Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk rundhorisont
- Sandpapper och broderier tillverkas med hjälp av statisk elektricitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CD
AQ Se
NI
nn
(=
fa
VA
7
RUNDHORISONT
SANDPAPPER
och BRODERIER
tillverkas med hjälp av
statisk elektricitet
Gjnma slags elektricitet, som ställer till
oväsen i er radioapparat, användes nu
för att tillverka sandpapper och smär-
gelduk samt hållbara möbeltyger och
fina klädningstyger med broderiliknande
mönster.
Slitstarkt och effektivt sandpapper,
som tillverkas på elektrostatisk väg, ut-
gör nu tredjedelen av Amerikas produk-
tion. Av ”elektrobroderade” klännings-
tyger ha miljontals meter sålts, och prov
med elektrostatiskt tillverkad sammet
visa, att den är tre gånger slitstarkare
än vävd sådan.
Egendomligt nog är metoden byggd på
det tidigast kända elektriska fenomenet.
Den grekiske filosofen Thales, som levde
år 600 f. Kr., kände till, att gnidna bärn-
stensbitar hade förmågan att dra till sig
bitar av halmstrån eller ställa dem på
ände. Efter 2500 år fick så en ameri-
kan, E. C. Schacht, anställd vid ett stort
amerikanskt företag, som «tillverkar
sandpapper, idén att använda statisk
elektricitet vid tillverkningen av sand-
papper, varigenom sandkornen skulle
komma att stå på ände.
Tillverkningen går till på följande
sätt: Sandkornen falla på ett band, som
löper mellan två elektroder, förbundna
med en likriktare eller transformator.
Under den övre elektroden framföres det
med ett limämne överdragna pappers-
eller tygbanan. När nu sandkornen kom-
ma in i det elektriska fältet, ställa de
sig först på ände, bortstötas därefter
från den nedre elektroden och flyga upp-
åt mot det med limämne bestrukna pap-
peret. Emedan kornen alla äro laddade,
stöta de varandra ifrån sig och bli på
så sätt jämnt fördelade. Slipförmågan
hos på så sätt tillverkat papper är
mellan 20 och 50 2 bättre än hos van-
ligt sandpapper.
Numera användes på så sätt fram-
ställda slipmedel av många stora metall-
och snickerifabriker. För slipytan an-
vändes sådana material som aluminium-
oxid och kiselkarbid, vilka ämnen äro
bland de hårdaste man känner till.
De komma till fabriken i klumpar, som
krossas och sållas i olika storlekar från
ett par mm till stoftkorn så små, att de
gå igenom ett såll med 57.000 hål per
kvadrattum. Ännu finare partiklar fram-
ställas genom luft- eller vattenflotations-
processen, vilken bygger på det faktum,
att större partiklar sjunka fortare än
små, både i vatten och luft.
Som material till själva papperet eller
duken, som tillverkas i olika tjocklekar,
användes rep, trämassa eller jute. För
På dessa tre bilder visas principen vid tillverkningen av sandpapper medelst
statisk elektricitet.
duk, som behöver vara starkare, använ-
des diagonalvävd bomullstwills. Limäm-
net består antingen av ett speciellt lä-
derlim eller också av ett syntetiskt
harts.
Papperet eller duken matas in i ma-
skinen, som kontinuerligt kan tillverka
c:a '90 kilometer åt gången: Limämnet
anbringas, och vid passerandet mellan
elektroderna skjutas partiklarna in i
limmet. Därifrån går materialet till
torkställningar, där ytterligare ett lager
lim anbringas. Sedan det torkat, rullas
det i rullar.
Sedan man lyckats göra smärgelduk
på elektrostatisk väg, låg det nära till
hands att försöka överdraga tyger med
fibrer. Efter flera års experiment lyce-
kades man även med detta. Den likström,
som användes vid tillverkningen av smär-
gelduken, förorsåkade emellertid att fib-
rerna hängde ihop. Växelström kom där-
emot fibrerna att hoppa upp och ned,
varvid de endast fastnade vid kontakt
med limmet. Eftersom tyget efter be-
handlingen måste förbli mjukt och böj-
ligt samt tåla vid tvätt, fläckuttagning
och strykning, stannade man slutligen -
för ett antal vid värme hårdnade hart-
ser, vars böjlighet kunde modifieras allt-
efter - användningsändamålet. Limmet
anbringas på tyget i det mönster, som
önskas. När tyget sedan kommer in i
det elektriska fältet, flyga korthuggna
fibrer in i limmet till ett djup, som be-
stämmes av fältets styrka och limmets
beskaffenhet. Fibrerna ställa sig på än-
de med jämna mellanrum, ofta så tätt
som 200—300 tusen på en kvadrattum.
De första elektrobroderade klännings-
tygerna, som gå under namnet Fiberdun
äro voiler med upphöjda mönster av
bomulls-, konstsilke, silke eller ylle i en
eller flera färger.
Imiterad sammet tillverkas även en-
ma metod, varvid man som bindemedel
använder flytande kautschuk, latex. Man
har även red lovande resultat försökt
att tillverka mattor med 6 mm tjock
lugg.
Elektriskt broderi.
Förstorad detalj från en ”broderiknut”
Fibrerna gå tvärs igenom tyget.
TEKNIK för ALLA 11
Sä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:56:07 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-30/0011.html