Vid strömhopp måste uthoppet från pla- net ske i följd med 22 sekunds mellan- rum mellan soldaterna. nerna. Så snart utlösningsgreppet ut- förts, läggas armarna i kors över brös- tet, varigenom förebygges att armarna störa skärmens normala utveckling eller att selen förskjutes på kroppen. Ut- lösningen får ej ske för tidigt så att skärmdel eller linor kunna trassla in sig i flygplanet. Utlösningsgreppet skall därför icke utföras förrän den hoppande kommit väl ifrån flygplanet. Så snart skärmen utvecklats kontrol- leras att bärlinorna ej äro snodda. Detta inträffar mera sällan, men om så skett, skola alla ansträngningar göras att omedelbart reda ut dem. Det tillgår så, att armarna korsas över huvudet, och en bärlinegrupp fattas med vardera handen, varefter armarna kraftigt skil- jas. Detta upprepas tills linorna äro ut- klarade. Asikten att fallskärmen ej kan kon- trolleras under nedstigningen är fullkomligt felaktig. Pendlingar kunna stoppas upp och viss kontroll över rikt- ningen hållas. Det sistnämnda sker ge- nom vridning eller glidning åt sidan. På grund av ojämnheter i luften uppstå stundom kraftiga pendlingar. Dessa äro ej blott obehagliga utan kunna även medföra risk vid landningen. Pendling motverkas genom kraftig dragning i bär- linorna från den kant av skärmdelen, som rör sig nedåt. Själva inpackningen av skärmen i höl- jet är mycket viktig och måste göras oändligt omsorgsfullt, ty härav beror till stor del fallskärmens funktion. Inpack- ningssätten äro olika för varje typ och vi skola därför endast redogöra för till- vägagångssättet vid Irvingskärmen, emedan denna typ är den mest utbred- da i världen. . : Irvingskärmen ligger packad i en stark ryggsäck av tyg, som går helt att öppna och breda ut. För åskådlighe- tens skull kunna vi kalla den en ask, på vilken locket utgöres av fyra trian- gulära flikar, som, när skärmen är pac- kad hållas ihop av en låsanordning. De Tyska fallskärmshoppare i s. k. strömhopp. En trupp fallskärmssoldater landar i skymningen. på denna skärm mycket korta hänglinor- na gå in i askens botten och äro där sam- manfogade med -bärlinorna. Dessa stop- pas vid inpackningen i sicksack in i stroppar längst ned i asken, och sedan vikes skärmen ihop ovanpå med toppen överst. Vid toppen är fäst en liten hjälp- fallskärm, som i den packade skärmen alltid kommer att ligga närmast locket. Skärmen ligger mycket hårt packad i höljet. När därför flygaren genom att . draga i utlösningsringen ”låser upp” loc- ket, kommer skärmen att så att säga ”koka över”. Den överst liggande hjälp- skärmen, vilken dessutom är försedd med en fjädrande utspänningsanordning, fly- ger ut och drar med sig den -stora skär- men. Hjälpskärmen har också till funk- tion att sträcka ut den stora skärmen före dess utveckling och på så sätt min- ska våldsamheten i utslaget. Det är icke endast tusentals flygare som räddat livet sedan fallskärmen kom i bruk som livräddningsboj, utan fall- skärmen har även räddat många männi- skor, som varit i nöd på otillgängliga platser. Det finns otaliga färska ex- empel på den saken. Lufthjälpen till Gotland och Skåne i vintras exempelvis, för att inte nämna de tillfällen, då fly- get pr fallskärm bistått infrusna fartyg med proviant. en fallskärmen har även tilldelats en viktig roll i det moderna kriget. De tyska blixtanfallen med landsättning av trupper äro för välkända för att här närmare relateras. Det land som först lanserade idén att landsätta trupper från luften var Ryssland, och Tyskland tog snart upp metoden och visade dess praktiska betydelse. För att detta slag av transport skall vara effektivt, måste hopparna vara tränade män, man fres- tas nästa säga akrobater. Ett kompani med vrickade fötter och stukade armar gör inte mycken nytta. Med äkta tysk grundlighet har man också i Tredje Ri- ket gått in för förstklassig utbildning av dessa trupper. Redan från allra för- sta början får soldaten lära sig att bli ”god vän” med sin fallskärm. Han er- håller en egen sådan, som han sedan .får (Forts. å sid. 29.) TEKNIK för ALLA 5