——— oe In et INDHORISÖ ff RE 2 ESR AR Motståndslegeringar med låg eller ingen nickelhalt nder de senaste åren har användnin- gen av motståndslegeringar med myc- ket låg eller rent av ingen nickelhalt allt alltmer ökat. Frånsett den bespa- ring på nickel, som erhålles härigenom ha de nya legeringarna sådana egenska- per, att deras användning icke medfört någon försämring, utan att de mer än Bättre värmeekonomi t öppna spisar Vid eldning i öppna spisar på vanligt sätt tillgodogöres endast en mycket liten del av den värme som alstras. Av vedens förbränningsvärme utnyttjas en- dast den mycket obetydliga direkta strål- ningsvärmen, som endast är märkbar på ett par meters avstånd från den öppna spisen. Någon ackumulering av värme som t. ex. i en kakelugn förekommer icke, varför denna sorts eldning ställer sig synnerligen oekonomisk. Med tanke på att bättre utnyttja bränslet och möjliggöra snabbare upp- värmning har Sjöboverken A.-B., Sjöbo, släppt ut i marknaden en patentsökt in- sats till öppna spisar. Sjöboinsatsen består av gjutna plåtar, vilka äro så placerade, att de bilda själ- va eldstaden. Mellan dessa plåtar och den murade spisen bildas ett luftrum. När insatsen genom braseldningen upp- värmes, överföres värmen till den bakom plåtarna befintliga luften, som därige- nom sättes i cirkulation. Den kalla luf- ten suges in under bottenplåten genom ett på fronten befintligt galler, fördelar sig i det bakom insatsen befintliga luft- rummet, där den uppvärmes, och däref- ter passerar ut i rummet genom i spis- sidorna upptagna luftkanaler. Man er- håller på så vis en cirkulation och upp- värmning av luften i rummet, varigenom man på mycket kort tid uppnår en be- haglig temperatur i hela rummet mot den begränsade uppvärmning, som er- hålles genom enbart strålningen vid en spis utan Sjöboinsatsen. En annan fördel med Sjöboinsatsen är, att man genom kanaler i murverket kan leda den varma luften till angränsande rum eller till torkskåp o. dyl., vilket ju kan vara av stor betydelse speciellt vid sportstugor. väl uppfylla de uppställda fordringar- na. Legeringar för <precisionsmotstånd måste framför allt utmärka sig för ett konstant motståndsvärde inom vissa tem- peraturintervall. De nickelhaltiga lege- ringarna konstantan och nickelin ha allt- mer börjat utbytas mot nickelfria kop- par-mangan-legeringar. Några nutida ämnen för precisionsmotstånd äro ex- empelvis manganin med 86 proc. koppar och 12 proc. mangan, isabellin med 84 proc. koppar, 13 proc. mangan och 3 proc. aluminium och novokonstant med 82,5 proc. koppar, 12 proc. mangan, 1,5 proc. järn och 4 proc. aluminium. = För motståndstermometrar användes dock fortfarande tråd av rent nickel. För högohmiga motstånd inom tele- fon- och radiotekniken användes förr krom-nickel-trådar. I stället för dessa har nu med framgång införts starkt järnhaltiga nickelkrom-legeringar och delvis nickelfria krom-aluminium-järn- legeringar. ; Legeringar för pådrags- och förkopp- lingsmotstånd utgjordes förr av konstan- tan, nysilverhaltiga eller starkt nickel- haltiga krom-nickel-järn, legeringar, vil- ka nu likaledes med framgång ha ut- bytts mot järnhaltiga och till största delen nickelfria legeringar. Legeringar för värmetrådar voro förr nästan uteslutande grundade på nickel; eftersom legeringar med ungefär 80 proc. nickel och 20 proc. krom förena go- da mekaniska egenskaper med hög vär- mebeständighet vartill kommer, att de- ras specifika motstånd är lagom -stort. Men även i detta fall har man efter ett intensivt forskningsarbete lyckats att nedbringa nickelhalten högst avsevärt, och vissa glödmotstånd innehålla ingen som helst nickel. (VDI) GUNNEBO UTVIDGAR Vid Gunnebo Bruks A-B:s fabriker i Varberg har sedan några månader tillbaka omfattande anläggningsarbeten pågått, varigenom kapaciteten kommer att bli utökad med c:a 30 procent. Grun- den till den nya fabriken har redan till stor del färdigställts vid krigsutbrottet men arbetet fick sedan vila-ett par år. Vid <Varbergsfabrikerna «framställes stängseltråd och nät, linor m. m. Ar- betsstyrkan uppgår f£. n. till c:a 500 man men blir avsevärt utökad när de nya an- läggningarna tagas i bruk, vilket vän- tas ske mot slutet av året. Detta är ingen slipsten wtan svänghjulet till en amerikansk generator av amnsen- liga dimensioner.” Hjulet väger cirka 63,000 kg och. beräknas göra något mer än 350 varv/min., vilket innebär en periferihastighet av närmare 350 km/tim. TEKNIK för ALBA" 11