äh ÖMT Domnuarfvern. KB-elektroder & DOMNARFVETS JERNVERK DOMNARVET har en kåsör i huvudstadspressen ond- gjort sig över den tekniska språkför- bistring, som tydligt framträder i sven- ska språket. Denna kritik sker med all rätta. Signaturen påpekar bl. a., att ”många av de tekniska orden ha grekiskt eller latinskt ursprung och därför för flerta- let svenskar äro rätt så svårförståeliga. Därtill kommer, att i många fall inga synonyma uttryck eller termer existera för dessa ord, och om sådana finnas, de oftast äro mångtydiga.” Skalden Viktor Rydberg försökte en gång rikta vårt språk med rena svenska ord i stället för låneord. Det försöket misslyckades totalt. Lika olyckligt, om icke olyckligare, vore det nog att för- söka ersätta alla i vårt språk förekom- mande tekniska låneord med enbart svenska. Följden skulle bli, att dessa ord och termer skulle bli lika obegrip- bara för fackmän som för allmänheten. Det finns många tekniska ord, som i den internationella terminologien äro ganska lika. Vi kunna bara taga ordet ”motor” som ett enkelt exempel. Det he- ter på tyska ”Motor”, på engelska ”mö- tor” och på franska ”moteur”. Kläd det- ta ursprungligen latinska ord i helsvensk dräkt. Så vedertaget, som ”motor” bli- vit i svenska språket, vore det nog svårt att få bort och ersätta med ”rörelse- igångsättningsmedel”, som det närmast betyder. . Sedan ha vi böjningen av alla främ- mande låneord. Här skulle nog en viss konsekvens behöva vara på sin plats. Skribenten påpekar som exempel, att ”ordet silo i pluralis kan heta silos, si- lon, siloeer, silor eller siloar och ordet schema antingen schema, schemor eller schemata”. När man läser vetenskaplig eller po- pulärvetenskaplig litteratur, blir man nog bestyrkt i detta påstående. Förfat- tarna ha ej några konsekventa normer att gå efter, då det gäller de tekniska ordens eller låneordens stavning och böjning. En del skribenter försvenskar dessa ord, andra göra det ej. Det finns inte heller någon bestämd och vederta- : gen officiell svensk teknisk nomenkla- tur, så det bör vara förlåtet, om den mer eller mindre tekniskt bevandrade råkar trampa i klaveret, då det gäller att finna ett riktigt tekniskt uttryck. Man har numera fått ögonen öppna för detta problem och i samarbete med Svenska akademien håller Tekniska no- menklaturcentralen (TNC) på med att reda ut härvan, fast det nog kommer att ta sin tid. En av Nomenklaturcen- tralens främsta uppgifter blir härvid att utgiva en svensk teknisk ordbok. Materialet till denna är omfattande och uppgiften blir därför ett jättearbete. På tal om detta ordboksarbete kunna vi nämna, att det förut i TfA:s spalter annonserade tekniska lexikonet nu be- finner sig under utarbetande och kom- mer att publiceras i tidningens spalter med början om en eller annan månad. Detta lexikort kommer att omfatta förklaringar på mer än 10.000 ord, hu- Teknik för Alla:s ANNONSPRISER: Per mm enkel spalt .... 45 öre D:o i svart/rött tryck .. 55 öre 1/1-sida i text, svart tryck ....ssss00 00 50:— 1/1-sida i text, svart/ ; rött tryck ....s«..+> er 3800:— Omslagets sista sida, svart tryck .....-: ns $00:— Omslagets sista sida, svart/rött tryck ....-- 350:— RABATTER: Belopp inom år och procent: 100/5, 250/7.5, 500/10, ?750/15, 1000/20, 8000/25, 5000/80. Spaltbredd-59 mm. Sidans format 8 sp. X 250 mm. När det gäller annonser för bygg- satser, modellmaterial, byg. beskrivningar ete. ser redaktio- nen helst att den beredes tillfälle till förhandsgranskning av varorna Svenska Patentingenjörers Förening, Stockholm bildades i juni 1939. Föreningens ända- mål är enligt stadgarna bland annat att tillvarataga den svenska industrianställ- da patentingenjörskårens och därmed industriens intressen inom området för det industriella rättsskyddet samt att främja förmedling av nyheter, upplys- ningar och erfarenheter i yrkesangelä- genheter. I enlighet härmed har föreningen vid ett flertal tillfällen till olika myndig- heter avgivit yttranden i frågor, som beröra patentlagstiftning och liknande ärenden, samt — i vissa fall i samarbe- te med andra intresserade föreningar och institutioner — träffat överens- kommelser med Patentverket i frågor, som avse behandlingen av patentansök- ningsärenden och dylikt. Vid föreningens sammanträden, som hållas några gånger årligen, förekomma föredrag och diskussioner om aktuella patenträttsliga ämnen, behandling av skrivelser och remisser m. m. Föreningen ledes av styrelse på fem personer, vilken vid sin sida har ett arbetsutskott om tre personer. Förenin- gen har sitt säte i Stockholm, och sek- reteriatets adress är postbox 5141, Stockholm 5. vudsakligen inom områdena mekanik, elektroteknik och kemi. Det skrives po- pulärt och bör därför kunna bli till nyt- ta för alla dem, som äro tekniskt utbil- dade eller tekniskt intresserade. . Sedan i våras har en hel stab av medarbetare varit sysselsatt med att utarbeta manu- skriptet. Varje fackavdelning utredige- ras granskas av skolade tekniker, vil- ka även tillsammans med andra ytterst kompetenta krafter handha slutgransk- ningen. | På grund av det omfångsrika materia- let har arbetet tagit längre tid i an- språk än som ursprungligen beräknats. Men som sagt, nu 'skall det inte dröja länge, förrän lexikonet kommer. RÄTTELSE: I nr 37, sid. 11 stod: 1 schw. Fr. = 97 öre; 1 Rp. = 100 schw. Fr. Skall vara: 1 schw, Fr. = 97 öre; 1 schw. Fr. = 100 Rp. TEKNIK REDAKTIONSKOMMITTB: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lie. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfartsinsp. diving. Tord Äng- ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Museet; bergsingenjör Folke Lindgren.