Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Elektrisk signeringsapparat - Film upptages på — grammofonplatta - Solmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tin skydd mot förväxling och stöld
bruka alla slags verktyg och maskin-
delar ofta märkas eller signeras. Dessa
bokstäver och siffror måste vara tydli-
ga, lätta att avläsa, hållbara och svåra
att avlägsna. Med anledning härav har
nu AEG konstruerat en elektrisk signe-
ringsapparat med vars hjälp man kan
förse så gott som alla slags metaller,
även härdat stål, med ursprungsbeteck-
ningar, seriesiffror o. d.
Apparaten är av enkel och gedigen
Elektrisk
signerings-
apparat
konstruktion, tager mycket liten plats i
anspråk och kan användas praktiskt ta-
get överallt, där man har tillgång till
vanlig belysningsström och kylvatten.
Apparatens arbetsplatta tjänstgör som
den ena elektriska polen, medan motpolen
utgöres av en metallgriffel, som i spet-
sen är försedd med:’ ett volframstift av
212 mm diameter. Det för signerings-
stiftet erforderliga kylvattnet tillföres
genom en miniatyrslang om endast 6
mm genomskärning. Den med gummi
10 TEKNIK för ALLA
Film upptages på —
grammofonplatta
Thet har lyckats de moderna teknikerna
att överföra ljus och ljud till elek-
triska vågor, och den saken anses inte
längre så märkvärdig. Men nu håller
man på att gå ett steg närmare — man
håller på att experimentera ut en me-
tod att överföra ljusimpulser — film-
upptagningar helt enkelt — på grammo-
fonplattor, som sedan kunna distribueras
ut över land och riken till innehavare
av privata små filmprojiceringsmaski-
ner. Fullt klar är väl ännu inte uppfin-
ningen, men han hoppas en hel del på
överdragna elektriska kabeln är också
vattenkyld. Under arbetspauserna skyd-
das stiftet av en på arbetsplattan an-
bringad, väl isolerad skyddskapsel. När
strömmen kopplas till, blir volframstif-
tets spets glödande och är klart för sig-
nering. Spetsen bör endast mäta 0,2
mm i genomskärning och måste därför
då och då slipas av för att icke över-
skrida detta mått, enär en bredd av över
0,3 mm anses vara oekonomisk i fråga
om signeringen. Det föremål, som skall
signeras måste vara metalliskt blankt,
noggrant rengjort och absolut fritt frå
oljor och fetter. s
Solmaskiner
et är som bekant en gammal dröm
att människorna skola kunna utnyttja
soloenergin eller ebb- och flodfenomenet
direkt. Det sistnämnda problemet har
inte fått en tillfredställande lösning,
men det förstnämnda har lett till åtskil-
liga användbara maskiner. Den första
solmaskin som verkligen gick att ut-
vinna någon energi ifrån konstruerades
år 1876. År 1901 byggdes en annan i
Los Angeles där man använde den prin-
cipen att genom väldiga speglar kon-
centrera solstrålarna på en liten ång-
panna. Man kunde på så sätt ta ut tio
hästkrafter. Fem gånger så stor effekt
lyckades man utvinna ur en maskin som
år 1913 ställdes upp utanför Kairo. Än-
nu så länge rörde det sig emellertid inte
om annat än djärva experiment med
ringa praktisk nytta. Inte förrän år
1934 användes en solmaskin i verkligt
praktisk drift. Den ställdes upp i Tam-
pico i Mexiko, och den blev faktiskt en
lönande affär för dem som satsat kapi-
tal på den, då man fick avsättning för
den alstrade kraften. Man kunde till
och med lämna en inte så föraktlig ut-
delning på aktiekapitalet.
Denna framgång uppmuntrade italie-
narna att bygga en jättelik anläggning
i Libyen, vilken stod färdig år 1936. Den
utnyttjar även soleffekten till att hetta
upp ångpannan. Den utvunna energin
användes till att driva pumpar varmed
man pumpar vatten till tidigare ofrukt-
bara delar av den libyska öknen, och på
så sätt göra dem fruktbara. Experi-
menten ha slagit så väl ut att man pla-
nerat flera nya maskiner som skola
byggas så fort kriget tar slut. En
fulländad solmaskin har naturligtvis
framtiden för sig i de varmare länderna
där man kan räkna med att en stor del
av året är soligt. Den blir ju billig i
drift, och det finns ju oerhörda energi-
massor att utnyttja, vilka varje sekund
slungas mot jorden,
den. Och varför inte; kan man köpa
Jussi Björlings röst, konserverad i ebo-
nit, så bör man väl också kunna få Ed-
vard Perssons nuna på samma sätt.
Framtiden får utvisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
