| JUL- PRISTÄVLINGARNA [piresset för TfA:s båda julpristävlin- gar har varit stort, och mängder av bidrag har kommit red. tillhanda. Vi tacka för intresset och meddela här re- sultatet. ”Tippa 6 rätt”. De rätta svaren i tippningstävlingen, som inte var alltför svår, voro: 1) Två. 2) Man. 3) Gnistor från en smärgelski- va. 4) Grekland. 5) Råbandsknop. 6) Hitler. Och de tre prisfemmorna sändas per post till: Karl A. Zachau, Norra Hamn- gatan 7, Uddevalla; Alvar Carlsson, Ål- hem, Björkhult; Ingemar Antonsson, Bäck, Bureå. ”TfÅ:s julpristävling”. Denna tävling var av betydligt svå- rare art, och många av de tävlande ha varit snubblande nära de korrekta sva- ren men ha missat på någon punkt. De rätta svaren voro: (Samtliga pristaga- re ha lämnat fullständigt korrekta svar.) ”Fru Bloms matta”: Två man orka helt en- kelt inte lyfta en så stor matta då den är genomdränkt av vatten. Prenumerera på Jules Verne-Magasinel — Veckans Äventyr. Inbetala avgiften på postgiro 15 90 99 eller sänd oss kupongen så uttaga vi avgiften mot post- förskott. Till Jules Verne-Magasinet, Box 457, Stockholm 1. Undertecknad prenumererar här- med på J. V.-M. - Veckans äventyr för helår — halvår — kvartal. ANVgIECen lö feels slelelels + postför- skottsavgiften uttages mot post- förskott. Stryk det ej önskade! BOSTAC TY "$övee io orkol ör oro fej NS NIT SNS 7 ROSTA CT CSS mes eo old ie a kle TS SISESN SIS ANA 22 TEKNIK för ALLA ”Vinhämtningen”: Jean måste ta upp 25 buteljer för att vara absolut säker på att få fyra flaskor av samma sort. ”Politiskt möte”: Hela summan blev 5:— kr. Det var blott två damer närvarande. (Det är otroligt många, som stupat på detta problem, mycket till följd av den försåtliga formuleringen ”. . . 30 st. flera män än kvin- nor”. Det var således 32 män och 2 kvinnor, ej 4 kvinnor, som många räknat med.) ”Isskåpet”: Mamma Pil hade rätt. Maten bör stå under isen, emedan det är den ge- nom isen avkylda luften, som gör verkan, OENA denna kalla luft sjunker som bekant nedåt. ”Hästhandel”: Om Antonsson sålt två häs- tar för 1.200: — kr. stycket med resp. 20 proc. vinst och 20 proc. förlust, mäste inköpspri- sen ha varit resp. 1.000:— och 1.500: — kr. Totalt förlorade han på dessa affärer så- ledes 100:— kr. Sedan gjorde han faktiskt tre olika affärer med 100:— kr. i vinst på varje. Nettot blev alltså 300 — 100 = 200 kr. ”Strandpromenaden”: Inga som helst slut- satser kunna dragas av fallet, eftersom 1 min. 15 sek. och 75 sek, är precis samma sak. ”Cykelfärden”: Först kom Lugne Johan, se- dan ojämne Karl, så den mest ojämne, allt- så Lasse. Saken är lätt att kontrollera ge- nom att man antar vägsträckan mellan” De- gerby och Egerby vara exempelvis 15,84 km och så räknar ut tiderna. Prislistan fick följande utseende: 1:a pris, 35: — kr.: Frits H. Larsson, Gusselhyttan, Gusselby. 2:a0—4:e pris, helårsprenumeration å TfA (uppgiv till TfA:s expedition från vilken tid prenumerationen önskas): Ar- nold Larsson, Box 370, Kolsva; Bengt Tufveson, Brevlåda 299, Eksjö; Axel Johansson, Grunvad, Vara. 5:e. pris, 10:— kr.: Vpl. 121214 Jo- hansson, Fältpost 44672, Litt: F. 6:e—10:e pris, 5:— kr.: Kurt Ahn- roth, Änstagatan 21, Örebro; E. Hell- berg, Hästhovsgatan 6, Göteborg; Sven Erik Kulldorff, Malmgatan 16, Malmö; Harald Sundberg, Soldatgatan 26, 2 tr., Boden; Fridolf Berggren, Bratten. NON STOP... (Forts. fr. sid. 18.) ör att återgå till vårt ursprung- liga ämne kunna vi bland det cir- kulära perrongsystemets fördelar ur trafikteknisk synpunkt inräkna det förhållandet, att en enda rote- rande trafikapparat vid busstrafik kan betjäna trafik i bägge riktnin- garna, ja till och med på samma sätt som ett karusellsystem i en trafikkorsning genomlöpes av tra- fik från alla möjliga riktningar. Man skulle sålunda kunna tänka sig trafikcentra i större städer ut- bildade på detta sätt. En vagn eller ett tågsätt skulle då exempelvis ge- nomlöpa ett halvt varv av en så- dan karusell, om färden skulle gå i samma huvudriktning såväl före som efter passerandet av densam- ma. Detta halva varv skulle då ge- 2 a 314. 60 Rd nomlöpas p Aa >; sekunder = 7 sekunder. Om föraren skulle observera, att alla passagerare ej medhunnit sina omstigningar, ha- de han emellertid möjlighet att fortsätta ytterligare ett eller flera varv, vilket vardera medgåve en tidsfrist av ytterligare 14 sekunder; innan han lämnade kontakten med omstigningsapparaten för att fort- sätta till nästa omstigningsplats. För spårbunden trafik torde man emellertid helst få tänka sig en dylik trafikapparat för vardera trafikriktningen om järnvägen el- ler spårvägen är dubbelspårig. Vid enspåriga banor bleve detta ej nöd- vändigt, men detta fall torde ej hel- ler komma att bliva aktuellt i hit- hörande sammanhang, emedan det enspåriga systemet förutsätter en allt för ringa trafikkapacitet. Till slut kan i detta sammanhang även nämnas, att start och land- ning av flygplan utan tvekan er- bjuda de största hindren, när det gäller ett civilt utnyttjande av luft- trafikens möjligheter. Även här kan man sålunda tala om, att det är passagerarnas omstigning till och från de kommunikationsmedel, vilka föra ut till flygplatserna, som är så oerhört svår och kostsam att på ett tillfredsställande sätt ordna. Man anser också på ledande luft- fartstekniskt håll, att de flygtek- niska uppfinnarnas krafter efter krigets slut böra inriktas på ett fullkomnande av autogiro- eller helikoptermekanismerna, så att be- hovet av speciella flyghamnar bort- faller. Här föreligga stora arbets- uppgifter, vilka skulle passa bra för svenska uppfinnartag. a, på så sätt kan man tänka sig, Jag det gäller personbefordran, utvecklingen av den viktiga detalj av kommunikationsväsendet, som omstigningen utgör. Vi skola i en senare uppsats skildra omlast- ningsproblemets betydelse, när det gäller - varutransporterna. Man kommer här in på för hela det in- dustriella livet synnerligen vitala problem. I en del fall har man på detta område kommit ganska långt i teknisk utveckling, men i andra fall har man ännu icke lyckats fö- ra utvecklingen så långt framåt. Även här skall det sålunda visa sig, att uppfinnares verksamhet är önskvärd.