et fanns kanske de som i vintras för- vånade sig över att NK:s självlysan- de jätteur fortsatte att lysa under den tid, då svårigheten med krafttillförseln var som störst — då ingen onödig be- lysning eller ljusreklam fick belasta kraftnätet. NK:s reklamskylt på urets baksida fick man också hålla släckt, men med tanke på den tjänst klockan gör allmänheten ansåg man, att den borde få fortsätta att lysa trots strömförbruk- ningen. Den exceptionellt stränga kylan under förra vintern innebar en ovanligt stor påfrestning för alla utomhusur. Trots att NK-uret har ett särskilt utsatt lä- ge, klickade det inte en enda gång un- der vintern. Det har bestått provet och är ett bevis på den höga kvalitet och precision i tillverkningen, som utmärker L. M. Ericssons elektriska ur. I den roterande jätteskylten, monterad på Tekniskt nytt senaste numret av Philips” Technische Rundschau berättar Dr. J. Funke och Ing. T. J. Oranje om de nya blandljus- lamporna på 300 och 500 Dim, i vilka ljuset åstadkommes genom elektrisk ur- laddning i kvicksilverånga och medelst en glödtråd. Denna kombination av två olika ljuskällor i en och samma kolv ger vitt dagsljusliknande ljus. Artikeln re- dogör i stora drag för huru en kvicksil- verurladdningslampa och en glödtråd äro anpassade till varandra för att lampan skall fungera felfritt och absolut säkert utan förkopplingsapparat. Ing. J. van Slooten publicerar en ana- lys av triodoscillatorns arbetssätt, i vil- ken gallerläckans inverkan undersökes. Därvid kommer författaren till en för- klaring av s. k. ”Ueberschwingen”. Ing. H. G. Beljers beskriver ett re- gistreringsinstrument för frekvensanaly- sen av snabbt växlande klangar. Genom 79 bandfilter bestämmes intensiteten hos en klang för lika många mellan 90 och 8.000 p/s liggande frekvenser. Resulta- tet upptages fotografiskt på en löpande film. För en frekvensanalys av detta slag är icke mer än 1/20 sekund behöv- lig, vilket medför att man med 20 upp- tagningar per sek. kan fullständigt ana- lysera även en så snabb varierande klang som t. ex. tal. Efter en framställning om provning av starkströmskablar med hjälp av hög likspänning beskriver ing. Hondius Bol- dingh ett lätt transportabelt provnings- instrument för 20.000 V och med en till- räcklig effekt för s. k. genomträng vid kabelfel. Dörrhandtag av porslin Er av Italiens större porslinsfabriker har börjat tillverka ett slags handtag för dörrar och fönster helt av porslin. De nya handtagen framställas för att ernå besparing av metaller. ARA agree gamla telefontornet vid Brunkebergs- torg i Stockholm, har urtavlan en dia- meter av 7 m, och är den största av detta slag i Europa, kanske i världen. Urtavlan utgöres av en helsvetsad vinkeljärnskonstruktion, som klätts med plåt. I centrum av det fackverk, som konstruktionen utgör, är visarväxeln in- byggd. Urtavla och visare äro utrusta- de med neonbelysning i röd färg och på urtavlans baksida återfinnes NK:s em- blem, "försett med neonbelysning i grön färg. Skylten, d. v. s. den roterande de- len, uppbäres av en heldragen stålrörs- mast med c:a 35 cm ytterdiameter, som förankrats i tornet. Genom denna löper skyltens drivaxel, som utgöres av tre koncentriska, heldragna tubrör. Skylten är lagrad 1 kullager och roterar med en hastighet av 4 varv per minut. Driv- kraften erhålles från en trefas kugg- växelmotlor på 1 hk. Den maskinella ut- rustningen är placerad i ett gärskilt byggt maskinrum, beläget 12 m under urtavlans mitt. Hela skyltanordningen väger 7 ton. (Impulsen.) ”Blommande ” aluminium sAumininm är en metall, vars verkliga yta vi aldrig se under vanliga om- ständigheter, emedan den är överdragen med en tunn hinna av aluminiumoxid. Av denna anledning kan det icke i lik- het med järn ”rosta”, d. v. s. förstöras av luftens syre. Hur vi än mekaniskt bearbeta en bit aluminium, så bildar sig genast den tunna, skyddande hinnan av aluminiumoxid. Om man vill befria metallen från sitt skyddande ombhölje, gnider man ett blankpolerat aluminiumstycke med kvick- silver, som förstör lerhinnan. Inom några sekunder ser man hur på dessa ställen fina, vita gräsliknande strån lik- som växa fram ur metallytan. Som för- ut nämnts har aluminium egenskapen att mycket snabbt ingå förening med luf- tens syre. Det egendomliga, växtliknan- de mönstret som uppstår, är en följd av denna förbindelse och består av ren vit lera. Hjälm av ny typ När bild visar en ny hjälmtyp, som nu lanseras i England, och till vilken den franska hjälmen stått som förebild. Den- na nya krigiska huvudbonad uppges vara fullständigt splittersäker och mycket lätt att bära, två egenskaper, som ju inte bruka följas åt annars. Hjälmen säges vara avsedd både för militär, halvmilitär och civil personal. TEKNIK för ALLA 13