Smed konstruerar nytt snickeriverktyg nickarnas förut rikliga verktygs- uppsättning har riktats med ett nytt instrument, en hyvel av stål enkom konstruerad för att användas vid tree- texbeläggning. Verktyget har en ång- ermanlänning, smidesmästare J. R. Sjö- berg i Överhörnäs, som upphovsman och i fackkretsar, där det prövats, har man endast gott att säga om det. Här har man just det verktyg man länge väntat på. Nu behöver man inte längre grubbla över, hur det skall gå till att få träfiberplattorna att sluta riktigt tätt, då man t. ex. bekläder en vägg- yta. För den saken sörjer den nya hy- veln, vilken är en mycket enkel men ef-” fektiv apparat. Den består rätt och slätt av en hand- tagsförsedd platta med styrplåt på övre och en på den undre sidan. Mellan dessa styrplåtar-ha anbringats tvenne skärstål, varav ett skär stående och ett liggande. När man för träfiberplattans kant mel- lan styrplåtarna skär det ena stålet upp en rits, medan det andra skär loss det uppslitsade fiberpartiet. På så sätt får man en skarv och det går alltså att sätta ihop två sådana skarvförsedda trä- fiberplattor, och skarven blir fullkom- ligt tät och dragfri. Detta är en väsent- lig fördel; en annan är, att man sparar in omkring hälften av det antal spik, som man eljest skulle behöva för att spika fast plattorna. (Svensk Smidestidning) Världens fettproduktion ettframställningen uppdelas i tillverk- ningen av vegetabiliska och anima- liska fetter. Enligt ett grovt överslag kan världens fettproduktion uppskattas till följande siffror (i råfett): IVegetaDilska OljOL ss. sc ses cr e na 11,2 mill ton JAN Få JORD Fa (AR SSR RA fr SER NNG OD 53 KUUSELC UDEN ss oa pd AND ed rk/ ee obe NINA SKIP a) 9” NO LDOSKIPSLC LE bi gtelsrera gi ale br elev, deja 1823 25 SVFLL UT FLIN (Na den ov Wes Re ATS es RT a re 0,55; MÄT STOCIESELLCDU 24 -«vs's.sc ee svala R Don ” Summa 25.8 ,, ” För att undvika dubbelberäkninga äro icke sekundärfetterna såsom smör, ost och margarin medtagna, enär de re- dan finnas i mjölkfett, vegetabiliska ol- jor och valtran. Av hela fettproduktio- nen faller cirka 15 970 eller 3,8 mill. ton på fett för tekniska och industriella än- damål. Resten eller 22 mill. ton använ- das av människan till näringsfett. För 2,2 milliarder människor blir det 10 kg per person och år. Av produktionen av fodermedel och oljekakor, omräknade i fett, faller 32 Zo på Nord- och Sydame- rika, 29 Yo på Asien, 17 70 på Europa, 9 70 vardera på Sovjetunionen och Afri- ka och 4 Jo på Oceanien. Världshandeln i fett (inklusive fettvärdet av de omsatta foder- och oljekakorna) belöper sig till 5,5 mill. ton. 82 70 av världens fett- irnport faller på Europa, resten eller 18 Z på Nord- och Centralamerika. I världsexporten av fett leder Asien med 42 Jo. Därefter komma Sydamerika Svetsning av brutna automobilfjädrar At hopsvetsa ett brutet blad i en vagnsfjäder i stället för att utbyta det, förefaller inte som någon tilltalande praxis, men nöden har ingen lag. I det pågående kriget, när bilarna köra på oländiga vägar eller t. o. m. i terrängen, äro fjäderbrotten naturligtvis otaliga. Verkstadskompanierna ha därför gått in för svetsning, och efter vad det tycks med en viss framgång. Vid svetsningen använder man X-fog och fogens sidor smärglas noga före svetsningen. Efter svetsningen avsmärglas svetssvulsten hu- vudsakligen för att avlägsna slagginne- slutningar, tills. endast 0,5 mm sticker upp över fjäderns ursprungliga yta. Där- på uppvärmes svetsfogen och slätham- ras i plan med fjädern. En lång ut- glödgning efter svetsningen minskar fa- ran för ett förnyat brott, ehuru elastici- tetsgränsen sänkes. Det svetsade bladet följer de övriga i fjädringen, men kom- mer på grund av den lägre elasticitets- gränsen att upptaga förhållandevis min- dre belastning än de övriga. (Verkstä- derna). med 24 Jo, Afrika med 22 Jo, Oceanien med 9 2 och Sovjetunionen med 3 £o. Europas fettbehov täcktes enligt den- na beräkning omkring år 1937 till 50 Yo genom egen produktion. Nord- och Cen- tralamerikas självförsörjning belöper sig till ungefär 83 Zoo. Alla övriga världsde- lar ha en produktion, som lämnar över- skott för export. (VDIL.) Vär bild visar en av de väldiga maskiner, som tyskarna använda sig av för be- tongbeläggning av vägarna. Kolossen transporteras på räls längs arbetsträckan. TEKNIK för ALLA 11