Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Ljuset som inte släcktes - Tekniskt nytt - Dörrhandtag av porslin - ”Blommande” aluminium - Hjälm av ny typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
et fanns kanske de som i vintras för-
vånade sig över att NK:s självlysan-
de jätteur fortsatte att lysa under den
tid, då svårigheten med krafttillförseln
var som störst — då ingen onödig be-
lysning eller ljusreklam fick belasta
kraftnätet. NK:s reklamskylt på urets
baksida fick man också hålla släckt, men
med tanke på den tjänst klockan gör
allmänheten ansåg man, att den borde
få fortsätta att lysa trots strömförbruk-
ningen.
Den exceptionellt stränga kylan under
förra vintern innebar en ovanligt stor
påfrestning för alla utomhusur. Trots
att NK-uret har ett särskilt utsatt lä-
ge, klickade det inte en enda gång un-
der vintern. Det har bestått provet och
är ett bevis på den höga kvalitet och
precision i tillverkningen, som utmärker
L. M. Ericssons elektriska ur. I den
roterande jätteskylten, monterad på
Tekniskt nytt
senaste numret av Philips” Technische
Rundschau berättar Dr. J. Funke och
Ing. T. J. Oranje om de nya blandljus-
lamporna på 300 och 500 Dim, i vilka
ljuset åstadkommes genom elektrisk ur-
laddning i kvicksilverånga och medelst
en glödtråd. Denna kombination av två
olika ljuskällor i en och samma kolv ger
vitt dagsljusliknande ljus. Artikeln re-
dogör i stora drag för huru en kvicksil-
verurladdningslampa och en glödtråd äro
anpassade till varandra för att lampan
skall fungera felfritt och absolut säkert
utan förkopplingsapparat.
Ing. J. van Slooten publicerar en ana-
lys av triodoscillatorns arbetssätt, i vil-
ken gallerläckans inverkan undersökes.
Därvid kommer författaren till en för-
klaring av s. k. ”Ueberschwingen”.
Ing. H. G. Beljers beskriver ett re-
gistreringsinstrument för frekvensanaly-
sen av snabbt växlande klangar. Genom
79 bandfilter bestämmes intensiteten hos
en klang för lika många mellan 90 och
8.000 p/s liggande frekvenser. Resulta-
tet upptages fotografiskt på en löpande
film. För en frekvensanalys av detta
slag är icke mer än 1/20 sekund behöv-
lig, vilket medför att man med 20 upp-
tagningar per sek. kan fullständigt ana-
lysera även en så snabb varierande klang
som t. ex. tal.
Efter en framställning om provning
av starkströmskablar med hjälp av hög
likspänning beskriver ing. Hondius Bol-
dingh ett lätt transportabelt provnings-
instrument för 20.000 V och med en till-
räcklig effekt för s. k. genomträng vid
kabelfel.
Dörrhandtag av porslin
Er av Italiens större porslinsfabriker
har börjat tillverka ett slags handtag
för dörrar och fönster helt av porslin.
De nya handtagen framställas för att
ernå besparing av metaller.
ARA
agree
gamla telefontornet vid Brunkebergs-
torg i Stockholm, har urtavlan en dia-
meter av 7 m, och är den största av
detta slag i Europa, kanske i världen.
Urtavlan utgöres av en helsvetsad
vinkeljärnskonstruktion, som klätts med
plåt. I centrum av det fackverk, som
konstruktionen utgör, är visarväxeln in-
byggd. Urtavla och visare äro utrusta-
de med neonbelysning i röd färg och på
urtavlans baksida återfinnes NK:s em-
blem, "försett med neonbelysning i grön
färg. Skylten, d. v. s. den roterande de-
len, uppbäres av en heldragen stålrörs-
mast med c:a 35 cm ytterdiameter, som
förankrats i tornet. Genom denna löper
skyltens drivaxel, som utgöres av tre
koncentriska, heldragna tubrör. Skylten
är lagrad 1 kullager och roterar med en
hastighet av 4 varv per minut. Driv-
kraften erhålles från en trefas kugg-
växelmotlor på 1 hk. Den maskinella ut-
rustningen är placerad i ett gärskilt
byggt maskinrum, beläget 12 m under
urtavlans mitt. Hela skyltanordningen
väger 7 ton.
(Impulsen.)
”Blommande ”
aluminium
sAumininm är en metall, vars verkliga
yta vi aldrig se under vanliga om-
ständigheter, emedan den är överdragen
med en tunn hinna av aluminiumoxid.
Av denna anledning kan det icke i lik-
het med järn ”rosta”, d. v. s. förstöras
av luftens syre. Hur vi än mekaniskt
bearbeta en bit aluminium, så bildar sig
genast den tunna, skyddande hinnan av
aluminiumoxid.
Om man vill befria metallen från sitt
skyddande ombhölje, gnider man ett
blankpolerat aluminiumstycke med kvick-
silver, som förstör lerhinnan. Inom
några sekunder ser man hur på dessa
ställen fina, vita gräsliknande strån lik-
som växa fram ur metallytan. Som för-
ut nämnts har aluminium egenskapen
att mycket snabbt ingå förening med luf-
tens syre. Det egendomliga, växtliknan-
de mönstret som uppstår, är en följd av
denna förbindelse och består av ren vit
lera.
Hjälm av ny typ
När bild visar en ny hjälmtyp, som nu
lanseras i England, och till vilken den
franska hjälmen stått som förebild. Den-
na nya krigiska huvudbonad uppges vara
fullständigt splittersäker och mycket lätt
att bära, två egenskaper, som ju inte
bruka följas åt annars. Hjälmen säges
vara avsedd både för militär, halvmilitär
och civil personal.
TEKNIK för ALLA 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>