låg i närheten av nöjescentrum med bio- grafer, teatrar och varietéer. <Televi- sionsateljéerna och cykelbanorna spela- de också en stor roll här, medan idrotts- platserna för övrigt voro förlagda utan- för staden, inte långt från bostadskvar- teret, vilket låg i gröna omgivningar. Det egendomliga var att man delvis övergivit idén med enfamiljshus och vil- lor och i stället hade en mängd två- el- ler trevåningshus, som alla lågo omgiv- na av träd och trädgårdar. «Gatorna fingo härigenom ett fullkomligt nytt ut- seende. Men naturligtvis fanns det också kvarter med enfamiljsvillor och träd- gårdar. I själva stadens centrum voro först och främst kontoren belägna, och här funnos inte andra bostadsvåningar än portvakternas. Fabrikskvarteren hade likaledes undergått stora förändringar. I den moderna staden ville man inte, som i den man nu känner, finna en fa- briksbyggnad inne bland bostadshusen. Gatorna i centrum hade erhålilt en mycket egenartad prägel. Fabrikerna placerades i den östliga delen av sta- den och butikskvarteren sträckte sig som en ring omkring centrum med kontoren. Museer och liknande hade flyttats ut till bostadskvarteren och lågo liksom hu- sen i parker och trädgårdar. En rela- tivt stor del av staden var upptagen av rekreationskvarter. Här lågo först och främst de egentliga sjukhusen och klini- kerna, barnhemmen och så vidare, men även solbadanstalter, simbassänger etc. funnos här. Denna stadsdel upptog minst lika stor plats som fabrikskvarteren. 18 TEENIE för ALLA Bilden till vänster visar, huru tecknar ren föreställer sig storstaden år 1960. Fotgängarna = ha särskilda gator, som gå på ett hög- re plan än den rul- lande trafikens. Bilden nedan visar ett panorama av en framtida in- dustristad. I sina planer för en ny stad göra de båda. arkitekterna försök att: 1) befria staden från hopgyttring och låta sol och frisk luft tränga in i husen, så att staden är en vacker och sund plats att leva och arbeta på. Åtskilliga av de högsta byggnaderna i stadens inre äro placerade med något avstånd emel- lan, så att solen kan tränga in i dem överallt och så att det är sol både från öster och väster. Alla kontor äro plane- rade med altaner, och de flesta av husen ha sina tak- eller terass-trädgårdar. Ar- kitekterna slå ett slag för nytt materiel och nya byggnadssystem. De äro emot att imitera gamla byggnader i städerna och vilja skapa något alldeles nytt. 2) klart definiera och om möjligt ska- pa en exakt organisation, ett samarbete mellan de olika funktionerna i staden. 3) ett nytt, ändamålsenligt trafiksy- stem med trafikvägar på lämpligt av- stånd från bostadshusen, breda avenyer mellan dem och små trafikådror, vilka föra ut till dessa huvudsamfärdsvägar. Med hänsyn till parkering äro hus- blocken anbragta på solida pelare, och under dem ligga parkeringsanläggnin- garna. På flodens eller sjöns ena sida ha an- lagts promenadvägar och vidsträckta parkanläggningar, och här finns över huvud taget ingen trafik. Parkerings- platserna äro förlagda längs områdets gränser. Hela den stora arealen är av- sedd för sport, kaféer och så vidare. Butikskvarteret, som också angives på modellen i begränsat omfång, visar talri- ka affärer i mycket höga byggnader, och de se högst egendomliga ut, i det att det snor sig liksom ett band omkring dem, så att man genom att följa denna sling- rande bana — bandet — får tillträde till butikerna och tillfälle att titta i skylt- fönstren. Dessutom finns det stora his- sar inne i byggnadens mitt, avsedda för dem som hastigt vilja göra sina inköp, där de handla. Arkitekt Breuer blev tillfrågad om hur lång tid han ansåg att det skulle ta att omskapa en stad till en modern Breuersk féstad. Han svarade att skul- le det rivas ned och hänsyn tagas till hela stadens liv skulle det kräva bort emot femtio år. Låg staden i ruiner skulle det inte ta halva den tiden. Men inom de närmaste femtio åren skulle för- (Forts. sid. 24.)