Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Flygsmeden i Södermanland, verklig eller fantasifigur? Av Sixten Rönnow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-
So
Nr 33. 14 aug. Teknisk Revy 1942. 3:e årg.
Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes.
Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 101199.
T: 75 kr., kvartal 4: — kr.
Red.-sekr. Yngve Norrvi.
Telefon växel 1160 79, 10 11 99.
Prenumerationspris helår 15:— kr., halvår
Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. III.
Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes!
Nee
F IY & $ M É 19 É N t Södermanland
verklig eller fantasifiqur?
Lille Anders måste hjälpa sin stränge
ader i smedjan.
Er av vårt lands i utlandet mest
berömda män, metallurgen, reli-
gionsstiftaren och andeskådaren
Emanuel Swedenborg (1688—1772)
fastställde, själv en skicklig flyg-
maskinsuppfinnare, i vårt lands
första tekniska tidskrift ”Dzadalus
hyperboreus” 1716 vem som varit
Sveriges första flygare: ”Sveriges
första flygare var den man, som
under ett kraftigt oväder föll ned
från kyrktornet i Strängnäs och
seglade ned på sin kappa, så att han
kom oskadad från äventyret”.
Notisen är lämnad i ett allvar-
ligt sammanhang, och händelsen
Av FIL. DR SIXTEN RÖNNOW
förtjänar därför tilltro; den torde
ha ägt rum omkring 1700. Som
den tidigaste flygaren i Sverige har
man eljest ansett den katt vara,
vilken medföljde vår första fribal-
long på dess färd från Observato-
riekullen till skärgården 1784 —
först långt senare, en bra bit in på
1800-talet, vågade svenska män sig
på ballongfararnas riskabla yrke.
Nu se vi, att den första flygaren här
i landet, obekant till namnet, seg-
lade ned på sin slängkappa från
Strängnäs” domkyrkotorn för över
200 år sedan. Men luftfärden fö-
retogs ofrivilligt — han hoppade
inte själv, utan greps av stormen,
då han uppe på tornets altan be-
undrade utsikten. Denne obekante
har inte fått något monument över
sin och landets första flygfärd,
ehuru dess lyckliga förlopp torde få
tillskrivas hans kallblodighet att
navigera med sin improviserade
| I artikeln ”Drömmen om vingarna” (TJA nr 31)
berättades om en vad utländska språngflygare från
Ikarus ull nutiden. De svenska ikariderna, som presen-
teras här nedan, lever ännu kvar i sörmländska och värmr-
ländska folksägner, vilket dock inte hindrar, att de funnits
i verkligheten.
=
fallskärm, så att han oskadad nåd-
de Strängnäs historiska mark. Så
undgick han de flesta språngfly-
garnas hårda öde, bruten nacke el-
ler brutna ben.
en de flesta svenskar känna ej
till, att vi på 1700-talet hade
en namngiven ikarid, som också
klarade sig rätt bra. Jag menar
den i Värmland fortfarande omta-
lade ”Hybbelejen”. Son till en tysk
tobaksspinnare och en värmländska
skapade sig ”directeuren” Carl Ja-
kob Heublein på Gustaf III:s tid
en stor förmögenhet i Karlstad.
Han var rik fastighetsägare där och
han byggde vid Klarälven sin jätte-
”Vår svenska Ikarus” färdig till flykt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
