Rekommendationerna cent. Limmet blötes i kallt vatten under en timme. Efter blötning upphettas det till en temperatur av 60” C; antingen i ett vattenbad eller i en limkokare — fig. 3. Sedan limmet smält, skall det hastigt anbringas på putsskivan medelst en pen- sel eller en borste. Det bästa är att upp- hetta skivan till samma temperatur som limblandningen, så att kylning o. sprick- ning av detsamma undvikes. Den lim- täckta skivan rullas därefter ytterligare genom ett tråg, som innehåller rent puts- medel, tills detta täcker skivan i ett jämnt lager. Låt skivan därefter torka under ett dygn. En ny skiva skall all- tid först givas en tunn strykning med lim, varefter täckningen med putsmedel enligt ovan sker två gånger. Om en gammal skiva skall prepareras, ruggas avse viktpro- den först upp med en smärgelfil och be- handlas därefter i likhet med som be- skrivits. Till putsning kan mycket väl — och detta är troligen det mest bruk- EN OCH UPPÅT I DEN sista poleroperationen av rent stål, mo- nelmetall och nickel. För dem, som ej själva vilja laborera med olika polermedelskombinationer, fin- nes en del utmärkta vaxer i handeln. Sådana äro t. ex.: Grönt glänsvax, som användes för högglanspolering av de flesta metaller såsom mässing, koppar liga — användas färdigt putsvax, som helt enkelt tryckes mot den roteran- de putsskivan — fig. 4 — och som därigenom impregneras med detta. Det i handeln förekom- mande röda putsvaxet förekommer både i och brons. ”grov” och ”fin” struk- Nickelglänsvax användes för högglans- tur. polering av nickel (alltså även förnick- lade och förkromade ytor) samt vitt e medel, som använ- glänsvax för rostfritt stål. das vid poleringen, | ha olika egenskaper, och På diagrammet— fig. 11 — finner man vart och ett av dem skivornas periferihastighet i förhål- ARBETSSTYCKET ÅN ; HÅLLES MOT SKIVAN GE : PÅ EN PUNKT N UNDER DEN VÅG- N RÄTA CENTRUM- DO | LINJEN 3 NV N RSS ÅN | GJUTGODS MED SKARPA || KANTER ( pr Full) SKIVAN FÅR Ed ARBETSSTYCKET ; SN ROTERA MOT SKAR- WsNIIJ = FÖRES NEDIFRÅN LÖN éÉ NW S N NA SRS PÅ KANTER E.D-,TT N IN ISF NO | SS DETTA KAN RESULTERA IAU” |" ARBETSSTYCKETS FÖRT SI]S” STÖRELSE (SE TEXTEN!) MED PIL MARKERA- NE RIKTNINGEN lande till olika diametrar. Vid använd- ningen av diagrammet uppsökes först skivdiametern (i eng. tum) på den våg- räta skalan. Sedan följes den vertikal- (Forts. å sid. 25.) har sin speciella användning. Poler- massa, vari ingår smärgel, före- kommer i olika finhetsgrader.. Den an- vändes mest som ett första polermedel för att ”skära ned” de sista fina spåren av den föregående putsningen. Den bör dock icke användas på rent stål, efter- som den innehåller järn. Trippel är sam- mansatt av mjuka porö- sa korn av kiselgur. Den lämnar en mycket hög glans på mjuka metaller, såsom t. ex. på koppar och aluminium. Polerrött användes ibland för att uppnå en hög glans på järn eller stål. Krita användes nästan uteslu- tande till polering av nickelpläteringar, under det att den gröna krom- oxiden användes vid den ANSE RN | - LU NNSVPN d 4, .- CR STÖRSTA FÖRSIKTIGHET BÖR IAKTTAGAS SÅ ATT SKIVAN EU KILAS FAST I ARBETSSTYCKET SKYDDSKÅPAN NÅR FÖRBI DEN VERTIKALA CENTRUMLINJEN HORISONTAL CENTRUMLINJE ös TEKNIK för ALLA 23