- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 27. 3 juli 1942 /
10

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår stenindustri 100 år, av B. Traneus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(4

De svenska bergen innehålla ej blott
malmer, som bekant en av våra vik-
tigaste naturtillgångar, ur dem brytes
även en del bergarter, som givit upphov
till en på sin tid mycket blomstrande
stenindustri.

Bland dessa bergarter hade åtskilliga
redan under äldre tider använts för
byggnadsarbeten, men brytningen såväl
som bearbetningen skedde under hant-
verksmässiga former. Emellertid ökades
småningom särskilt efterfrågan på gra-
nit, bl. a. för beläggning av gator och vägar samt för strand-
och kajskoning i kanaler och hamnar. Detta gav anledning

till det första i industriell skala arbetande stenhuggeriet, som

1842 anlades på Malmön i Bohuslän av köpmannen C.
Kullgren och friherre Nils Ericson. Den sistnämnde hade som
kanal- och järnvägsbyggare fått ögonen öppnade för den
svenska graniten som ett gott byggnadsmaterial.

Det kan vara av intresse att i samband med stenindustriens
sekeljubileum kasta en blick på dess utveckling. Dessförinnan
skall lämnas en översikt över de bergarter, som äro föremål
för industriell brytning och bearbetning i vårt land.

I främsta rummet har tidigare stått granit i norra och mel-
lersta Bohuslän samt granitartad gnejs i Blekinge och Hal-
land. Dessa bergarter ha förarbetats till gatsten samt kant-
och sträcksten, till byggnads- och ornamentsten samt till ma-
kadam. Dessa användningar representera en ganska grov för-
ädling, vars produkter ej kunna bära några dyra frakter. Av-
görande för denna industris lokalisering har därför varit utom
granitens kvalitet förekomsternas belägenhet vid havet, var-
igenom produkterna kunnat lastas direkt ombord på fartyg.

Under 1880-talet påbörjades exploatering av s. k. svarta
graniter, vilka geologiskt äro att betrakta som vulkaniska
bergarter. Dessa användas för monument och andra dyrare
arbeten, varför produkterna ej äro så beroende av billiga
transporter. Hithörande företag återfinnas därför inne i lan-
det, t. ex. i norra Skåne och Småland.

Kalksten och marmor ha fått användning som byggnads-
material, den förra därjämte för kemiska ändamål samt inom
jordbruket. Fyndigheterna finnas på flera platser i landet,
bekant är särskilt marmorn från Kolmården samt Gropptorp
i Södermanland. ;

Sandsten kan lätt brytas och bearbetas samt är därför ett
betydelsefullt byggnadsmaterial. Den förekommer i många av
våra landskap och förarbetas även till kvarn-, slip- och bryn-
stenar.

Lerskiffer användes framför allt som taktäckningsmaterial
och är mindre vanlig i vår berggrund. Bekant är skifferbryt-
ningen vid Grythyttan i Västmanland, vars anor gå tillbaka
till slutet av 1700-talet.

Täljsten finnes på flera platser i våra fjälltrakter. En sär-

skilt god kvalitet uppvisar fyndigheten vid Handöl i Jämt- .

land. Täljstenen begagnas inom byggnadsindustrien, till ug-
nar och husgeråd samt har även användning inom den ke-
miska industrien. ;

Kra USErene produktion hade under de första decennierna

efter 1842 ett årligt värde av endast ett eller annat hundra-
tusental kronor, men nådde under senare hälften av 1880-talet
upp i 1 milj. kronor.

Sedan steg produktionsvärdet raskt och passerade värde-
siffran 20 milj. kronor omkring 1910. Under världskriget
1914—138 och åren därefter gick stentillverkningen tillbaka,
men steg sedan åter och passerade omkring 1930 50-miljoner-
strecket. Sedan dess har åter en nedgång ägt rum, och f. n.

10 TEKNIK för ALLA

är stenindustriens läge tämligen bekymmersamt. Delvis beror
detta på stagnationen i byggnadsverksamheten, men huvud-
orsaken ligger djupare.

Inom stenindustrien har brytning och förädling av granit
dominerat, och inom granitproduktionen har gatstenshugg-
ningen varit den största grenen. 1913 höggs omkring 1 milj.
ton gatsten och 1929 ungefär lika mycket.

Gatstenen blev tidigt föremål för export. Redan på 1870-
talet började utförsel till Tyskland, och sedermera inriktades
gatstensindustrien till den grad på export även till utomeuro-
peiska länder, att under normala år 80—90 0 av produktio-
nen såldes utomlands.

Av denna grund har vår granitindustri varit mycket käns-
lig för de internationella konjunkturerna. Exporten nedgick
i samband med förra världskriget, men den nu rådande de-
pressionen har intet direkt samband med det pågående kriget
utan går längre tillbaka. Dels beror den på självförsörjnings-
politik i de tidigare avnämarländerna, vilka för att motverka
arbetslöshet främjat sin inhemska stenproduktion på bekost-
nad av importen från Sverige. Dels är den att tillskriva kon-
kurrensen inom landet med andra material för beläggning av
gator och vägar, varigenom efterfrågan på gatsten minskats.

Av sociala skäl ha därför statsmakterna under en följd av
år inköpt gatsten och beviljat anslag till stensättning. Som
resultat härav finnes nu ett staten tillhörigt lager, som med
nuvarande takt i efterfrågan kan beräknas räcka 3 år fram-
åt. Fördenskull har t. v. all tillverkning av gatsten för sta-
tens räkning inställts.

Genom omskolning för andra yrken har arbetarstammen in-
om gatstensindustrien nedbragts till mindre än hälften av
siffran för 212 år sedan.

et råder minst sagt delade meningar om gatstenens fram-

tidsutsikter. Medan från en del håll särskilt smågatsten
prisas som en idealisk beläggning, förbigick den naturstens-
kongress, som nyligen hölls i Göteborg i samband med Svenska
Mässan, helt och hållet stenens användning för gatu- och väg-
beläggning samt sysslade endast med dess betydelse för bygg-
nadsändamål. Man bereder sig tydligen på en renässans för
kalksten och marmor för golvbeläggning, trappor, fasadbe-
klädnad o. s. v.

Avslutningsvis skall även talas något om rationalisering in-
om stenindustrien. Denna övergick relativt tidigt till stordrift
genom koncentration av brytningen till välbelägna fyndighe-
ter, där industriell företagsamhet i större skala möjliggjordes.

Även mekaniseringen med hjälp av maskiner och transport-
anordningar har gjort vad den kunnat för att nedbringa sten-
industriens produktionskostnader. Elektrisk drift har införts,
och tryckluftverktyg ha ersatt de äldre handverktygen för
borrning och kilning. Kabelkranar och spårvägar underlätta
förflyttningar av det tunga gods, varom här är fråga. Såg-
ning, slipning och polering sker också med maskinella hjälp-
medel. Det är egentligen blott själva huggningen av gatsten
och kantsten, som alltjämt sker för hand. Maskinhuggning
SR SG för smågatsten, men utan tillfredsställande re-
sultat.

Sveriges stenindustri begår sålunda sitt sekeljubileum med
en förstklassig teknisk utrustning, en yrkesskicklig arbetar-
stam och ett råmaterial av hög kvalitet, men icke desto min-
dre te sig dess framtidsutsikter som ett stort frågetecken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:16:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-27/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free