Enmansvagnarna köra upp till startlin- jen. Köosnend av en frenetiskt app- låderande publik och framhburen av ”Stjärnbanerets” — eldande rytmer fräste Göran Dahlin från Katrine- holm i mål som segrare ij första cy- kelbilloppets enmansklass. Det smäck- ra, grönlackerade ekipaget hade hål- lit prima bilfart backe upp och backe ned hela Djurgårdsloppet — det 3,1 km långa varvet klarades på granna 6.46.0. En verkligt förnämlig pres- tation! Så droppade de övriga ensit- siga vagnarna in med jämna mellan- VÄRLDENS FÖRSTA CYKELBILTÄVLING rum, endast TfÉA-ekipaget, som kroc- kat, blev hängande efter. Efter en minuts avspänning kom de stronga herrarna i ”stora klassen” — den tvåsitsiga — stormande. Här låg Köpings-vagnen — med Johan Erik Åhlander och Nisse Sörbom om- bord — i teten. Dessa benstarka her- har putsade genast ”det ensamma lejonets” — Dahlin — rekord med några sekunder och noterade dagens snabbaste tid 6.21.9. Klassens övriga åtta ekipage gingo också i mål med fart och kläm, de allra flesta på fina tider. Detta var höjdpunkten, den strålande finalen i Teknik för Allas perfekt genomförda cykelbiltävling den soliga söndagen 6 september 1942. Detta var som sagt klimax, men redan i gryningen samma dag börja- de de första förberedelserna till täv- lingen, Bilarna släpades fram ur sina tillfälliga garage till samlingsplatsen utanför Thulehuset, Sveavägen 44, Visserligen kunde vagnarna vid has- tigt påseende förefalla att vara i hög- sta trim, men det var tusen och en de- taljer som måste justeras, En wire måste spännas, en kedja rättas till, en ring pumpas o. s. v. i det oändliga, Tidiga morgonvandrare stannade och tittade intresserat på de små nätta åken. Fler och fler vagnar kommo rullande över Sveavägens asfalt. När gick i Teknik för Allas regi och blev knallsuccé klockan slog 10, hade så gott som alla de femton anmälda vagnarna intagit sina platser, och gatan var svart av folk. Klockan 10.45 fingo de täv- lande sina instruktioner och nummer- lapparna överlämnades till respektive På slaget 11.30 starta- chaufförer. Dahlin, Segraren i enmansklassen, G. Katrineholm. de den ståtliga kavalkaden färden ut till Djurgården via Sveavägen, Kungsgatan, Birger Jarlsgatan och Strandvägen. En lång svans av cyk- lister sällade sig till sällskapet och ut- gjorde bitvis ett besvärande trafikhin- der, När man nådde fram till av- spärrningen vid Bellmansro, hade ”svansen” svällt ut till en imponeran- de karavan, och: biljettförsäljarna gnuggade förtjust sina händer, när de sågo denna extrapublik storma fram. Solen log sitt allra vänligaste leende när ekipagen rullade nedför ekallén vid Oakhill mot målet. De många blågula flaggorna smällde i vinden och publiken på läktarna reste på sig för att tydligare kunna se de färg- glada ekipagen. Diskussionens vågor gingo höga: Hur fort skulle en sån där tramphoj kunna köra? — Kan dom orka upp för backarna? — Tänk om dom kör 1 diket i någon kurva, hur går det då? o. s. v. Men man gjorde sig onödiga bekym- mer, Cykelbilarna rörde sig snabbt och elegant. Förarna togo alla kur- vor med precision och de lekte sig upp för backarna. VWisst hände det, att någon som blev trängd just i början av en backe, hade svårt att ta sig upp, men ingen blev sittande i svå- righeterna. Alla klarade sig med glans, TEKNIK för ALLA 15