådd. År 1941 inre- gistrerades icke mindre än 4.280 svenska gengaspatent, varför arbetet på Patent- verket under det senaste året kan sägas ha gått i gengasens tecken mer än nå- gonsin tidigare. . Industrikommissionen räknar med att c:a 36,000 lastbilar behöva ringar av större dimensioner, men att detta an- tal bör kunna skäras ned till 30,000. Gummibyrån har därför också före-: slagit 6,000 boggieombyggnader. ' Det kan för övrigt vara intressant att studera fördelningen av lastbils- storlekarna i landet. Vid årsskiftet fanns således 10,386 lastbilar under 2 ton, 24,478 stycken mellan 2 och 4 ton och 3,181 stycken med ännu större storlek. Av de lätta lastbilarna utgö- ras dock ungefär 5,000 stycken. av skåpbilar och paketvagnar, som redan köra på personvagnsdäck. Svenska <Brandtarifföreningen har nu utfärdat nya bestämmelser för . gengasfordon. Efter den 10/4 skola dessa bestämmelser ersätta de tidigare på grönt papper: tryckta bestämmel- serna. ; I dessa bestämmelser äro noggrant specificerade de olika lokaler, där man får eller icke får garagera eller införa ett fordon, drivit med gengas eller an- nan gas från gasverk å fordonet. Vidare får man ej sköta en gasgene- rator, om detta innebär öppnande av luckor eller spjäll så att gas kan ström- ma ut, alltför nära en byggnad eller