Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Elektrisk uttorkning av bygg-grunder - X-strålar - Bilspalten: Gengas och patentansökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrisk uttorkning
av bygg-grunder
D: flesta byggnader kräva noggrann
dränering av byggrunden. Härvid-
lag bjuder grovkornig grund, såsom sand
och grus inga svårigheter. När det där-
emot är frågan om slam eller lera, där
kapillärkraften förhindrar vattnets av-
rinnande, kan man inte bli av med det-
samma genom hittills kända metoder.
Med tillhjälp av elektro-osmos har nu
L. Casagrande utarbetat en framgångs-
rik metod för att avlägsna vattnet ur
finkorniga jordlager. Metoden utmärker
sig särskilt genom sin snabbhet, då torr-
läggningen kan ske inom loppet av någ-
ra dagar eller veckor.
Metoden grundar sig på den elektriska
strömmens förmåga att törka marken.
Strömmen ledes i jorden genom elektro-
der, varigenom vattnet sättes i rörelse
från den ena elektroden till den andra.
Alltefter markens beskaffenhet måste
elektrodernas avstånd från varandra,
deras konstruktion och styrkan hos den
elektriska strömmen varieras.
Metoden utprovades första gången
praktiskt i en skärning, som gjorts i le-
rig mark och som måste övergivas på
grund av vattenanhopning och kanternas
igenrasande. Fastän angränsande tom-
ter redan voro färdigställda, ansåg man
sig vara tvungen att göra skärningen i
bättre mark. En på försök utförd torr-
läggning med elektricitet gav emellertid’
utmärkt resultat. Försökssträckan var
100 meter lång och försedd med 20 av-
tappningsbrunnar, vardera med en dia-
meter av 10 cm och ett djup av 2.5 me-
ter. Utan elektrisk behandling av mar-
ken kom det endast obetydligt vatten i
brunnarna på grund av markens oge-
nomtränglighet, men redan efter några
dagars elektrisk torkning var den förut
grötiga marken redan så pass uttorkad,
att hur starkt lutande slänter som helst
kunde göras. Slänten fick i genomsnitt
en lutning av 1:0,75, och även under
långvarigt regn stod den sig.
Kostnaderna för elektrisk uttorkning
äro huvudsakligen strömkostnader. Allt-
efter markens beskaffenhet kan man
räkna med en strömförbrukning av mel-
lan 3 och 30 kWh/m. (SEEDS)
X-STRÅLAR
Bilden visar världens största maskin
10 TEENIK för ALLA
för alstrandet av X-strålar, installerad i
ett laboratorium i Washington. General
Electric har konstruerat maskinen, som
kostat 500.000 dollar och ”pysslar” med
spänningar på upp till 1.400.000 volt.
Gengas och patent-
ansökningar
[Patentansökningarna ha under alla ti-
der utgjort en ganska tillförlitlig ba-
rometer på tidens utveckling. Icke
minst gäller detta beträffande utveck-
lingen på gengasområdet, där man i
antalet patentansökningar under årens
lopp tydligt kan skönja, huru intresset
för gengas har skiftat vid olika tid-
punkter. För att börja med år 1919, då
det fortfarande var ganska ont om ben-
sin efter förra världskriget, inlämnades
20 patentansökningar till Patentverket
i Stockholm, behandlande gengasverk.
Intresset för gengasen minskade där-
efter. Är 1925 ingavs således blott 4
nya ansökningar. Ett litet uppsving
skedde år 1933 på grund av den från 2
till 10 öre ökade bensinskatten, då Pa-
tentverket kunde inregistrera 23 patent-:
ansökningar för gengas. Sedan inträd-
de ånyo en lång period av stillastående
för att vid krigsutbrottet övergå i allt-
mer ökad aktivitet. År 1939 inkommo
42 patentansökningar på olika uppfin-
ningar inom gengasområdet, och år
1940 kunde man registrera ej mindre än
200 ansökningar. Men därmed var kul-
men långt ifrån nådd. År 1941 inre-
gistrerades icke mindre än 4.280 svenska
gengaspatent, varför arbetet på Patent-
verket under det senaste året kan sägas
ha gått i gengasens tecken mer än nå-
gonsin tidigare. .
Industrikommissionen räknar med att
c:a 36,000 lastbilar behöva ringar av
större dimensioner, men att detta an-
tal bör kunna skäras ned till 30,000.
Gummibyrån har därför också före-:
slagit 6,000 boggieombyggnader. ’
Det kan för övrigt vara intressant
att studera fördelningen av lastbils-
storlekarna i landet. Vid årsskiftet
fanns således 10,386 lastbilar under 2
ton, 24,478 stycken mellan 2 och 4 ton
och 3,181 stycken med ännu större
storlek. Av de lätta lastbilarna utgö-
ras dock ungefär 5,000 stycken. av
skåpbilar och paketvagnar, som redan
köra på personvagnsdäck.
Svenska <Brandtarifföreningen har
nu utfärdat nya bestämmelser för .
gengasfordon. Efter den 10/4 skola
dessa bestämmelser ersätta de tidigare
på grönt papper: tryckta bestämmel-
serna. ;
I dessa bestämmelser äro noggrant
specificerade de olika lokaler, där man
får eller icke får garagera eller införa
ett fordon, drivit med gengas eller an-
nan gas från gasverk å fordonet.
Vidare får man ej sköta en gasgene-
rator, om detta innebär öppnande av
luckor eller spjäll så att gas kan ström-
ma ut, alltför nära en byggnad eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>