ad Hr ge kemisten AV FIL. LIC. IWAN BOLIN [ART. IL | Glasvaror och andra kemiska utensilier. ör att utföra kemiska laborationer behöver man förutöm kemikalier en del glas och andra kemiska uten- silier. En del måste köpas: 10 prevrör. 1 porslinsdegel. 3 bägare av olika storlek. 2 kolvar, 1 på 500 cm? och 1 på 250 cm3. Glasrör och glasstavar. 2 porslinsskålar. 2 trattar. Diverse gummislang. FÅ kork. 1 brevvåg. : 1 mortel av porslin. Filtrerpapper. En del kan man med litet händig- het lätt förfärdiga själv av enkla och billiga material. En härvid ofta åter- kommande operation är böjning.och skärning av glas. Glasrör och glas- stavar kunna köpas i en färghandel eller på ett apotek. 1. Skärning av glasrör. SR man skära av ett glasrör, läg- ges röret på ett bord, man fattar: med vänstra handens tumme och pek- finger runt röret och gör med en tre- kantig fil eller en kniv av häfdat stål (glasskärarkniv) en rits tvärs. över röret intill vänstra handens fingrar (se fig. 1). Ritsen får ej göras så kraftigt, att röret krossas, men ej hel- ler så löst, att den inte tar. Sedan fattar man röret med båda händerna, 1 Die 24 Avskärning av ett glasrör. TEKNIK för ALLA en på vardera sidan om ritsen, vänder denna från sig och bryter och drar på samma gång. Har ritsen tagit som den skall, går röret mycket lätt av med alldeles jämna kanter (se fig. 2). Innan man blivit van att bryta av ett :glasrör, bör man helst vira en handduk om händerna, för den hän- delse röret skulle gå sönder på annat ställe än beräknat. Fig. 2. Glasröret brytes av. 2. Rundsmältning av skarpa kan- ter. Glasrör med skarpa kanter äro farliga, då man lätt kan skära sig på dem ; de kunna även skära sönder kor- kar och gummislangar, som de skola trädas in i. Man bör därför alltid ef- ter avskärning av ett glasrör värma ändarna i en låga, tills glaset mjuk- nar. - Tag ej på det varma glaset! Lägg ej röret, så att det heta glaset är:i beröring med trä eller andra lätt- antändliga ämnen ! Skulle man råka bränna sig på ett glasrör, så bör man smeta vaselin på det skadade stället och binda om en gasbinda. Fukta ej brännskadan med vatten, den förvärras därav. Däremot kan brännskadan baddas med sprit. 3. Böjning av glasrör. Glas blir vid upphettning mjukt, så att det kan formas, innan det smälter. Skall ett glasrör böjas, upphettas det i en låga av minst 5 cm bredd, så att röret blir uppvärmt på åtminstone denna längd. Eljest uppstår vid böjningen ett s. k. knä. Glasröret hålles med båda hän- derna längs med lågan, något under dess översta kant. Röret skall under uppvärmningen vridas runt, så att det blir lika uppvärmt från alla sidor. När man känner, att glaset börjar mjukna, låter man den ena änden fal- la av sin egen tyngd, tills den önska- : de vinkeln erhållits. Tag ej på det heta glaset! 4. Dragning av kapillärrör. Glasrö- ret upphettas på sätt som beskrivits i punkt 3, men upphettningen får på- gå, tills glaset blivit något. mjukare än som behövs för böjning. Då gla- set blivit tillräckligt mjukt, kan man draga isär ändarna, varvid den upp- hettade delen drages ut till ett kapil- lärrör. Alltefter glasets mjukhet och dragningens häftighet erhållas kapil- lärrör av olika grovlek och längd. 5. Uppmjukning av kork. "Nya korkar äro oftast så hårda, att de ej forma sig efter det glaskärl, där de skola passas in. Tryck ej in en hård kork i ett provrör eller en glaskolv, ty glaset är skört och går lätt sönder: Mjuka först upp korken genom att klämma den försiktigt med en tång, rulla den under skosulan eller låt den ligga några minuter i kokande vatten. 6. Borrning av kork. Skall ett glasrör trädas genom en kork, måste man först borra ett därför passande hål genom korken. Detta sker med AV DI =— Fig. 3. Uppvärmning av ett glasrör..