Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drömmen om vingarna, av Sixten Rönnow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mohammed red på Burak, som var
ett egendomligt djur med kvinnohuvud
och påfågelsstjärt; och på den histo-
rien tror varje rättrogen mohammedan
än i dag. Perserna tro, att deras store
schah Kaichosru på 500-talet gjorde
en flygmaskin med gondol och tron-
stol av aloe samt driven av fyra örnar,
med vilken han gjorde en himmels-
färd, till örnarna tröttnade och våta
av svett landade i en skog med scha-
hen oskadad.
Mera känd i västerlandet blev his-
torien om Alexander den stores flykt
med ett fågelspann mot höjden; 16
starka gripar utgjorde kraftkällan och
den sagan blev en favoritlektyr under
medeltiden. Ett större historiskt un-
derlag äger berättelsen om Sirhon
Magern (Magus), som levde i Rom
på kejsar Neros och apostlarnas tid.
Han var en trollkarl av enklare kva-
litet, som avundades de kristna deras
framgångar och uppträdde som en ny
frälsare, proklamerad som ”Guds sto-
ra kraft”. Han kom så långt med sitt
hokus-pokus vid kejsarens hov, att
han fick hålla ett stort offentligt flyg-
försök inför kejsaren och 100.000-tals
personer i Roms väldiga Circus maxi-
mus. Han hoppade ut från ett torn
och var iklädd en hemmagjord flyg-
dräkt, fördes av vinden mot kejsarens
egen loge, men störtade ned därjntill,
så att blodet sprutade på kejsaren,
berättar Suetonius.
Vi äro alltså nu inne på den histo-
riska verklighetens mark. Samma öde,
d. v. s. en bruten nacke, blev sedan
sekler igenom den vanliga lotten för
hundratals ikarider, Ikarus-efterfölja-
re, vilka uppträtt, gjort sina flygför-
sök och försvunnit, detta i de flesta
västerländska kulturstater. Icke alla
voro bluffmakare, som Simon. Till
och med konungar blevo ikarider; det
blev Bladud, den tionde konungen av
Britannien. Han hade lärt sig svart
magi 1 Grekland och ville visa prov
på sin förmåga inför allt folket, men
resultatet blev detsamma som med
Simon Magern, en krossad nacke.
Under medeltiden hade araberna en
hög kultur, och den i Cordoba bosatte
Abul Qasim, kallad Abas ben Firnas,
den vise från Andalusien, och känd
som mycket mångbegåvad (han upp-
fann taktmätaren i musiken, byggde
planetarium, anlade glasfabriker och
var dessutom läkare och matematiker)
kastade sig 875 e. Kr. nedför en höjd
för att segelflyga, men störtade. I
Konstantinopels hippodrom eller kapp-
löpningsbana gjorde 1101 en saracen,
iförd en vid, av böjda vidjor utspänd
dräkt, ett flygförsök. Han imiterade
ej en fågel, utan ett skepp, drivet av
spända segel. Man såg honom stå
uppe i ett torn, lyfta armarna och röra
dem som till flykt för att söka upp-
fånga vinden i sin segelkostym. Slut-
ligen svingade han sig ut i luften, men
Ikarus” flykt och störtande — hans
fader flyger lägre och lugnare.
Nutida teckning.
strax kastades hans tunga kropp till
"marken, och alla benen i densamma
sönderslogos, säga ögonvittnen till den
tragiska synen.
Engelsman försökte
kanalflygning år 1507
ngland hade tidigt några flygpion-
E järer. Den begåvade munken Oli-
ver från Malmesbury, som ”redan i
sin ungdom strävade efter det säll-
samma”, beklädde sina händer och:
fötter med vingar, steg upp i ett högt
torn, bredde ut sina vingar och flög...
och föll ned med brutna lemmar, men
med livet i behåll. Trots misslyckan-
det var han övertygad om att han var
på rätt väg, men förklarade fallet med,
”att han saknade en sådan stjärt, som
fåglarna ha, ty han hade glömt an-
bringa en sådan på sin bakdel”, ock-
så en förklaring till lufthaveri.
Efter denne ”engelske Ikarus”; vars
öde ingalunda avskräckte engelsmän-
nen med deras ”craze for flying”,
kommer alkemisten John Damian, som
blev berömd för att han gjorde (1507)
det första försöket att flyga över
Engelska kanalen. Han: ville också
imponera på skotske kungen och kas-
tade sig ut från kungl. slottet i Edin-
burgh, sedan han klätt sig i en apparat
med väldiga vingar, som höllos i rörel-
se medelst snören. Han föll ned på en
gödselhög vid branten utanför slottet
och bröt ett ben. Efteråt kom också
han med en förklaring: ”Mina vingar
voro sammansatta av flera slags fjäd-
rar, bl. a. fjädrar av höns o. a. fåg-
lar, som hålla till kring ladugårdarna.
Dessa fjädrar hade en dragningskraft
till den gödselhög, på vilken jag föll.
Hade jag bara haft örnfjädrar; som
jag avsett, skulle i stället dessa ha
dragit upp min maskin mot de högre
luftrymderna”. Det var den engelska
lufthaveriförklaringen nr 2.
Även Italien och Frankrike hade
tidigt sina djärva ikarider, som vågade
livet på luftsprång. Där vart. ex. den
i Dantes gudomliga komedi omtalade
Griffolino, som för sina högtsträvande
försök kom på kant med det mäktiga
prästerskapet och slutligen blev på bå-
le bränd. Där var den unge matema-
tikern Dante i Perugia i slutet av 1400-
talet, och han flög bäst av alla ikari-
derna dittills. "Flera gånger for han
(Forts, å sid. 29.)
TEKNIK för ALLA 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
