Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industriens ökade förädlingsarbete 1839—1939, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar och en vet, att vår industri nu
hunnit mycket längre i förädling av
våra naturtillgångar än för 100 år se-
dan. Det kan emellertid vara av intres-
se att siffermässigt söka ge en före-
ställning härom. I nedanstående tabell
återfinnes resultatet av en undersök-
ning, som författaren i detta syfte
verkställt.
Nutiden representeras där av 1939
såsom det senaste industriella normalåret. Industriens grupp-
indelning är den nu tillämpade; den var 1839 något annor-
lunda, men med vissa nedan kommenterade undantag äro
siffrorna för de båda åren inbördes jämförbara.
Som mått på produktionens storlek inom olika industri-
grenar har deras resp. arbetarantal blivit använt, då av
påtagliga skäl inga penningvärden kunna användas vid en
sådan jämförelse.
Denna metod medför givetvis en felkälla, enär produktio-
nen per arbetare nu är mycket större än för 100 år sedan,
beroende bl. a. på den ökade användningen av maskinella
hjälpmedel och annan rationalisering. Om man emellertid,
såsom nedan skett, sätter arbetarantalet inom varje industri-
gren i relation till hela industriens arbetarantal för vart
och a av de undersökta åren, elimineras i stort sett denna
felkälla. 3
Malmbrytningen sysselsatte 1839 av hela industriens ar-
betarantal 14.6 proc., men 100 år senare blott 2.2 proc. Ur
dessa siffror kan avläsas den ökade förädling av våra
malmer, som under mellantiden genomförts.
Siffrorna för metall- och maskinindustri äro mycket ta-
lande. Arbetarna inom denna grupp voro 1839 sysselsatta
huvudsakligen med tillverkning och manufakturering av järn
och koppar samt en del mindre betydande metaller. Hade
gruppen 1939 endast omfattat sådan industri, hade dess
arbetarantal utgjort ej fullt 70.000. I själva verket var
siffran över 196.000, beroende på tillkomsten av sådana be-
tydelsefulla förädlingsindustrier som mekaniska verkstäder,
skeppsvarv och elindustri med tillsammans 121.000 arbetare.
Jord- och stenindustri omfattade 1839 endast glasbruk och
porslinfabriker samt stenkolsgruvor. Dessa industrier upp-
visade 100 år senare en arbetarsiffra av omkring 11.000.
Att gruppen 1939 kunde redovisa ett antal av nära 41.000
arbetare beror bl. a. på sådan sedan dess nyetablerad för-
ädling som cementfabriker och tegelbruk med tillhopa nära
11.000 man samt stenindustri, som 1939 hade nära 10.000
arbetare. Att den sistnämnda f. n. befinner sig i ett nöd-
läge är en sak för sig.
Någon träindustri, vilken 1939 sysselsatte nära 12 proc.
av industriens totala arbetarantal, fanns ej 100 år tidigare.
Sågverksindustrien kan som bekant dateras till 1850-talet,
då ångdriften infördes. S TT
Nästa grupp heter pappersmasse- och papperstillverkning.
1839 fanns i vårt land 87 pappersbruk, vilkas råvara var lump
och som sysselsatte 1.241 man. 1939 hade vi 74 pappersbruk
med sammanlagt nära 18.000 arbetare, varjämte hela pap-
persmassetillverkningen med ungefär lika många arbetare
kommit till.
Grafisk och diverse pappersindustri, omfattande nu bl. a.
boktryckerier, kartongfabriker och grafiska anstalter, fanns
åtminstone i industriella driftformer ej alls 1839.
om livsmedelsindustri redovisades för 100 år sedan två
branscher: sockerbruk och tobaksfabriker med tillsam-
mans 1.309 arbetare. 1939 utgjorde deras arbetarantal om-
kring 8.500. Äterstoden av de mer än 50.000 arbetarna
inom denna grupp är att hänföra dels till industrialiseringen
6 TEKNIK för ALLA
av den förr hantverksmässigt drivna råvaruförädlingen, dels
till nytillkomna närings- och njutningsmedelsbranscher, t. ex.
choklad- och karamellfabriker med nära 6.000 arbetare 1939,
konservindustri med mer än 3.000 arbetare m. fl.
Textil. och beklädnadsindustri hade 1839 en större andel
av industriens hela arbetarantal än 100 år senare. Trots
detta har denna grupp kunnat mer än 10-dubbla sin arbetar-
siffra, beroende bl. a. på den snabba frammarschen av kon-
fektionsindustrien, som 1939 sysselsatte mer än 1/8 av hela
industrigruppens arbetare.
Läder-, hår- och gummivaruindustri hade 1839 ett mycket
ringa antal arbetare vid läder- och saffiansfabriker. Lä-
derindustrien sysselsatte 1939 ungefär 4.400 man; att grup-
pens hela arbetarsiffra kunnat på 100 år nästan 40-dubblas
beror på tillkomsten av bl. a. skoindustrien med nära 12.000
och gummivaruindustrien med över 6.000 arbetare.
(Gruppen kemisk-teknisk industri var för 100 år sedan
ganska obetydlig och omfattade oljeslagerier, parfym-
fabriker, såpsjuderier, vaxljusfabriker och ättiksbryggerier
samt en del bergverksindustrier, exempelvis svavelbruk, vit-
riolverk, alunbruk och rödfärgsverk. Nytillkomna äro sedan
dess sprängämnéesfabriker med nära 3.000, tändsticksfab-
riker med cirka 2.500 och elektrokemisk industri med upp-
emot 1.400 arbetare.
Sista gruppen i vår nuvarande industristatistik omfattar
kraft-, belysnings- och vattenverk, till vilka motsvarighet sak-
nades 1839.
Nämnda år fanns däremot en icke närmare specificerad
grupp, kallad diverse mindre fabriker, med närmare 2.000
arbetare. Någon möjlighet att identifiera hithörande in-
dustrier finns tyvärr icke.
Denna korta översikt ger en imponerande bild av industri-
ens framsteg mot ökad förädling under ett sekel. För denna
utveckling ha vi att tacka enskild företagsamhet och finansiell
framåtanda samt uppfinnartalang och teknisk kunnighet i
förening med yrkesskicklighet och förmåga av precisionsar-
bete.
Industrigrupper ATDEEe ZA raggare 4
Malmbrytning 4.350 14.6 12.464 22.2
Metall- och maskinindustri 10.286 34.5 196.290 34.8
Jord- och stenindustri 12907 453: "H40!88LIKEES
Träindustri — — 65.938 11.7
Pappersmasse- och pappers-
TILA USUEINEN Asa lar c ejr ey des NN 1.241 4.2 36.007 6.4
Grafisk o. div. pappersindustri — — = 24.428 4,3
Livsmedelsindustri 1:309 4.4 51.201 91
Textil- o. beklädnadsindustri 7.915 26.5 «84.286 15.0
Läder-, hår- och gummivaru-
TN AUSULIG LIRA SO ss aloe eo ee valv 688 2.3 26.646 4.7
Kemisk-teknisk industri” 799 2.6 — 16:483 2.9
Kraft-, belysn. o. vattenverk — — 8.948 1.6
Diverse mindre fabriker 1.983 — 6.6 — —
Summa 29.861 100.0 563.522 100.0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
