Slukar P-boggien för mycket olja ? I Tidskrift för Motor- och Automobil- verkstäderna har nyligen införts en ar- tikel, vari påpekas, att det är i högsta grad oekonomiskt att förse lastbilar med s. k. P-boggier, enär dessa boggiers däck dra mera olja än de vanliga lastbils- däcken. När en P-boggie med 6.00X16” däck ersätter lastbilsdäck 32X6”, minskas om- kretsen med ca 1/8. En bil, som har samma medelhastighet efter ombyggna- den till P-boggie som dessförinnan, får genom denna ombyggnad sin motors varvtal genomsnittligt ökat till 1/7 hög- re. Enligt utförda beräkningar blir ol- jeförbrukningen då i det närmaste dub- belt så stor som förut. Malm- och kolproduktion i Japans nya erövringar SNIosasen har en speciellt domine- rande ledarställning i fråga om tenn. 30 proc. av världsproduktionen kommer från den malajiska övärlden, 15 proc. från Nederländska Indien, 10 «proc. från Thailand och Franska Indo-Kina. Då även tennmalm från Burma och Sydafrika förut bearbetades i Penangs och Singapores hyttor, kom 60 proc. av världens tennproduktion på Malajstater- na. Som tennmalmens följeslagare upp- trädde volframmalmen. Burma, Malac- kahalvön och Indo-Kina stå för omkring 12,5 proc. av hela världsproduktionen av denna metall. Järnmalm finnes på Filippinerna, ön Luzon och framför allt på Mindanaos nordspets. Filippinernas hela produktion belöpte sig år 1940 till ung. 1.2 mill. ton, varav det mesta ex- porterades till Japan. Samma år bröts i Malajstaterna ungefär 1,9 mill. ton järnmalm och i Indo-Kina ungefär 0.1 mill. ton. Av manganmalm levererar In- do-Kina c:a 6.000 ton årligen, Malacka- halvön över 30.000 ton och Filippiner- na över 50.000 ton. Filippinernas behov av kol utgör år- ligen ungefär 0,4 mill. ton, vilket till största delen måste täckas genom im- port. Även Malajstaterna, vars kolbe- hov uppgår till 1,6 mill. ton, måste im- portera hälften av detta. Av Indo-Kinas kolproduktion, som årligen uppgår till 2,5 mill. ton, exporteras ungefär 3/4. I Nederländska Indien förefinnas ide förnämsta kolförekomsterna på Su- matra och Borneo. På dessa öar brytas årligen ungefär 1 mill. ton. Arbetena vid Riksbron i Stockholm i samband med Mälarens reglering närma sig nu sin fullbordan. Vår bild visar den jättedammlucka, som placerats i Strömmen och med vilken regleringen sker. Luckan har här förtöjts vid kajen i väntan på monteringen. 10 TEKNIK för ALLA Torr och fuktig bilved Bilved som är torr är mycket bättre än fuktig bilved, det veta vi, men hur mycket bättre? I Danmark har man ut- fört en del provkörningar under skarp kontroll för erhållande av svar på denna fråga. "En 3,5 tons lastbil med full last kördes samma sträcka med bilved av dels 20' proc., dels 30 proc. fuktighetshalt, hela tiden med högsta möjliga hastighet. I det förra fallet blev medelhastigheten 42 km/t och i det senare fallet endast 32 km/t. I det förra fallet räckte 1 hl ved till en vägsträcka av 64 km, i det senare fallet däremot blott till 42 km. Vad de anförda siffrorna, 30 proc. högre medel- hastighet och 50 proc. längre aktionsra- die, betyda i praktiken för fordonets transportprestation, en just nu ytterst betydelsefull synpunkt, är uppenbart. Merkostnaden för ett torrt prima bräns- le jämfört med ett fuktigt, sekunda, uppväges mångfaldigt av det mycket bättre utnyttjandet av fordonet och dess bemanning. Vidare skonas motorn mera av det torra bränslet. Kör alltså på torr ved! BIOGRAFORGEL ... (Forts fr. sid. 5.) ras genom att ett metallblad, en ”tunga” sättes i svängningar. Förutom piporna finns det ett otal andra ljudapparater: trummor, klock- spel, bäcken, bilhorn 0. S. Vv. Alla dessa sättas i funktion efter samma principer som piporna, nämligen ge- nom att elektrisk ström ledes till en elektromagnet, som öppnar och stän- ger lufttillförseln till de olika appara- ternas ljudlådor. Slutligen finns det även en hel del ”instrument” av mera kuriös natur, såsom ångbåtsvissla, polispipa, siren, havets brus, fågelkvitter, bjällerklang och porslinskrossning (!). Den sist- nämnda ljudeffekten åstadkommes genom att en mängd metallbitar brin- gas att falla mot varandra. sk D et är nu åtskilliga år sedan Skan- diaorgeln användes, och det kan diskuteras om den i sitt nuvarande skick är funktionsduglig. Man får dock hoppas att man under den nu på- gående restaureringen av lokalen i öv- rigt även ägnar detta ytterligt förnä- ma och även dyrbara instrument be- hövlig uppmärksamhet. Skandiaor- geln är alldeles för bra för att få stå oanvänd.