Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framtidens städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
planer denna artikel handlar.
rigets. ödeläggelser komma att nöd-
vändiggöra, att otaliga städer runt
om i Europa måste mer eller mindre
återuppbyggas, och frågan är då, hur
de komma att se ut. Det London, som
reser sig efter bombardemangen, kom-
mer säkerligen att bli mycket olikt det
gamla, där historiska byggnader och
smala gator, trots nog så många ny-
byggnader, spelade en dominerande roll.
Och detsamma gäller de flesta städer,
vilka lidit under luftbombardemangen.
Finns det nu någon riktlinje som man
kan gå efter? - Egendomligt nog har
frågan först och främst väckt intresse
i Amerika — Europas krigförande län-
der ha ju haft annat att tänka på —
men arkitekter finns det ju’ i alla län-
der, och de ha med intresse: studerat de
förslag vilka framkommit i USA,
innan Amerika kom med i kriget. Det
är dock icke förslag som rikta sig ute-
slutande till fackmän, ty frågan, hur en
stad skall se ut och hur vi skola bygga
och bo, måste naturligtvis intressera
alla medborgare i ett land.
En stor ’ entreprenörkoncern i New
York har nyligen sänt ut en rundfråga
16 TEKNIK för ALLA
fr
När kriget en dag tar slut och återuppbyggnadens tid är inne,
kommer säkerligen en mängd av Europas städer att återuppstå i
mycket förändrad gestalt. Arkitekter av skilda nationer hålla redan
på att planera framtidens stadssamhällen, och det är om dessa
ARR
Parti från Världsutställningen i New York
gatuparit från våra dagars New York.
N
till framstående" arkitekter, vetenskaps-
män — däribland särskilt ingenjörer —
och affärsmän i Förenta Staterna och
Kanada för att höra dessa människors
idéer och förslag med hänsyn till vil-
ken värld vi — Europa först och främst,
men Amerika också för så vitt som nya
byggnadsmetoder naturligtvis påverka
arkitekturen på båda sidor Atlanten i
lika hög grad — enligt deras åsikt kom-
ma att leva i om 20 eller 30 år, hur de
större städerna på den tiden komma att
se ut, och vilka praktiska förbättringar
de: vilja föreslå införda. Svaren från
fysikern och nobelpristägaren doktor
Robert A. Millikan och General Motors
direktör, Charles F. Kettering, voro av
särskilt intresse.
Det var doktor Millikan, som för ett
par år sedan tilldrog sig intresse genom
sitt yttrande, att världen av 1959. skul-
le ha färre likhetspunkter med världen
av 1939 än en bil i dag har med den
första bilmodellen. Kettering yttrade i
enqueten något liknande, i det han sva-
rade, att en människa år 1960 eller 1970
naturligtvis inte skulle leva i ett hus
av 1942 års modell, lika litet som vi i
MI a
1938—39. Bilden till höger visar ett typiskt
dag åka i en bilmodell från 1910! Båda
förutse att ”höjdgator” komma at
vara det som präglar stadsbilden, i det
de äro övertygade om att: trafiken på
den tiden kommer att nödvändiggöra
sådana samfärdsådror. Tanken skulle
vara den, att man hade uteslutande en-
kelriktad trafik eller biltrafiken en-
bart hänvisad till den ena samfärdsåd-
ran, fotgängare hänvisade till den and-
ra, medan — överraskande nog — spår-
vagnar och omnibussar, enligt deras
åsikt, komma att försvinna. och lämna
plats åt underjordiska tåg, och — vad
som kanske är det mest överraskande —
folk på den tiden med hänsyn till sin
hälsa i vida större utsträckning kommer
att gå.
D: gåvo också åtskilliga närmare anvis-
ningar om hur stadsplaneringen så-
väl som husinredningen skulle utforma
sig. Deras idéer sammanföllo här täm-
ligen noggrant med en detaljerad ut-
formning, som Marcel Breuer, som är
professor vid Harward Arkitekt-Akade-
mi, framställde. Breuer, vilken är ung-
Parti från framtidens stad.
rare till börden, har skapat en er-
känd internationell arkitektskola. Han
är i hög grad fantasirik och full av in-
tuition, egenskaper, vilka avslöjat sig i
den nästan fem meter höga modell till
en del av en modern stad, som han och
hans kollega, F. R. S. Yorke, helt nyli-
gen utställt,
De båda arkitekterna hade av ett stort
byggnadskonsortium blivit anmodade att
utarbeta teckningar och modeller till en
modern stad, vilken skulle ligga på en
jämn, vidsträckt terräng vid en sjö el-
ler i närheten av havet. Det var dem
emellertid omöjligt att genomföra utar-
betandet av en modell till en hel stad,
och de nöjde sig därför med att skapa
en del därav. Först och främst önskade
de påvisa det närmare sambandet mel-
lan de olika delarna av staden: bostads-,
butiks-, kontors-, rekreations- och nöjes-
kvarteren, som de kallade dem.
Det var därför nödvändigt att sam-
manpressa de enstaka delarna, och man
hade därför på modellen utkanten av
Westend-kvarteret med butikerna, som
TEKNIK för ALLA 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
