Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Non stop för bussar och spårvagnar, av Ingemar Schwalbe - Julpristävlingarna - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
JUL-
PRISTÄVLINGARNA
[piresset för TfA:s båda julpristävlin-
gar har varit stort, och mängder av
bidrag har kommit red. tillhanda. Vi
tacka för intresset och meddela här re-
sultatet.
”Tippa 6 rätt”.
De rätta svaren i tippningstävlingen,
som inte var alltför svår, voro: 1) Två.
2) Man. 3) Gnistor från en smärgelski-
va. 4) Grekland. 5) Råbandsknop. 6)
Hitler.
Och de tre prisfemmorna sändas per
post till: Karl A. Zachau, Norra Hamn-
gatan 7, Uddevalla; Alvar Carlsson, Ål-
hem, Björkhult; Ingemar Antonsson,
Bäck, Bureå.
”TfÅ:s julpristävling”.
Denna tävling var av betydligt svå-
rare art, och många av de tävlande ha
varit snubblande nära de korrekta sva-
ren men ha missat på någon punkt. De
rätta svaren voro: (Samtliga pristaga-
re ha lämnat fullständigt korrekta svar.)
”Fru Bloms matta”: Två man orka helt en-
kelt inte lyfta en så stor matta då den är
genomdränkt av vatten.
Prenumerera
på
Jules Verne-Magasinel
— Veckans Äventyr.
Inbetala avgiften på postgiro
15 90 99 eller sänd oss kupongen
så uttaga vi avgiften mot post-
förskott.
Till Jules Verne-Magasinet,
Box 457, Stockholm 1.
Undertecknad prenumererar här-
med på J. V.-M. - Veckans äventyr
för helår — halvår — kvartal.
ANVgIECen lö feels slelelels + postför-
skottsavgiften uttages mot post-
förskott.
Stryk det ej önskade!
BOSTAC TY "$övee io orkol ör oro fej NS NIT SNS 7
ROSTA CT CSS mes eo old ie a kle TS SISESN SIS ANA
22 TEKNIK för ALLA
”Vinhämtningen”: Jean måste ta upp 25
buteljer för att vara absolut säker på att
få fyra flaskor av samma sort.
”Politiskt möte”: Hela summan blev 5:—
kr. Det var blott två damer närvarande.
(Det är otroligt många, som stupat på detta
problem, mycket till följd av den försåtliga
formuleringen ”. . . 30 st. flera män än kvin-
nor”. Det var således 32 män och 2 kvinnor,
ej 4 kvinnor, som många räknat med.)
”Isskåpet”: Mamma Pil hade rätt. Maten
bör stå under isen, emedan det är den ge-
nom isen avkylda luften, som gör verkan,
OENA denna kalla luft sjunker som bekant
nedåt.
”Hästhandel”: Om Antonsson sålt två häs-
tar för 1.200: — kr. stycket med resp. 20 proc.
vinst och 20 proc. förlust, mäste inköpspri-
sen ha varit resp. 1.000:— och 1.500: — kr.
Totalt förlorade han på dessa affärer så-
ledes 100:— kr. Sedan gjorde han faktiskt
tre olika affärer med 100:— kr. i vinst på
varje. Nettot blev alltså 300 — 100 = 200 kr.
”Strandpromenaden”: Inga som helst slut-
satser kunna dragas av fallet, eftersom 1
min. 15 sek. och 75 sek, är precis samma sak.
”Cykelfärden”: Först kom Lugne Johan, se-
dan ojämne Karl, så den mest ojämne, allt-
så Lasse. Saken är lätt att kontrollera ge-
nom att man antar vägsträckan mellan” De-
gerby och Egerby vara exempelvis 15,84 km
och så räknar ut tiderna.
Prislistan fick följande utseende:
1:a pris, 35: — kr.: Frits H. Larsson,
Gusselhyttan, Gusselby.
2:a0—4:e pris, helårsprenumeration å
TfA (uppgiv till TfA:s expedition från
vilken tid prenumerationen önskas): Ar-
nold Larsson, Box 370, Kolsva; Bengt
Tufveson, Brevlåda 299, Eksjö; Axel
Johansson, Grunvad, Vara.
5:e. pris, 10:— kr.: Vpl. 121214 Jo-
hansson, Fältpost 44672, Litt: F.
6:e—10:e pris, 5:— kr.: Kurt Ahn-
roth, Änstagatan 21, Örebro; E. Hell-
berg, Hästhovsgatan 6, Göteborg; Sven
Erik Kulldorff, Malmgatan 16, Malmö;
Harald Sundberg, Soldatgatan 26, 2 tr.,
Boden; Fridolf Berggren, Bratten.
NON STOP...
(Forts. fr. sid. 18.)
ör att återgå till vårt ursprung-
liga ämne kunna vi bland det cir-
kulära perrongsystemets fördelar
ur trafikteknisk synpunkt inräkna
det förhållandet, att en enda rote-
rande trafikapparat vid busstrafik
kan betjäna trafik i bägge riktnin-
garna, ja till och med på samma
sätt som ett karusellsystem i en
trafikkorsning genomlöpes av tra-
fik från alla möjliga riktningar.
Man skulle sålunda kunna tänka
sig trafikcentra i större städer ut-
bildade på detta sätt. En vagn eller
ett tågsätt skulle då exempelvis ge-
nomlöpa ett halvt varv av en så-
dan karusell, om färden skulle gå
i samma huvudriktning såväl före
som efter passerandet av densam-
ma. Detta halva varv skulle då ge-
2 a 314. 60 Rd
nomlöpas p Aa >; sekunder =
7 sekunder. Om föraren skulle
observera, att alla passagerare ej
medhunnit sina omstigningar, ha-
de han emellertid möjlighet att
fortsätta ytterligare ett eller flera
varv, vilket vardera medgåve en
tidsfrist av ytterligare 14 sekunder;
innan han lämnade kontakten med
omstigningsapparaten för att fort-
sätta till nästa omstigningsplats.
För spårbunden trafik torde
man emellertid helst få tänka sig
en dylik trafikapparat för vardera
trafikriktningen om järnvägen el-
ler spårvägen är dubbelspårig. Vid
enspåriga banor bleve detta ej nöd-
vändigt, men detta fall torde ej hel-
ler komma att bliva aktuellt i hit-
hörande sammanhang, emedan det
enspåriga systemet förutsätter en
allt för ringa trafikkapacitet.
Till slut kan i detta sammanhang
även nämnas, att start och land-
ning av flygplan utan tvekan er-
bjuda de största hindren, när det
gäller ett civilt utnyttjande av luft-
trafikens möjligheter. Även här
kan man sålunda tala om, att det
är passagerarnas omstigning till
och från de kommunikationsmedel,
vilka föra ut till flygplatserna, som
är så oerhört svår och kostsam att
på ett tillfredsställande sätt ordna.
Man anser också på ledande luft-
fartstekniskt håll, att de flygtek-
niska uppfinnarnas krafter efter
krigets slut böra inriktas på ett
fullkomnande av autogiro- eller
helikoptermekanismerna, så att be-
hovet av speciella flyghamnar bort-
faller. Här föreligga stora arbets-
uppgifter, vilka skulle passa bra
för svenska uppfinnartag.
a, på så sätt kan man tänka sig,
Jag det gäller personbefordran,
utvecklingen av den viktiga detalj
av kommunikationsväsendet, som
omstigningen utgör. Vi skola i en
senare uppsats skildra omlast-
ningsproblemets betydelse, när det
gäller - varutransporterna. Man
kommer här in på för hela det in-
dustriella livet synnerligen vitala
problem. I en del fall har man på
detta område kommit ganska långt
i teknisk utveckling, men i andra
fall har man ännu icke lyckats fö-
ra utvecklingen så långt framåt.
Även här skall det sålunda visa sig,
att uppfinnares verksamhet är
önskvärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>