Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tigerbron, av Warren Hastings Miller - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Då var det i varje fall inte en
cobra, sade han lättad. Han har mött
några infödingar här. Antingen har
han frivilligt följt med dem, eller
också har de fört bort honom. Jag
tycker, det senare verkar mest san-
nolikt.
Han stannade och kände på den
torkade jorden i kanten av fotspå-
ret. Den smulades sönder mellan
hans fingrar.
— Två timmar gammalt. ... Vil-
darna hade redan fört honom långt
bort. Gidge rynkade pannan.
— Om det är strid de vill ha, så
kan de få det — mycket! sade han
’och stampade i marken. Han övergav
sin impuls att ensam omedelbart
uppta förföljandet, och skyndade
tillbaka över bron.
— Red, de har kidnappat Griff,
förkunnade han. Jag vet inte, var-
för jag engagerade Djihanis vän The
Bob, men nu ska han få göra skäl
för betalningen. Har ni ätit färdigt,
Red? Sätt då igång med nitarna
med detsamma. Ni får sköta hela
jobbet. Hur långt har de hunnit?
— Till Station fjorton. Ska vi inte
söka efter Griff genast?
— Nej. Ni får två timmar på er
att göra de återstående tio statio-
nerna färdiga. Driv på arbetet. Jag
har bråttom med annat.
Gidge stegade ut för att organisera
sitt krig. Två kulier skickades på en
dressin ner till Dong Ninh med ett
brev till gendarmeriet med begäran
om några soldater och en militärlä-
kare. Budbärare, som kände till det
inre av landet, skickades upp längs
Song Ans floddal till The Boh vid
Pou Treng och till Corny i klostret i
Chieng Huang. Båda två fingo order
att åter infinna sig vid bron, så fort
de kunde. När Gidge hade styrt om
dessa brev, började han tänka på
försvaret av själva bron. Han vänta-
de sig en begäran om lösepenning
för Griff. En sådan begäran tänkte
han besvara genom att själv följa
med budbäraren tillbaka, eskorterad
av Red och om möjligt av de där
annamitiska soldaterna. Han före-
ställde sig, att två män, beväpnade
med goda gevär, inte skulle behöva
tala för döva öron, om de begåvo
sig till denna infödingsby och talade
allvar med invånarna!
Men ett anfall mot bron och för-
rådsskjulen kunde bli mycket far-
ligt. Gidge tittade ogillande på ra-
vinen, där Song An flöt fram. De
där högarna av uppryckta buskar,
som elefanterna hade staplat upp,
kunde inte göra någon skada vid
en översvämning, men de voro ut-
märkta att sätta eld på. Byggnads-
ställningarna skulle brinna som
fnöske, om man anlade eld vid de-
ras grund. Hans bro skulle kröka
sig och bli skev av hettan, bortseti
från, att den skulle förskjutas ur
sitt läge, såvida inte Red hade hun-
nit få in åtminstone några nitar i
var och en av de där övre skarvplå-
tarna.
Gidge började fundera på dyna-
mit. Om man tände en patron och
slängde ner den? Den skulle blåsa
ut en uppflammande eld lika lätt,
som man blåser ut en tändsticka.
Nå, då var den saken klar, allt-
så... De behövde bara uppe från
bron hålla noggrann utkik över ra-
vinen, med både gevär och dyna
mitpatroner = till
bron. Den låg Gidge varmt om hjär-
tat, denna bro, det var hans första
stora arbete i djungeln, och i hans
yrke godtogos inga ursäkter, om ett
företag sprack, sak samma vilka
orsakerna voro.
Gidge låste upp skjulet och tog
fram en låda med dynamitpatro-
ner och gav sig iväg mot bron med
den. Red höll på att placera diffe-
rentialens talja vid den näst sista
stationen.
— Vi har skyndat på bra, Mr.
Brandt, sade han. Tre av dem val
O. K. och behövde inte justeras:
Jag kommer om ett ögonblick.
Red upphörde med sitt arbete.
Gidge övertog det, kontrollerade,
att skarvplåten vid denna station
var riktig och sade till dem alla att
hålla på med att nita, så länge de
kunde se. Hans armbandsklocka
visade fem. Solen stod redan lågt.
Ingen vagn med soldater hade ännu
kommit från Dong Ninh, och inte
heller syntes någon rök eller annan
signal uppåt floddalen, där The
Boh skulle komma ner från Pou
Treng. Och inte heller någon bud-
bärare från den plats, dit de hade
fört Griff, var det nu kunde vara.
Gidge och Red skulle bli tvungna
att ta itu med saken ensamma.
De gingo tillsammans över bron
och följde fotspåren på stigen i
skrevan. En lång, slingrande väg
runt framskjutande bergspartier
och genom sumpiga dalar låg mel-
lan dem och vulkanen. Gidge räk-
nade efter:
— Två timmar dit, två timmar
tillbaka, sade han. En timme för
dem att besluta, hur mycket de ska
begära i lösepenning ... Från kloc-
kan elva och fem timmar framåt,
det blir klockan fyra. Vi borde
möta en budbärare från de där ban-
diterna nu snart... Eller kanske
i hands, så skulle .
ingen särskild skada kunna hända ”
AMATÖRSNICKARENS
BÄSTA HJÄLP
Fort och lätt kan Ni till-
verka vackra, moderna
och billiga möbler med
enkla verktyg efter ”Si-
com-metoden”. Rekv. re-
dan i dag denna utmärk-
ta handbok, som innehål-
ler värdefulla råd och
ritningar med fullständiga arbetsbeskrivn.
m. m. Pris kr. 2: — (inkl. oms. och porto).
Till Snickarmästare 8. Cederholm, Borås-
vägen 10, Hammarby, Stockholm.
Härmed rekv. att sändas per postför-
skott ...... ex. ”Handboken efter Sicom-
metoden”.
Namn " soso00) »000000000900009000 00000 00 0000
BOStåld «c.v.soc es. 0009 v0/sjo von ve
POSTA TESEN) :vsss sv 60 elvis oja ssooi sno laa ose s
Tekniska
Dag- och Aftonskolor Nybrogatan 8
Tel. 61 65 14, 61 65 15, 61 6516, 651513.
Studieråd: Professor Wolmar Fellenius.
Institutet
Stockholm
Exp.-tid kl. 9—16, 19—20.
Rektor: Civilingenjör Gustaf Goldkuhl.
Verkm.- o. ingenjörskurserna börj. inom samtl. fackavd. 20 aug. Anmälan dagl.
TEKNIK för ALLA 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>