Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmbanan Luleå—Gällivara—Riksgränsen. En historisk återblick av Tore Westerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ft
Polcirkelns station på 1890-talet. Malmtåget på bilden är draget av lok litt G nr 159
”Skjalf”, byggt vid Beyer Peacock & Co år 1874
LA
Malmtågslok litt Ma nr 652, byggt vid Nydqvist & Holm 1902. Total tjänstev
ARS RE : 2 2
ikt med
tender 114 ton
också, som <igångsatte arbeten
med att göra älven farbar emellan
’Storbacken och Luleå, men detta
projekt fick ett snart slut, i och
med att företaget trädde i likvida-
tion. Men alltjämt hägrade mal-
men däruppe vid Gällivara och den
8 dec. 1882 erhöll ett konsortium,
Elektriskt malmtågslok av i dag — en bjässe på 4000 hk, som förmår draga malmtåg,
vägande 2000 ton
bestående av tre svenska medbor-
gare, koncession att bygga” en
järnväg från Luleå till Gällivara
samt därifrån via Kirunavara och
Luossavara malmfält till riksgrän-
sen, varifrån banan skulle fortsätta
till den året om isfria hamnen Nar-
vik i Norge. Koncessionen överläts
dock ganska snart på den engelska
ingenjörsfirman Wilkinson & Jar-
vis och ett bolag bildades med
namn The Northern of Europe Rail-
way Co. — senare ändrat till The
Swedish & Norwegian Railway Co.
En ångare lastad med järnvägs-
vagnar och lokomotiv samt annan
järnvägsmaterial anlände till Lu-
leå den 26 juli 1884 från King’s
Lynn i England. Länge dröjde det
inte förrän de små tanklokomoti-
ven voro uppmonterade och färdiga
för användning vid banbyggnaden,
men som ett typiskt exempel på bo-
lagets redan från början så dåliga
ekonomi och bristande organisa-
tion var, att man ej hade tillräck-
ligt med räls, så att maskinerna
kunde föras till det nybyggda lok-
stallet, som var beläget närmare en
kilometer från hamnen. En liten
ångare anlände med en last, bestå-
ende av 750 ton räls, men då bola-
get ansågs insolvent, vägrade leve-
rantören att utlämna rälsen på
kredit. Så småningom lyckades
man dock att få urlasta 50 ton räls,
så att man strax före vinterns in-
träde var i stånd att få maskinerna
under tak.
Gott betyg åt svenska
rallare
mellertid åstadkommo bolagets
finansiella svårigheter, att allt ar-
bete vid banan under år 1885 låg så
gott som fullständigt nere. En av
bolagets direktörer, Mr. Wilkinson,
lyckades då intressera några kapi-
talstarka holländare för banbygget
och dessa gjorde på hösten år 1886
tillsammans med chefsingenjören
vid de holländska statsbanorna ett
personligt besök vid det nystartade
järnvägsföretaget samt vid gruvor-
na i Gällivara. Detta var säkerligen
ej utan effekt, ty bolagets ekonomi
förbättrades avsevärt och det ned-
lagda arbetet kunde följaktligen
återupptagas. Från alla håll och
kånter av vårt land strömmade folk
till för att söka anställning vid det
märkliga banbygget. Ingenjörer,
förmän och lokomotivförare anlän-
de från England och över till synes
e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
