Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu - Industrikunskap - Annonspriser - Redaktionskommitté
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Det är märkvärdigt — och bedrövligt,
att det skall behövas krig för att stimu-
lera forskningsverksamheten till nya
epokgörande uppfinningar”, sade den
svensk-amerikanske vetenskapsmannen
professor - Alexanderson vid en in-
tervju, som de från Sverige utsända
journalisterna helt nyligen hade med ho-
nom. Prof. Alexanderson fortsatte:
”Men forskningsverksamhet kostar pen-
gar, och endast i tider av yttersta nöd
frågar man inte efter vad den kostar,
bara den lämnar önskade resultat. En
tröst är det ju att många krigsuppfin-
ningar så småningom också kommer den
fredliga odlingen till gagn. Flygningen
och radiotekniken till exempel skulle sä-
kerligen inte ha utvecklats så snabbt om
inte förra världskriget fått tjäna som
drivhus för dem. Och likadant är det
säkert under detta krig.”
Professor Alexandersons uttalande
torde kunna tillskrivas den största all-
mängiltighet. Det finns väl knappast nå-
gon i denna vrånga värld, som inte in-
stämmer i hans åsikter härvidlag. Oav-
sett politisk, ideologisk eller annan upp-
fattning.
De svenska journalisternas rapporter
från Amerika i krig är intressanta i
mer än ett avseende. Man får en rent
personlig och - handgriplig påminnelse
om vad: det innebär, när en industriell
stormakt blir krigförande och ställer in
hela sin produktion för kriget.
Ur de senaste rapporterna .må anteck-
nas följande. General Electrics hela for-
skarstab sattes för två år sedan in i
arbetet på att konstruera nya vapen till
Amerikas försvar. Arbetarstammen har
fördubblats. Förra året utbetalade fir-
man 400.000 kronor i premier för upp-
slag och idéer från personalen, ägnade
att förbättra driftsresultaten.
Nittiofem procent av General Elec-
tries produktion går nu till krigsända-
mål, vilket poängterar påståendet, att
elektro- och radiotekniken i detta krig
spelar en hundrafalt viktigare roll än
under det förra. o
Man kan utan överdrift påstå, att
världens väldigaste krig är ett veten-
skapens krig och som sådant blodigare,
hänsynslösare och hårdare än alla ti-
digare.
ÄR. Tal Å noturbin,
Stockholm
bildades år 1893 för exploatering av de
uppfinningar på ångturbinområdet, som
gjorts av dr. Gustaf de Laval, samt för
tillverkning av sådana maskiner.
Under den första tiden efter bolagets
grundande tillverkades uteslutande de
ursprungliga de Laval-ångturbinerna
med endast ett enkransigt hjul på en
böjlig axel, som roterade med en ytterst
stor hastighet, vilken genom en pre-
cisionskuggväxel nedsattes till lämpligt
varvtal. Emellertid introducerades så
småningom nya typer, alltefter behov
uppstod för större turbiner än som kun-
de utföras enligt denna princip. Därvid
framkommo turbiner med flera hjul i
serie, vilka slutligen kulminerade i de
nuvarande ultramoderna typerna av de
Lavals ångturbiner och turbogenerato-
rer.
Stationära ångturbiner byggas av bo-
laget från de minsta till de största, såväl
kondenserande som för mottryck eller
med ångavtappning. Alldeles särskilt har
bolaget ägnat stor uppmärksamhet åt
tillvaratagandet av värmet inora olika
industrier med ångbehov för fabrikatio-
nen samt alla regleringsproblem för er-
hållande av konstanta ångtryck, ång-
mängder, effekter etc.
En viktig avdelning inom fabrikatio-
nen är turbinmaskinerier för fartygs-
drift. Bolaget var det första, som in-
förde systemet med de nu så allmänt an-
vända nedväxlade turbinerna. Dylika
hava bland annat levererats till ett 40-
tal svenska krigsfartyg.
Både när det gäller teoretisk beräk-
ning av precisionskuggväxlar för kraft-
överföring och tillverkning därav har
bolaget större erfarenhet än någon an-
nan firma i världen. De Lavals preci-
sionskuggväxlar äro också allmänt er-
kända såsom synnerligen förnäma.
Sin vidsträcktaste användning ha ång.
Lavalmaskineri i
en cellulosafabrik.
Maskineriet är för-
sett med 17500 hk
avtappnings-mot-
trycksturbin och
9000 hk kondense-
ringsturbin, kopp-
lade till en trefas-
generator.
Teknik för Alla:s
ANNONSPRISER:
45-öre
Per mm enkel spalt ....
D:o i svart/rött tryck .. 55 öre
1/1-sida i text, svart |
CNUYUCK vanepe se, sr SSSK NES 250:—
1/1-sida i text, svart/ z
FÖCE [TY CIRA SA SERA $00:—
Omslagets sista sida,
svart tryck ....... 0 800:—
Omslagets sista sida,
svart/rött tryck ...... 3$50:—
RABATTER:
Belopp inom år och procent:
100/5, 250/7.5, 500/10, ?50/15,
1000/20, 8000/25, 5000/30.
Spaltbredd 59 mm.
Sidans format 83 sp. X 250 mm.
När det gäller annonser för bygg-
satser, modellmaterial, byggnads-
beskrivningar etc. ser redaktio-
nen helst att den beredes tillfälle
till förhandsgranskning av varorna
turbinerna för drift av elektriska gene-
ratorer, men de användas även ofta för
drivandet av pumpar och fläktar. Tur-
bogeneratorerna äro i allmänhet utförda
med trefasgeneratorer av turbotyp, som
byggas i storlekar mellan 500 och 75000
kVA.
De Lavals centrifugalpumpavdelning
är mycket viktig och har levererat någ-
ra av de största installationerna i såväl
Europa som Amerika. Tillverkningen
omfattar ett stort antal typer av stan-
dard- och specialpumpar ej endast för
vatten utan för alla arter av vätskor,
som lämpligen kunna uppfordras med
centrifugalpumpar. Särskilt ha bola-
gets pumpar för frätande syror och al-
kalier löst många kinkiga problem.
Sedan 1925 tillverkar bolaget råoljemo-
torer av typen ”Laval” både för sta-
tionär och marin drift i storlekar 8 till
100 hk för det förstnämnda och 12 till
400 hk för det sista ändamålet.
Bolagets aktiekapital är kr 4.800.000,
antalet arbetare ca. 550 och tillverk-
ningsvärdet kr. 6.000.000.
[ENNE
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
föreståndaren för Tekniska Museet
intendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lic. Iwan Bolin;
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm-
stedt;
luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng- |
ström;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet;
bergsingenjör Folke Lindgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
