RADIO nyheterna Oo rets program på radiomarknaden A är minst lika omväxlande och rik- haltigt som förra årets och apparater- nas kvalitet har icke på något sätt försämrats. Ett inköp av en radioap- parat är ju en viktig sak, en sådan är ju inte någon förbrukningsartikel utan snarare en del av möblemanget, varför många kanske dra sig för ett nyinköp i dessa kristider under moti- vering att kvaliteten troligen är lägre. Så är dock ingalunda fallet, utan den svenska radioindustrien håller minst samma höga standard som före kriget. Vi skall se litet på de olika detaljerna och på vad sätt eventuella brister avhjälpts. Radiorörsmarknaden var före kri- get delad i två, den amerikanska och den europeiska. Nu förekommer praktiskt taget bara europeiska rörty- per och en av våra största amerikan- ska importörer upplyser på förfrå- gan, att det är praktiskt taget helt stopp med importen. 1939 använde över hälften av fabrikanterna euro- peiska rör, så det vore överdrivet att påstå, att de nuvarande rören äro sämre. Glimmerkondensatorer = tillverkas nu av en av de svenska radiofirmor- na och de ha bl. a. mycket bättre sta- bilitet än de tidigare importerade ame- rikanska. Så kan man fortsätta apparaterna igenom och man skall finna, att några ”surrogat” sannerligen inte kommit in på den svenska radiomarknaden. Br firma lan ct. ex. ha trärattar på sina apparater, en sak som använts i Amerika i flera år, och därför bör väl vi i vårt skogrika land knappast ha något att invända häremot. Vi lämna råvarorna med att an en gång konstatera, att ”Ersatz” ej pas- sar in på den svenska radioindustriens produkter och gå så på upptäcktsfärd bland apparaterna. Alla äro bättre än förra året, särskilt vad kortvågen beträffar. Den har ånyo tagit ett steg framåt. Däremot finns det knappast någon revolutionerande nykönstruk- tion, utan allt arbete har i år lagts ned på detaljförbättringar. Hög standard. Europeiska kvalitetsrör. Stora detaljförbättringar. 3000 kr. för årets dyraste apparat. SS 24 N ågra direkta nyheter kan man som sagt inte peka på, men det finns en del tendenser, som kunna vara nog så intressanta. Så till exempel sak- nas nästan helt de raka apparaterna "och de mindre och medelstora suprar- na byggas numera nästan enbart för allström. Detta är en följd av de se- naste årens framsteg på roörtillverk- ningens område. De nya moderna kombinationsrören för allström ha möjliggjort tillverkning av utmärkta superheterodyner med fyra rör och en strömförbrukning, som ligger långt under de förut använda växelströms- rörens utan att utgångseffekten min- skas märkbart vid 110 volts nät. Det är endast de allra största sup- rarna som utföras för både lik- eller snarare all- och växelström. Detta beror på att dessa typer ibland använ- das med flera högtalare och en ned- gång i effekten vid lägre spänningar kan därför bli ganska märkbar. Tryckknappssystemet, som = förr var så populärt, tycks ha försvunnit alldeles. På de dyraste apparaterna finnes en ”Lokalknapp”, som kopp- lar in det svenska riksprogrammet och några firmor ha gjort våglängds- omkopplaren i form av en knappsats, men de forna tangentbordet lysa nästan helt med sin frånvaro. Radiogrammofonernas antal är fortfarande relativt litet, medan man precis som förra året kan köpa ra- diomöbler utan inbyggd grammofon. Detta beror på, att staten skall ha 25 proc. i lyxskatt på radiogrammofoner men ej på vanliga radioapparater. Årets minsta apparat torde som förra året vara Philettan, den popu- lära lilla 4-rörssupern, med kort- och mellanvåg. Rekordet i absolut tung- vikt hålles nog av ”Das Kammermu- sikgerät” som förresten är den dyras- te apparaten. Den kostar c:a 3.000 kr. Och så finns det naturligtvis en mängd apparater i mellanklasserna, men utrymmet tillåter inte en närma- re behandling av varje typ. Det skulle nog också bli ganska enformigt, ty sexrörssuprarnas antal är bortåt 25 stycken... Billy. TEKNIK för ALLA 13