Jm (Forts. fr. föreg. nr.) SAMMANDRAG. Ett amerikanskt bolag erhåller beställning på utförandet av en järnvägsbro i Indo-Kina. Det är upptakten till den äventyrsfyllda be- rättelse, vars personer äro de amerikanska ingenjörerna Brandt — vanligen endast kal- lad Gidge — expeditionens chef, samt George Griffin, kallad Griff, Red Buckley och huvudpersonen Cornelius Menagére, vanligen kallad Corny. Trots sin ungdom har Corny fått chefens tillstånd att medfölja expeditio- nen till Indo-Kina. Han har nämligen yppat för Mr Brandt, att han som ung pojke varit i Indo-Kina och där förlorat sin far, som spårlöst försvunnit$fi djunglerna och nu av alla betraktas som död — utom av sonen. Brobyggnadsarbetet börjar nalkas sitt slut och Corny får Gidges löfte att medfölja Mr Wellington på dennes expedition uppåt landet för att söka efter sin far, vilken han förmodar vara en bonz vid namn Men-Gya och vilken Wellington en gång träffat. Corny sammanträffar med bonzen, som är Cornys far, men han känner inte sin son. De stanna i klostret över natten, och bonzen blir intresserad av Corny. Under tiden fortsätter arbetet på bron. Red och Griff göra vissa mätningar, och vid ett tillfälle går den sistnämnde ned i snårskogen i ravi- nen för att söka reda på en källa, varvid han plötsligt står öga mot öga med en grupp vildar, som överfalla honom och föra honom fången uppåt bergen. Han lyckas fly men infödingarna gå till angrepp mot bron, och en regelrätt strid utkämpas. Corny och hans far, bonzen, anlända i samma stund. Bonzen söker lugna infödingarna. Corny blir träffad av en pil, som han tror är förgiftad. & — Frukta icke, min son! sade han. De förgifta ej pilarna, när de kämpa mot män för att ta byte. Blott när det gäller tigerjakt eller krig. Och detta är icke krig utan en stor dårskap. Corny ville inte gärna lämna sin fader ens för en kort stund. Men om han med sitt gevär ingrep i fien- dens flank, så kunde det kanske ge striden en annan vändning. Så såg han med ens en skara Moi-män rusa över dalbrinken bak- = O | N Ny, Vi TfÅ:s följetong om dambyggnaden och fly nerför sluttningen mot flodbädden, för- följda av vinande pilar från The Bohs män. De hade tydligen blivit tillbakakastade vid sitt anfall mot kontorsbyggnaden och förrådsskju- len. — Kom, Djihani! byggnadsställningen och håll den mot de där figurerna, sade Corny. Vi ska försöka få tag på några av The Bohs män nere i ravinen och behålla dem hos oss. TRETTONDE KAPITLET D' lämnade Men-Gya, som med en min av stoiskt lugn ut- härdade smärtorna av den pil, som hade genomborrat hans lår, och klättrade ner till bottnen av ravi- nen, dit åtskilliga av The Bohs män hade blivit skickade, när anfallet började. Dessa samlade Corny om- kring sig och skyndade fram mot de höga bambuställningarna. Av Moi-männen syntes inte en skymt, de doldes av den täta växtligheten på ravinens sluttningar. Några av dem hindrade The Bohs män från att tränga ner i ravinen, medan de Övriga voro sysselsatta med ett ödesdigrare företag. Corny såg, hur från högarna av uppryckta buskar en mängd pinnar och grenar kas- tades på grunden till en av ställ- ningarna. Det kom fler och fler, och de växte hastigt till en stor hög. — Hoo! sade Djihani och tum- made eggen på sin kniv. Nu, om Allah vill, skall jag skaffa mig ett vapen. AV WARREN HASTINGS MILLER Skynda till — Riv undan den där rishögen! ropade Corny upphetsat. Ta reda på en stång eller vad som helst! Han sprang upp från sin skyddade skjutställning och rusade mot ris- högen. Genast började pilar vina genom <bbyggnadsställningen med honom som mål. Solhjälmen slets bort från hans huvud, och hakrem- men brast. Han kastade sig omkull mellan två stora stenar ungefär tio fot från rishögen och stack fram sitt gevär. Djihani hade gått fram som en orm 1 skogen. Ännu en ris- börda visade sig och rörde sig has- tigt fram mot högen. Pang! Cornys gevär knallade. Risknippet föll till marken, och under det hördes ett skrik. Han såg, hur Djihani ett ögonblick dök fram ur snåren och triumferande svängde en bolo — så kom en fackla flygande nerifrån flodstranden och hamnade i rishö- gen. Genast började små lågor knastra, det steg upp rökmoln, och en väldig, röd pelare steg dånande i höjden. Vid anblicken av detta lät Corny all försiktighet fara. Han stampa- — ALMENTA — är en energigivande medicin, nä- : J rande, god och hälgosam, med ] | fysiologiskt verksamma mineral- ämnen. Stärkande och kraftuppbyggande | vid allmän klenhet och trötthet, vid neurastenl och konvalescens. Bruksanv. Inberäkn. 1 medi. 3: 95 porto i 1 LINDHOLMS DROGHANDEL 6 1 Bildad 1902 Tel. 88 25 47 : Stockholm 21 VENEREA nd TEKNIK för ALLA 19 Md No SS