- So Nr 33. 14 aug. Teknisk Revy 1942. 3:e årg. Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 101199. T: 75 kr., kvartal 4: — kr. Red.-sekr. Yngve Norrvi. Telefon växel 1160 79, 10 11 99. Prenumerationspris helår 15:— kr., halvår Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. III. Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes! Nee F IY & $ M É 19 É N t Södermanland verklig eller fantasifiqur? Lille Anders måste hjälpa sin stränge ader i smedjan. Er av vårt lands i utlandet mest berömda män, metallurgen, reli- gionsstiftaren och andeskådaren Emanuel Swedenborg (1688—1772) fastställde, själv en skicklig flyg- maskinsuppfinnare, i vårt lands första tekniska tidskrift ”Dzadalus hyperboreus” 1716 vem som varit Sveriges första flygare: ”Sveriges första flygare var den man, som under ett kraftigt oväder föll ned från kyrktornet i Strängnäs och seglade ned på sin kappa, så att han kom oskadad från äventyret”. Notisen är lämnad i ett allvar- ligt sammanhang, och händelsen Av FIL. DR SIXTEN RÖNNOW förtjänar därför tilltro; den torde ha ägt rum omkring 1700. Som den tidigaste flygaren i Sverige har man eljest ansett den katt vara, vilken medföljde vår första fribal- long på dess färd från Observato- riekullen till skärgården 1784 — först långt senare, en bra bit in på 1800-talet, vågade svenska män sig på ballongfararnas riskabla yrke. Nu se vi, att den första flygaren här i landet, obekant till namnet, seg- lade ned på sin slängkappa från Strängnäs” domkyrkotorn för över 200 år sedan. Men luftfärden fö- retogs ofrivilligt — han hoppade inte själv, utan greps av stormen, då han uppe på tornets altan be- undrade utsikten. Denne obekante har inte fått något monument över sin och landets första flygfärd, ehuru dess lyckliga förlopp torde få tillskrivas hans kallblodighet att navigera med sin improviserade | I artikeln ”Drömmen om vingarna” (TJA nr 31) berättades om en vad utländska språngflygare från Ikarus ull nutiden. De svenska ikariderna, som presen- teras här nedan, lever ännu kvar i sörmländska och värmr- ländska folksägner, vilket dock inte hindrar, att de funnits i verkligheten. = fallskärm, så att han oskadad nåd- de Strängnäs historiska mark. Så undgick han de flesta språngfly- garnas hårda öde, bruten nacke el- ler brutna ben. en de flesta svenskar känna ej till, att vi på 1700-talet hade en namngiven ikarid, som också klarade sig rätt bra. Jag menar den i Värmland fortfarande omta- lade ”Hybbelejen”. Son till en tysk tobaksspinnare och en värmländska skapade sig ”directeuren” Carl Ja- kob Heublein på Gustaf III:s tid en stor förmögenhet i Karlstad. Han var rik fastighetsägare där och han byggde vid Klarälven sin jätte- ”Vår svenska Ikarus” färdig till flykt.