| tree AAA pr nn EET ör Alla Nr 34. at juli Teknisk Revy 1942. 3:e årg. —--LLL == Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes. Telefon växel 1160 79, 1011 99. Red.-sekr. Yngve Norrvi. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 10 11 99. T: T5 kr., kvartal 4: — kr. Prenumerationspris helår 15:— kr., halvår Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Ärg. III. Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes! I Ene v alla mänsklighetens önskedröm- Nar är drömmen att flyga den äldsta och starkaste. Sedan antro- poidernas dagar ha människorna livats och plågats av denna önskan att undfly vardagens tyngd och tandagnisslan genom att på lätta vingar flyga mot höjden eller mot fjärran länder. Ännu finns denna önskedröm så djupt rotad i vårt blod, i vårt undermedvetande, i vår fantasi, att den tar gestalt särskilt i uppväxtårens nattliga drömmar, des- sa flygdrömmar, som de flesta av oss väl känna till. Sedan urminnes tider ha fantaster, medicinmän, vetenskaps- män och ingenjörer av olika folkslag sökt realisera denna bjudande ma- ning: ull ett Excelsior”, ett framåt och uppåt. Intet skådespel är så skif- tande, så fängslande genom tiderna som ”den flygande människan”, homo volans. Hon förekommer i alla länders religioner och folksagor och myter. Hon stiger ned på jorden i mänsklig gestalt och uppträder i form av folkhjälte, konstsmed, troll- karl, medicinman, halvgud, bluffma- kare eller godtrogen hantverkare. Och så flyger hon ett stycke eller åtminstone låtsas flyga — och sedan kommer i denna tyngdkraftsstyrda värld det oundvikliga fallet, störtan- det, undergången, eller, om man har tur som den flygande smeden, ned- slaget i en dynggrop bakom ladugår- den. .. Sagornas flygande hjältar klara sig bättre, men de äro ofta demoner, utrustade med övernaturliga krafter — mäktiga andar, som den ande, som i ”Tusen och en natt” bär de ny- giftas brudsäng till en annan världs- del — eller häxmästare, lik den som i samma sagosamling framförde ”den förtrollade hästen”, som kunde sty- ras genom att man vred på några skruvar. Flygförmågan kunde kom- DRÖMMEN OM VINGARNA makare. N Intet skådespel är så fängslande genom tiderna som ”den flygande människamn”. Hon uppträder som folkhjälte, konst- smed. trollkarl. hantverkare och bluff- Skräddaren i Ulm ordna världens första flugvecka år 1811. Av fil. der SIXTEN RÖNNOW ville am- SK Konstsmeden Daedalus tillverkar vingar åt sonen Ikarus. Grekisk relief från år 200 f. K. ma likaväl från avgrunden, som från himmelen. Samma enkla svenska bondfolk, som på 1600-talet trodde på änglaskarornas himmelsflygnin- gar, såg med egna ögon, hur häxor- na flögo på kvastskaft eller hötjugor, allt noga insmort med trollsalvor, till möten med sin höge herre djävulen. I Greklands och Indiens gudavärld återfinnas flera högtflygande varelser. Apollo tyglar den bevingade Pegasos, vår nordiske Tor drages av bockar ovan molnen . I Kalevala, finnarnas nationalepos, tillverkar konstsmeden Ilmårinen själv sina vingar, och så gör den germanske smeden Volund, framträdande i Volundarkvida och andra forntidskväden. Den var en lis- tig och fräck figur, denne smed som höll sig väl med överguden Oden ge- nom att sko dennes 8-fotade häst Sleip- ner för hans diverse molneskapader,