Den tyske gengasexperten, chefredak- tören Reinhold Otte, gästar för närva- rande Sverige och har i uppdrag att stu- dera våra framgångar på gengasområ- det. Han har förklarat, att tyskarna i allmänhet är av den uppfattningen, att vi löst gengasproblemet mycket bättre än vad man på kontinenten någonsin trott vara möjligt. Ett vackert betyg. Herr Otte säger vidare, att den lilla bilen i det framtida Europa kommer att spela en framträdande roll, och som exempel näm- ner han den tyska ”folkvagnen”, som fått en oerhörd -betydelse pl sas för etapptjänster inom armén. Herr Otte vill sätta gengasaggregat på småvag- narna, och tycker att vi inte kommit så långt därvidlag, som då det gäller de tyngre fordonen, och det få vi väl ge ho- nom rätt i. För ett så skogrikt land som Sverige, är problemet relativt en- kelt, medan det ställer sig svårare för de skogfattiga länderna på kontinenten. Sverige och svensk ingenjörskonst har en stor uppgift att fylla på detta om- råde som vägvisare och föregångare, sä- ger den celebre gästen, och man kan ta för givet, att detta inte bara är de obli- gatoriska utländska artighetsfraserna. . ningar. Från Washington når oss meddelan- det, att det i senatens militärutskott framlagts ett projekt om att bygga jätteflygplan, som skulle kunna använ- das som ”flygande hangarfartyg”. Det hela går tydligen ut på att bygga ett jättemonoplan, som får sin lyft- och rö- relseförmåga genom en kombination av heliumgas och motorer. Man påstår, att planet enbart med helium skulle få en lyftförmåga på 36 ton och med motorer- na i gång 70 ton. Därigenom skulle planet bli i stånd att ta med sig 12 snab- ba jaktplan, vilka skulle starta från ett litet flygdäck på monoplanet. Projektet låter onekligen en smula fantastiskt, men varför inte? Det hårda kriget spor- rar teknikerna till oerhörda ansträng- Den som lever får se. Rapporterna från jättevapensmedjan på andra sidan Atlanten medföra allt mera fantastiska siffror. Senast ha vi fått läsa om den snart sagt fabulösa jätteomläggning, som ff. d. bilkungen, numera flygplans- och tankskungen Henry Ford gjort med sin fabrikation. Det mest häpnadsväckande lär vara hans flygplansfabrik i Willow Run, som än- nu på nyåret 1941 var en skogig slätt- mark, och där nu världens största (2?) fabrikskomplex reser sig. Ett bombplan i timmen lär käpaciteten vara! Här kan man tydligen tala om trollkonster, men det återstår att se om de räcka till en seger i striden om världsherraväldet. Den som lever får se det också. Aktiebolaget Elektrisk Malmletning, Stockholm Vid malmletning ha geofysiska meto- der blivit mycket värdefulla. Dessa nya metoder äro oumbärliga för praktiska geologiska undersökningar av jordskor- pan på sådana ställen, där malmådror- fa | N I NÄSTA NR BL. A:.: Detaljerad beskrivning och ritningar till modellplanet TFA:s "S-ETTA” en specialkonstruktion för TfA VACKER o VÄLFLYGANDE NN SJ na ej gå upp i öppen dag. Den anmärk- ningsvärda precision dessa metoder ut- märka sig för, när det gällt att lokali- sera och bestämma storleken hos dolda malmförekomster i åtskilliga gruv- och oljedistrikt, är påtaglig. Aktiebolaget Elektrisk Malmletning har i stor ut- sträckning bidragit till att utveckla den praktiska användningen av geofysiska metoder. Som bolagets namn anger, har det först och främst specialiserat sig på elektrisk malmletning, men programmet innefattar även gravimetriska, seismis- ka, magnetiska och radioaktiva metoder. I samarbete med den engelska firman Hemming & Partners och Svenska Dia- mantbergborrningsbolaget i Stockholm har bolagets verksamhet utsträckts till att även omfatta kompletta prospekte- ringsföretag, såsom topografisk kart- läggning, geografisk kartläggning från luften, geologisk markundersökning, geofysisk prospektering och bekräftelse på undersökningarna genom provborr- ning. De elektriska malmletningsmetoder, som bolaget uppfunnit och fulländat, äro patenterade i de flesta länder. För utförande av den gravimetriska meto- den använder bolaget två olika i Sveri- ge konstruerade instrument, vilka arbe- ta utomordentligt snabbt och tillförlit- ligt. Vad den magnetiska prospekterin- gen beträffar, som har gammal tradition i Sverige, besitter bolaget stor erfaren- het och har fulländat undersökningsme- toderna i flera hänseenden. Bolaget har tagit stor del i de senaste . årens intensiva letande efter malm och olja i icke mindre än 49 länder i hela världen. Under åren 1935 och 1936 ha omfattande undersökningar verkställts för statens räkning i respektive Sverige, Ungern, Bulgarien och Australien. Sam- Teknik för A G:s ANNONSPRISER: Per mm enkel spalt .... 45 öre D:o i svart/rött tryck .. 55 öre 1/1-sida i text, svart CNN CIEERAA sie se slets bYajelojeNe 250:— 1/1-sida i text, svart/ KÖGL CHUYCIG oi skole ola sis lel sjera 00:— Omslagets sista sida, svart tryck .......... 300:— Omslagets sista sida, svart/rött tryck ...... 3850:— RABATTER: Belopp inom år och procent: 100/5, 250/7.5, 500/10, 7?50/15, 1000/20, 80001/25, 5000/80. Spaltbredd 59 mm. Sidans format 8 sp. X 250 mm. När det gäller annonser för bygg- satser, modellmaterial, byggnads- beskrivningar etc. ser redaktio- nen helst att den beredes tillfälle till förhandsgranskning av varorna tidigt höll bolaget på med malmletnin- gar i Sverige, Norge, Finland, Jugosla- vien, Grekland, Egypten, Keniakolonien, Tanganjika, södra Rhodesia, Portugi- siska Östafrika, Belgiska Kongo, Guld- kusten, västra Australien, Queensland och norra Australien. Geofysiska struk- turundersökningar efter olja och gas verkställdes i Sverige, Polen, Rumänien, Jugoslavien och Bulgarien samt letning efter vatten i Arabien och södra Rho- desia. Vad som skulle kunna kallas de sven- ska geo-elektriska metodernas upprin- nelse var den storslagna prospekterings- verksamhet, som igångsattes i Väster- botten 1918, och vilken sedan dess, ge- nom användningen av elektriska meto- der, lett till upptäckten av mer än ett- hundra <sulfidmetallfyndigheter. Den bäst kända av dessa är Bolidens guld- förande malmkropp vid Boliden, som un- der de senaste åren lämnat ungefär 7.500 kg guld om året. Bolagets aktiekapital var år 1941 kr 270.000 :—. [EINE REDAKTIONSKOMMITTÉ: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lie. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfaortsinsp. civ.ing. Tord Ång- ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska | Museet; bergsingenjör Folke Lindgren.