Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biprodukter och avfall, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biprodukter och avfall
enämningen biprodukt tarvar knappt
någon närmare förklaring. Däremot
kan det vara av intresse att anföra någ-
ra exempel på biprodukter inom olika
industrigrenar för att åskådliggöra den
i många fall viktiga ekonomiska roll,
som tillgodogörandet av råvaror för an-
nan tillverkning än huvudprodukter spe-
lar. Särskilt -har vår nuvarande av-
spärrning tilldelat biprodukterna en
större betydelse än de under - normala
förhållanden äga.
Ett typiskt exempel på biprodukternas ekonomiska vikt er-
bjuda gasverken. Vid sidan av huvudprodukten gas utvinnas
där koks, tjära och ammoniumsulfat samt i mindre omfatt-
ning bensol och naftalin. Under fredstid brukade avkast-
ningen därav ungefär motsvara anskaffningskostnaden för
råvaran stenkol, så att gasen ej behövde belastas med några
självkostnader för denna.
Medan -vi tala om stenkol skall påpekas, att våra skånska
kol förekomma tillsammans med eldfasta leror, vilka därför
utgöra en värdefull biprodukt vid” kolgruvorna.
Inom de olika slagen av träförädling spela biprodukter ur
avfall en viktig roll.
Vid sågverken utgör sålunda avfallet 50 Yo av stockens ku-
bikmassa och utnyttjas som bränsle, kolningsved, kokflis i
sulfatfabrikerna, material för tillverkning av träfiberplattor
OSV
Vid cellulosafabrikation är det också blott hälften av veden,
som blir huvudprodukt. Resten, till största delen bestående
av träfibrernas bindeämne lignin, socker och hartsämnen, går
i avfallslutarna, varav tidigare c:a 1 milj. ton släpptes ut i
vattendragen utan att tillgodogöras. Nu framställas som be-
kant en massa biprodukter ur detta avfall.
Sulfitlutarna äro sålunda råmaterial för sulfitsprit, som
ger motorbränsle, förtäringssprit, eter, ättiketer och sprität-
tika. Vidare erhållas ur dem garvämnen, foderjäst, vanillin,
konstmassor, bind- och lösningsmedel m. m.
Sulfatlutarna äro ej mindre givande ur biproduktsynpunkt.
Den däri ingående träspriten förädlas till formalin och bake-
lit. Därjämte utvinnes terpentinolja, harts, beck och tryck-
svärta, talltvål och tallsåpa etc.
Kolning av trä i ugn ger utom huvudprodukten träkol en
mängd biprodukter, t. ex. trätjära, träsprit, ättiksyra, aceton
m. m. Trätjäran utnyttjas dels som den är, dels i förädlad
form som vägtjära, kreosotolja för träimpregnering oo. s. v.
Ättiksyran användes inom matlagningen, som lösningsmedel
för cellulosalacker samt för framställning av ättiketer.
Thenna provkarta ger en antydning om de rika möjligheter,
som föreligga för en intensifierad träkemisk forskning,
vilken nu äntligen kommer till stånd genom samarbete mellan
staten och skogsindustrierna.
Det kanske ej skadar påminna därom, att den f. n. så ak-
tuella fodercellulosan ej är någon biprodukt, utan består av
cellulosa, som genom hårdare kokning gjorts smältbar för
djurmagar.
Från järnhanteringen anteckna vi, att gödningsmedlet tho-
masfosfat består av slagg, som uppstår vid den s. k. basiska
bessemerprocessen, vilken användes vid framställning av stål
ur: fosforrikt tackjärn. Slaggen från masugnar gjutes i for-
mar och användes som byggnadsmaterial eller granuleras för
isoleringsändamål.
Vid: den metallurgiska behandlingen av Bolidenmalmen er-
hålles som biprodukt arsenik, som är utgångsmaterial för im-
10 TEKNIK för ALLA
>
pregneringssalt för virke och besprutningsmedel för skydd av
växter mot skadeinsekter.
Inom livsmedelsindustrierna uppkomma en mängd bipro-
dukter av skiftande slag.
Betsockerindustrien ger sålunda melass, betmassa och "soc-
kersnitsel, vilka användas som kreatursfoder. Ur melass till-
verkas dessutom pressjäst och sprit. En annan biprodukt vid
sockerfabrikationen är den s. k. slamkalken, vilken utnyttjas
som ett värdefullt jordförbättringsmedel.
Bränneriernas avspritade mäsk kallas drank och är ett ge-
nom sin kvävehalt värdefullt fodermedel. En biprodukt från
bryggerierna är draven, som även användes som kreaturs-
foder.
Slakterierna lämna talg, som utnyttjas inom margarin-,
ljus- och tvättmedelsindustrierna. Dessutom ställa de körtlar
och andra organ till läkemedelsindustriens förfogande för till-
verkning av bl. a. insulin samt lever- och hjärnpreparat. Krea-
tursbenen befrias från fett, vilket tillgodogöres för stearin-
och tvålfabrikation. Ur benen utdrages sedan större delen för
tillverkning av lim. Återstoden ger benmjöl, vilket användes
som gödselmedel och som mineralnäring för djur.
Av fisk beredes, sedan fettet tillvaratagits, bl. a. fiskfoder-
mjöl, som är ett värdefullt fodermedel.
Vid fabrikation av linolja och andra vegetabiliska fettäm-
nen erhålles som biprodukt oljekakor, ett betydelsefullt kraft-
foder.
Avfallet inom korkindustrien användes som isoleringsma-
terial samt vid tillverkning av linoleummattor och s. k. kork-
parkett.
Järn- och metallskrot är ingen biprodukt i vanlig mening,
utan utgöres dels av avfall från förädlingsindustrierna, dels
av kasserade järn- och metallföremål. Vi nämna i detta sam-
manhang, att järnskrot spelar en viktig roll vid ’ståltillverk-
ning.
Ett parallellfall till skrot är makulatur, som kan utnyttjas
vid papperstillverkning.
| EO biprodukternas betydelse, såsom redan framhållits, i
många fall ökats genom våra begränsade importmöjlighe-
ter, så har också tillvaratagandet av avfall kommit att spela
en viktig roll i vår hushållning. Att tillgodogöra oss de möj-
ligheter, som ligga dolda i hittills outnyttjat avfall, är en
viktig ekonomisk uppgift även för normala tider. Det är där-
för att hoppas, att krigsårens hårdhänta läxa ifråga om: vårt
beroende av inhemska resurser skall avsätta bestående spår i
framtiden, även sedan importmöjligheterna blivit större än
nu. Visserligen måste vi alltid köpa en del varor från utlan-
det för att kunna exportera dit, men ett större hänsynsta-
gande till inhemska produktionsmöjligheter än under tidigare
sorglösa fredstider framstår efter de senare årens bistra er-
farenheter som nödvändigt.
Ale
Tillvaratagandet av biprodukter och avfall
spelar en viktig roll i vår försörjning i nu-
varande läge: Kristidens hårdhänta läxa
: lär oss kanske att även under normala för-
hållanden bättre tillvarata alla resurser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
