- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 27. 3 juli 1942 /
27

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den unge kemisten, av Iwan Bolin. IV. Att koka vatten i papper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ART. IV.

et är numera en för alla själv-

klar sak, att det, för att en för-
bränning skall kunna äga rum, be-
hövs dels ett ämne, som kan brin-
na, dels ett ämne, som underhåller
förbränningen. Detta kan man enk-
last visa genom att man tänder ett
ljus och därefter stjälper en bägare
över ljuset. Efter en stund börjar
ljuset att flämta, och snart slock-
nar det. För att ljuset skall kunna
brinna behövs det syrgas, som ta-
ges ur luften. När syret tagit slut,
slocknar ljuset. Men vi förstå, att
det måste finnas ett villkor till för
att en förbränning skall äga rum.
Ljuset kan ju ligga i luften omspo-
lat av mängder av syrgas utan att
förintas. Överhuvud taget skulle ej
något brännbart ämne kunna före-
komma i luften utan att brinna
upp. Trä brinner t. ex. utmärkt
bra, och luft finns så gott som
överallt närvarande. Varför för-
brinner då ej allt trä ögonblickli-
gen? Ja, hur kan överhuvud taget
någon levande varelse förekomma
utan att genast förbrinna?

Mi har funnit, att orsaken till
itt brännbara ämnen kunna fö-
rekomma i luft utan att brinna upp
är den, att det brännbara ämnet,
för att det skall brinna med åtmin-
stone märkbar hastighet, först mås-
te vara uppvärmt till en viss tem-
peratur, olika hög för olika ämnen.
Denna temperatur kallas ämnets
antändningstemperatur. Att det
finns en antändningstemperatur,
vartill ett ämne lägst måste upp-
hettas, innan det kan förbrinna, är
ett mycket viktigt fenomen. Fun-
nes ej detta förhållande, skulle in-
tet brännbart ämne, ja, ingen le-
vande varelse kunna existera utan
att genast förintas.
Antändningstemperaturens be-
tydelse kan man lätt illustrera med
följande lilla experiment. Antänd

un?
NO

Att koka Fultr I papper

en torr trästicka och håll den med
den brinnande änden nedåt. Stic-
kan fortsätter att brinna längre och
längre uppåt. Vändes stickan upp
och ned, slocknar den däremot om
en liten stund. Lägg märke till, att
endast så mycket av träet brinner
upp, som är ombhöljt av lågorna.
Att stickan i första fallet fortsatte
att brinna berodde därpå, att de
varma förbränningsgaserna ströko
upp längs stickan och värmde upp
träet till eller över- dess antänd-
ningstemperatur. Så fort träet bli-
vit tillräckligt varmt, brinner det.
I andra fallet uppvärmdes trästic-
kan däremot aldrig av de bortgåen-
de varma gaserna; träets antänd-
ningstemperatur uppnåddes aldrig.
Vi utföra försöket om igen fast på
något ändrat sätt.

Dränk in en tändsticka till hälf-
ten med vatten och antänd däref-
ter den torra änden, under det den
hålles riktad nedåt. Stickan brin-
ner till en början bra, men när el-
den kommit så långt som till den
våta delen, slocknar den. Trots att
de varma lågorna stryka omkring
den fuktiga delen av stickan, tar
den ej eld. Orsaken härtill är, att
vattnet i stickan ej kan bli varma-
re än 100”. Skulle temperaturen
bliva högre, kokar så mycket vat-
ten bort, som behövs för att hålla
temperaturen nere vid 100”. Den

(FR -
Föregående artiklar i

denna serie av fil. lic.
IWAN BOLIN

ha varit införda i
yr 24125; 120

fuktade delen av stickan kan såle-
des ej bli varmare än 100”, och då
träets antändningstemperatur lig-
ger betydligt över 100”, blir följ-
den den, att stickan slocknar.

Vi förstå nu, varför det är så
svårt att få sur ved att brinna.
Först måste allt vattnet i veden ko-
ka bort, innan det lyckas. Det är
också oekonomiskt att elda med sur
ved. En massa värme går förlorad
till ingen nytta för att koka bort
vattnet.

Bu trä, papper och tyg ha
antändningstemperaturer, som
ligga över 100”. Man kan visa det
på olika sätt, t. ex. medelst följan-
de lilla trollkonst, som man skulle
kunna kalla: ”tyget som ej vill
brinna”. Dränk in ett litet stycke
vitt tyg, t. ex. av en kvdm:s yta,
med vatten och krama därefter ut
vattnet ur tyget. Häll litet denatu-
rerad sprit på tyget, krama ihop
det och lägg det på en järnplåt.
Sätt in plåten i en kakelugn eller
på en spis (för att vara säker för
eldfara) och antänd spriten. -Tyg-
biten står snart i ljusan låga. När
lågan slocknat, finner man till stor
häpnad, att spriten brunnit upp
utan att elden det minsta skadat
tygbiten. Den ligger där lika vit
som förut. Tack vare vattnet, som
fanns kvar i tyget, ville tyget ej
brinna, och orsaken härtill var den-
samma som nyss, när vi försökte
tända eld på den våta trästickan.

Även papper har en antändnings-
temperatur, som ligger över 100”,
och tack vare det kan man koka
vatten i papper. Gör av papper en
liten fyrkantig ask, liknande en så-
dan som konditorierna ha att lägga
bakelser i. Men kom ihåg, att pap-
peret måste vara enkelt i botten.
Annars tar det yttre laget papper
eld. Papperet måste också vara

((FOTTSE NAN Sid, 20

TEKNIK för ALLA

27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:16:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-27/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free