- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 39. 25 sept. 1942 /
13

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radio-nyheterna, av Billy

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RADIO nyheterna

Oo

rets program på radiomarknaden
A är minst lika omväxlande och rik-
haltigt som förra årets och apparater-
nas kvalitet har icke på något sätt
försämrats. Ett inköp av en radioap-
parat är ju en viktig sak, en sådan är
ju inte någon förbrukningsartikel
utan snarare en del av möblemanget,
varför många kanske dra sig för ett
nyinköp i dessa kristider under moti-
vering att kvaliteten troligen är lägre.

Så är dock ingalunda fallet, utan
den svenska radioindustrien håller
minst samma höga standard som före
kriget. Vi skall se litet på de olika
detaljerna och på vad sätt eventuella
brister avhjälpts.

Radiorörsmarknaden var före kri-
get delad i två, den amerikanska och
den europeiska. Nu förekommer
praktiskt taget bara europeiska rörty-
per och en av våra största amerikan-
ska importörer upplyser på förfrå-
gan, att det är praktiskt taget helt
stopp med importen. 1939 använde
över hälften av fabrikanterna euro-
peiska rör, så det vore överdrivet
att påstå, att de nuvarande rören äro
sämre.

Glimmerkondensatorer = tillverkas
nu av en av de svenska radiofirmor-
na och de ha bl. a. mycket bättre sta-
bilitet än de tidigare importerade ame-
rikanska.

Så kan man fortsätta apparaterna
igenom och man skall finna, att några
”surrogat” sannerligen inte kommit
in på den svenska radiomarknaden.
Br firma lan ct. ex. ha trärattar på
sina apparater, en sak som använts i
Amerika i flera år, och därför bör
väl vi i vårt skogrika land knappast
ha något att invända häremot.

Vi lämna råvarorna med att an en
gång konstatera, att ”Ersatz” ej pas-
sar in på den svenska radioindustriens
produkter och gå så på upptäcktsfärd
bland apparaterna. Alla äro bättre
än förra året, särskilt vad kortvågen
beträffar. Den har ånyo tagit ett steg
framåt. Däremot finns det knappast
någon revolutionerande nykönstruk-
tion, utan allt arbete har i år lagts
ned på detaljförbättringar.

Hög standard.
Europeiska kvalitetsrör.
Stora detaljförbättringar.

3000 kr. för årets dyraste
apparat.

SS 24

N ågra direkta nyheter kan man som
sagt inte peka på, men det finns
en del tendenser, som kunna vara nog
så intressanta. Så till exempel sak-
nas nästan helt de raka apparaterna

"och de mindre och medelstora suprar-

na byggas numera nästan enbart för
allström. Detta är en följd av de se-
naste årens framsteg på roörtillverk-
ningens område. De nya moderna
kombinationsrören för allström ha
möjliggjort tillverkning av utmärkta
superheterodyner med fyra rör och
en strömförbrukning, som ligger långt
under de förut använda växelströms-
rörens utan att utgångseffekten min-
skas märkbart vid 110 volts nät.
Det är endast de allra största sup-
rarna som utföras för både lik- eller
snarare all- och växelström. Detta
beror på att dessa typer ibland använ-

das med flera högtalare och en ned-
gång i effekten vid lägre spänningar
kan därför bli ganska märkbar.

Tryckknappssystemet, som = förr
var så populärt, tycks ha försvunnit
alldeles. På de dyraste apparaterna
finnes en ”Lokalknapp”, som kopp-
lar in det svenska riksprogrammet
och några firmor ha gjort våglängds-
omkopplaren i form av en knappsats,
men de forna tangentbordet lysa
nästan helt med sin frånvaro.

Radiogrammofonernas antal är
fortfarande relativt litet, medan man
precis som förra året kan köpa ra-
diomöbler utan inbyggd grammofon.
Detta beror på, att staten skall ha 25
proc. i lyxskatt på radiogrammofoner
men ej på vanliga radioapparater.

Årets minsta apparat torde som
förra året vara Philettan, den popu-
lära lilla 4-rörssupern, med kort- och
mellanvåg. Rekordet i absolut tung-
vikt hålles nog av ”Das Kammermu-
sikgerät” som förresten är den dyras-
te apparaten. Den kostar c:a 3.000
kr. Och så finns det naturligtvis en
mängd apparater i mellanklasserna,
men utrymmet tillåter inte en närma-
re behandling av varje typ. Det skulle
nog också bli ganska enformigt, ty
sexrörssuprarnas antal är bortåt 25
stycken...

Billy.

TEKNIK för ALLA 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 22 20:53:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-39/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free