6 ETT FÖRSLAG HAR FRAMLAGTS att anlägga en konstgjord hamn samt torrdocka i Punta Arenas vid Magella- nes sund och att muddra upp inloppet till Bahia Blanca. Härigenom skulle trafiken genom sundet ökas och den ge- nom Panamakanalen avlastas. Nyan- läggningarna beräknas dra en kostnad av 70 mill. pesos. 0 SEDAN I VÅRAS HÅLLER MAN på med att bygga en järnväg genom Alaska. Den skall gå utmed Pacifickus- ten och vidare fram genom Kanada. + 0 M. S. AKKA HETER TRAFIK A.-B. Grängesberg-Oxelösunds nyaste fartyg, vilket i dagarna gått ut på prov- tur. Dess. huvuddimensioner äro: Längd överallt 442 fot 9 tum, mallad bredd 56 fot 6 tum, mallat djup 38 fot. Lastför- mågan är 8,960 ton d. w. och farten på full last 13 4 knop. Huvudmotorn, som är av Götaverkens konstruktion, utveck- lar 5,300 ihk. 2 0 REGERINGEN HAR UPPDRAGIT åt Ingenjörsvetenskapsakademien att uppgöra plan för anordnande av för- söksverksamhet rörande framställning av olja ur trä. Å 6 STORA FYNDIGHETER AV OLI- ka metaller ha gjorts inom skilda delar av Argentina. I Chuquisaca-distriktet har man sålunda funnit silver, vismut och mangan, i Santa Cruz har man kom- mit på tennfyndigheter i stor omfatt- ning och i Carija bly och silver. Ed 0 600—700 ELEKTRISKA LASTBI- lar torde f. n. finnas i Sverige. Större delen av dessa äro gamla ombyggda ben- sinbilar. x 6 DE AMERIKANSKA MARINVAR- ven ha under juli slagit nytt rekord ge- nom att sjösätta 72 nya tank -och han- delsfartyg. pd 6 I VÄXJÖ PLANERAS UPPFÖRAN- det av ett svenskt glasmuseum. + e I CHILE HAR MAN UTEXPERI- menterat ett nytt motorbränsle, som fått namnet ”Alcoholina”. Det består av 80 70 alkohol, som utvinnes ur druvkärnor, 15 Z bensin och 5 Z bensol. Tack vare Chiles stora vinproduktion kan man framställa detta bränsle i stor skala. + 0 FÖR TRÄKEMISKA UNDERSÖK- ningar har Ingenjörsvetenskapsakade- mien hos regeringen begärt ett anslag på 60.000 kr. ; 0 DEN ENGELSKA PRODUKTI- onsministern, "Mr Oliver Lyttelton, har nyligen lämnat en del intressanta siff- 14 TEKNIK för ALLA ror om den engelska flygplansproduktio- nen. Genom dessa framgår, att denna produktion tredubblats på 121 år. + & I FRANRIKE HAR MAN GJORT en del försök med att utvinna cellulosa ur bokträ ävensom åtskilliga växter, som . t. ex. majs, potatisblast och stjälkarna av jordärtsskockor, vinrevor och torv, Försöken ha visat, att den enda råvara, man verkligen kan använda för detta ändamål, är den i Provence växande sävsorten (Arrondo donax). Den ger en långfibrig cellulosa, som rätt väl låter sig blekas och lämpar sig för tillverk- ning av finare papperskvaliteer. En fabrik är under uppförande, men först nästa år räknar man med att kunna sät- ta i gång produktionen. Enligt bilstatistiken ökar fordonsbe- ståndet långsamt men säkert trots allt. De senast tillgängliga siffrorna för den 1 juli visa sålunda, att vi i hela landet ha 76.302 i gång varande bilar mot 79.373 den 1 juni och 74.567 den 1 maj. Ökningen har till största delen kommit på personbilarnas konto, då dessa ökat med omkring ett tusental. Lastbilarna ha däremot minskat från 39.138 den 1 juni till 39.040 den 1 juli. Bussarna ha ökat med 17 stycken till det totala an- talet 3.600. Motorcyklarna uppvisa lika- ledes en ökning med omkring 117 till 6.754 stycken. Det är därvid i första hand elektriskt drivna motorcyklar, som tillkommit. Ej mindre än 927 elcyklar äro sålunda i gång för närvarande. ak Gummiskrotinsamlingen pågår för fullt i hela landet. Vi få hoppas att denna för biltrafikens fortbestånd så ut- omordentligt viktiga insamling röner all- män uppmärksamhet, och att allt gam- malt gummi plockas fram från uthus och vindskontor och lämnas in till ett av de c:a 5.000 uppsamlingsställen för gum- miskrot, som upprättats landet runt. Denna uppmaning om hjälp till själv- . hjälp får icke förklinga ohörd. Det är av en oerhörd betydelse under nuvaran- de krisförhållanden, att vi göra allt, vad vi kunna för att stödja gummiindustrien och därmed i sista hand oss själva. Varje bilman är ju redan fullt på det klara med gummits dominerande roll i den stora folkförsörjningen i form av bil- däck och gummislangar. Men även in- om industrien är man i många fall helt beroende av tillgång på gummi till ett otal detaljer, som icke kunna ersättas med annat material. För att ge en liten uppfattning om biltrafikens gummiför- brukning kan nämnas, att gummislita- get under normala förhållanden är om- kring 1.000 kg pr timme. ok Statens hantverksinstitut har på ini- tiativ av Statens bränslekommission av- hållit en serie föreläsningar för att med- dela verkmästare, bilreparatörer m. fl. erforderliga kunskaper i samband med övergången till motylbränsle. Den se- naste kursen började den 3 augusti och varade 5 dagar. xo Den amerikanska bilproduktionen har som bekant helt upphört och fabrikerna ha omlagts för krigsproduktion. Under de sista månaderna år 1941 tillverkades i USA 1.25 miljoner personbilar. Där- efter minskade produktionen successivt för att under mars månad 1942 helt upp- höra. Genom denna omläggning räk- nar man med att för krigsproduktion frigöra 2,5 miljoner ton vanligt stål, 300.000 ton specialstål, 0,5 miljoner ton gjutjärn jämte en mängd andra viktiga råvaror. + Hastighetsinskränkningen för person- bilar låter fortfarande vänta på sig här i landet, trots att gummisituationen mer än väl motiverar en sådan åtgärd. I de allra flesta fall är den höga fart, som personbilar och många gånger även last- bilar hålla, fullständigt omotiverad och dikteras endast av förarens oförstånd eller okynne. Denna myndigheternas släpphänta inställning till fortåkarna är desto mer ägnad att förvåna, då man till och med i det förlovade billandet USA med dess i förhållande till Sveri- ge betydligt gynnsammare gummisitua- tion infört hastighetsbegränsning till 60 km/tim. Det är ju icke nog med att endast söka skaffa nya gummiringar, då det är minst lika viktigt att sköta det gummiförråd, som vi ännu så länge äro i besittning av, på bästa möjliga sätt, och den bästa skötseln av gummiringar erhålles genom varsam körning, låg has- tighet och mjuka inbromsningar. Aluminiumproduktionen [Flygplansindustrins krigsförsörjning med aluminium är en faktor av utom- ordentlig betydelse, och de aluminium- producerande länderna ha under de gångna krigsåren i största möjliga grad sökt öka sin produktionsförmåga. I Sverige har den inhemska flygindu- strin skapat samma krav på produk- tionsökning. Under de sista fem åren utgjorde årsproduktionen c:a 2.000 ton, under det att importen belöpte sig till 3,000 ton årligen. En ökning av den in- hemska produktionen till 5,000 ton årli- gen ställes nu i utsikt. Den italienska aluminiumproduktio- nen för år 1941 uppgick enligt ”Giornale d'Italia” till 50,000 ton, vilket innebär en ökning av produktionen under år 1940 med 10,000 ton och under år 1939 med 18,000 ton. Under år 1943—1944 beräk- nas årsproduktionen kunna uppdrivas till 100.000 ton. Det land i Europa, som näst Frank- rike uppvisar de rikaste bauxitfyndig- heterna är Ungern. Den ungerska alu- miniumindustrin har dock hittills varit av ringa omfattning, varför största de- len av råmaterialet exporterats.