Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmbanan Luleå—Gällivara—Riksgränsen. En historisk återblick av Tore Westerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bottenlösa myrar sträcktes rälsen
hän mot de hägrande gruvorna i
Gällivara. Det var svåra strapatser
dessa pionjärer fingo utstå i det
hårda klimatet, men kilometer ef-
ter kilometer stålskodd väg lade
de bakom sig. I en artikel i The
Railway Gazette för den 19 april
1940 gör Mr. Charles Broxup, en av
de engelska ingenjörer, som var
med om att bygga banan, ett utta-
lande om de svenska rallarna, som
han anser vara världens bästa järn-
vägsbyggare, vilket är ett gott be-
tyg, allrahelst som det gives av en
gammal erfaren järnvägsingenjör.
Alltnog den 31 augusti 1887 nåddes
Poleirkeln och den 31 december
samma år kom det högtidliga ögon-
blick då järnvägen Luleå— Gälliva-
ra var ett fullbordat verk. Detta var
på sin tid något mycket sensatio-
nellt, ty Gällivarabanan var då värl-
dens nordligaste järnväg.
Med ångaren Suana Nancy an-
lände på vintern år 1887 en 100
tons vagnelevator samt två åtta-
kopplade malmtågslok. Ängaren,
som avsänts från England i mitten
av november, anlända till Luleå
efter en mycket besvärlig resa, ty
befraktarna syntes ha saknat kän-
nedom om isförhållandena i Bott-
niska viken vid denna tid av året.
Tolv kilometer utanför Luleå fast-
nade Suana Nancy i isen och måste
sågas in till hamnen. Då ångaren
efter några dagar skulle återvända
till England, fastnade den ånyo,
men måste nu övergivas av besätt-,
ningen, som fick taga sig iland över
isen. Den 12 mars 1888 anlände
det första malmtåget från Gälliva-
ra till Luleå och såsom prov ut-
skeppades några båtlaster järn-
malm till England och Tyskland.
Banan i svenska händer
DD” forcerade arbetet med banan
och det bristfälliga skick, vari
denna befann sig, gjorde dock att
man på ansvarigt håll ej ansåg sig
kunna godkänna dess öppnande
för trafik. Enligt The Railway Ga-
zette var detta dock endast ett illma-
rigt knep av svenska staten för att få
över banan i svenska händer. Tidi-
gare, säger tidskriften, ansågo de
svenska intressena banbyggnads-
projektet. så gott som omöjligt att
utföra, men i och med banans full-
bordande började dessa intres-
sen att vakna upp, då de sågo
att malmen höll på att glida dem ur
händerna. En framträdande roll i
denna affär spelade de dåvarande
svenska järnbruksföretagarna, vil-
ka framställde en motion i riksda-
gen om att malmen från Norrbot-
ten skulle påläggas en exportav-
gift av 4 shillings pr. ton. Detta var
nog för att de holländska finan-
siererna skulle draga öronen åt sig
och de upphörde därför med att
stödja bolaget, vars finansiella
ställning av denna anledning i hög-
sta grad blev äventyrad. Bolaget
blev av denna orsak ur stånd att
utbetala avlöningarna till såväl
gruvarbetarna som till den vid.
järnvägen anställda personalen. De
trassliga penningaffärerna medför-
de slutligen att järnvägen den 24
febr. 1891 införlivades med det
svenska statsbanenätet. Köpeskil-
lingen belöpte sig på 360,000 pund
sterling, men kostnaderna för ba-
nans byggande belöpte sig, enligt
engelska uppgifter, på 1,500,000
pund. Efter statens övertagande av
banan igångsattes genast förstärk-
ningsarbeten för att få järnvägen i
trafikdugligt skick.
De två malmtågslokomotiven,
som bolaget låtit bygga vid Sharp
Stewart & Co:s verkstäder i Eng-
land, blevo avställda och stodo un-
der många år på ett spår vid ham-
nen i Luleå, innan de år 1897 sål-
des till Badens statsbanor, varifrån
de senare såldes till Barry Railway
i Wales, som år 1923 införliva-
des med Great Western Railway.
(Forts. å sid. 22.)
Malmtåg vid Sandträsk år 1888, draget av ett åttakopplat lok, byggt vid Sharp Stewari
& Co i England samt tillhörande ”The Swedish & Norwegian
Railway Co.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
