(Forts. fr. föreg. nr.) — Han gick ner till skrevan där- borta. Gidge fick syn på det lilla vattenfallet, som rann ut ur skrevan ner i Song An, och slöt sig till, att han gått ner för att dricka lite vat- ten. färnale — Sätt igång ässjorna, sade han. Jag skall själv ordna med bockarna. Han önskade, att Corny hade varit där. Det fanns ingen annan än den oduglige babun i redskapsskjulet. Gidge skyndade dit och samlade ihop alla kulier, han kunde få tag på. Det fanns ingen, som ledde deras arbete. Gidge tog hand om dem, visade dem, hur de skulle placera bockarna med träbjälken mot brons kränbalk, och talade om för dem, när de skulle dra åt skruvarna. En lång tumstock och hans kontroll- lista visade, hur mycket skarvjärnen skulle höjas. En järntång lossade och drog ut de provisoriska bultar- na. Sedan högg Red in med nitham- rarna. — ALMENTA — är en energigivande medicin, nä- d 3 rande, god och hälsosam, m | fysiologiskt verksamma mineral- | i ämnen. ; 4 Stärkande och kraftuppbyggande vid allmän klenhet och trötthet, ] | vid neurasteni och konvalescens: I d PEDSSAnNN 3: 9 5 örter 1 i LINDHOLMS DROGHANDEL é 4 Blidad 1902 Tel. 83 25 47 | Stockholm 21 FISYSYEN Vv Ne 18 TEKNIK för ALLA AN! Ain NN | TfÅ:s följetong En grupp ivrigt arbetande män samlades kring varje skarvplåt i tur och ordning, och ässjan och tryck- luftslangarna följde efter dem. Ti- den flög. Innan de visste ordet av, talade en signal från den stora bur- mesiska gong-gongen om, att klockan var ett, och att det var tid att äta tiffin. Fortfarande ingen Griff. Arbetet hade upphört, och alla skyndade tvärs över bron till barackerna. Gidge och Red ropade bortåt skrevan men fingo inget svar. — Han måste ha gått över ravi- nen, medan vi höll på med arbetet, sade Gidge. Han sa något om att kontrollera — byggnadsställningarnas grund för att se, att de inte hade sjunkit. Men det är ändå konstigt, att han inte har tagit sin teodolit med sig. De gingo bort till kontorsskjulet. Där höll man på med att sätta fram tallrikar med ångande curry, varmt kaffe och bröd av sagomjöl. Den ki- nesiske kocken tjattrade förebråen- de, för att de kommo så sent. Men fortfarande ingen Griff. — Kors, jag kommer att tänka på en sak, sade Gidge, som vägrade att slå sig ner. Kan det ha varit en orm igen? — Han kanske tar sig en liten lur, sade Red likgiltigt. Det var hett som i en bakugn därute. Gidge tog sitt gevär. Aldrig i li- vet! sade han. Om det var en Av WARREN HASTINGS MILLER SAMMANDRAG. Ett amerikanskt bolag erhåller beställning på utförandet av en järnvägsbro i Indo-Kina. Det är upptakten till den äventyrsfyllda be- rättelse, vars personer äro de amerikanska ingenjörerna Brandt — vanligen endast kal- lad Gidge — Expeditionens . chef, samt George Griffin, kallad Griff, Red Buckley och huvudpersonen Cornelius Menagére, vanligen kallad Corny. Trots sin ungdom har Corny fått chefens tillstånd att medfölja expeditio- nen till Indo-Kina. Han har nämligen yppat för Mr Brandt, att han som ung pojke varit i Indo-Kina och där förlorat sin far, som spårlöst försvunnit i djunglerna och nu av alla betraktas som död — utom av sonen. Brobyggnadsarbetet börjar nalkas sitt slut och Corny får Gidges löfte att medfölja Mr Wellington på dennes expedition uppåt landet för att söka efter sin far, vilken han förmodar vara en bonz vid namn Men-Gya och vilken Wellington en gång träffat. Corny sammanträffar med bonzen, som är Cornys far, men han känner inte sin son. De stanna i klostret över natten, och bonzen blir intresserad av Corny. Under tiden fortsätter arbetet på bron. Red och Griff göra vissa mätningar, och vid ett tillfälle går den sistnämnde ned i snårskogen i ravi- nen för att söka reda på en källa, varvid han plötsligt står öga mot öga med en grupp vildar, som överfalla honom och föra honom fången uppåt bergen. Han lyckas fly men möter om natten en ilsken seledang i djun- geln, och hans liv hänger på en tråd. Vid bron upptäcker man hans försvinnande och börjar söka efter honom. kungsgobra, så har Griff. ingen ut- sikt att klara sig. Gidge skyndade tillbaka över bron och uppåt förbi teodoliten. När han svängde in i skrevan, var där tomt och tyst bland bambusnåren. Men i den fuktiga marken nära den lilla bäcken fann han avtrycket av en känga, Griffs. Och sedan två till, det vänstra av dem djupare än det högra. Det måste vara Griffs. Längre bort hade nakna fötter med breda, platta tår lämnat en hel mängd spår i det nertrampade gräset. Gidge tittade uppåt skrevan och urskilde en smal stig med märken av Griffs klackar här och där. L 1 =