- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 29. 17 juli 1942 /
4

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IMO, världens bästa pump, av G. V. Nordenswan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ka som en ändlös rad av kolvar,
som rör sig i axelriktningen med
konstant fart. Ingen pulsation fö-
rekommer därför i pumpen, och
gången blir även vid höga varvtal
alldeles lugn, vilket är fördelaktigt
från drivnings- och dimensione-
ringssynpunkt.

Den svårighet, på vilken tidigare
uppfinnare inom detta område ha
stupat, är att få gängorna täta.
Vanligen har man försökt sig på
en anordning med ett hölje om-
kring två lika stora skruvar av
samma utformning, men utgörande
spegelbilder av varandra och rote-
rande åt motsatt håll. Om man till-
verkar dessa skruvar med vanlig
gängform eller som spiralskurna
kugghjul av evolvent- eller cykloid-
typ, komma gängorna att rulla mot
varandra som kugghjul. De beröra

FigiN2s

varandra blott vid mitten av kug-
garna men lämna spelrum vid bot-
ten och toppen. Särskilt mellan
kuggtopparnas ytterkanter uppstå
ganska stora vätskekanaler, se fig.
1, som man ei kan täta. Därför har
man också försökt utföra skruvar-
na så, att gängytornas tvärsnitt vin-
kelrätt mot axeln haft epicykloid-
form, d. v. s. så att ytterkanten av
varje gängyta varit generatris till
motsvarande gängyta på den andra
skruven. På detta sätt har man
fått tätning mellan kanten på den
ena skruven och ytan på den an-
dra, men tätningslinjerna samman-
stöta ej, utan kanaler finnas mellan
gängytorna i axialplanet i enlighet
med fig.2. För att hålla nere läck-
ningen vid höga tryck måste man
ha ganska liten stigning på skru-
varna och utföra dessa med många
gängor i serie, så att trycket på
varje gänga minskas. Och skruvar-
na måste driva varandra genom
kugghjul. Vilket allt är mindre
gott.

4 TEKNIK för ALLA

En grundlig teoretisk
cc
överhalning

Så långt hade tekniken hunnit,
när Montelius kom att syssla med
problemet. Han gav det en grund-
lig teoretisk överhalning; det första
praktiska resultatet härav blev ett
par samarbetande skruvar, som
vid första anblicken se mycket
märkvärdiga ut. Se fig. 3. Den ena
är nämligen enkelgängad och den
andra dubbelgängad. Ytterdiame-
tern är densamma för båda. Att de
kunna samarbeta, beror på, att den
dubbelgängade skruven t. v. på bil-
den har dubbelt så stor stigning
och går med hälften så stort varv-
tal som den enkelgängade . Dessa
”urformer” av Imoskruvar likna
skruvtypen på fig. 2 däri, att varje
skruvs gängsida tätar mot, d. v. s.
från matematisk synpunkt gene-
reras av ytterkanten av den sam-
arbetande skruvens gängsida, men
på grund av den olika vinkelhastig-
heten hos skruvarna blir den en-
kelgängade skruvens tvärsnitt av
helt annan typ än den, som upp-
står då skruvarna äro varandras
spegelbilder. Fastän tvärsnittet
hos den enkelgängade skruven
även i detta fall bestämmes genom
avrullning av den andra skruvens
blir gängsidan konvex och
ej konkav. Detta ger till resultat,

Fig. 4.

att den del av kanten på den kon-
kava, dubbelgängade skruven, som
tätar mot sidan av den konvexa,

enkelgängade, och den del av kan-

ten på den senare, som tätnar mot
den förra, ligga inom samma vin-
kelkvadrant; de båda skruvarnas
inbördes tätningslinjer sammanstö-
ta, och en tätning är från matema-
tisk synpunkt sett möjlig.

Teknisk bragd av
18:e storleken

om synes, är lösningen på tät-
Säingsproblemet förfärligt enkel
— när man väl har kommit på
den! Att ha gjort detta är en tek-
nisk bragd av 18:de storleken, över
vilken uppfinnaren med rätta kan
vara stolt; han har därigenom dra-
git upp riktlinjerna för en fullstän-
digt ny och från snart sagt alla
synpunkter överlägsen pumptyp,
vilken arbetar lika bra som motor.
I båda fallen är verkningsgraden så
hög, att aggregatet pump-motor ger
en hydraulisk kraftöverföring med
betydligt bättre egenskaper än and-
ra försök på detta område.

Uppfinningen var naturligtvis ej
färdig genom lösning av tätnings-
problemet på ovan angiyet sätt

utan fordrade dessutom många tio-
tal procent transpiration, för att
nu tala med Edison. Så småning-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 22 00:51:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-29/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free