Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framtidens städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låg i närheten av nöjescentrum med bio-
grafer, teatrar och varietéer. <Televi-
sionsateljéerna och cykelbanorna spela-
de också en stor roll här, medan idrotts-
platserna för övrigt voro förlagda utan-
för staden, inte långt från bostadskvar-
teret, vilket låg i gröna omgivningar.
Det egendomliga var att man delvis
övergivit idén med enfamiljshus och vil-
lor och i stället hade en mängd två- el-
ler trevåningshus, som alla lågo omgiv-
na av träd och trädgårdar. «Gatorna
fingo härigenom ett fullkomligt nytt ut-
seende. Men naturligtvis fanns det också
kvarter med enfamiljsvillor och träd-
gårdar.
I själva stadens centrum voro först
och främst kontoren belägna, och här
funnos inte andra bostadsvåningar än
portvakternas. Fabrikskvarteren hade
likaledes undergått stora förändringar.
I den moderna staden ville man inte,
som i den man nu känner, finna en fa-
briksbyggnad inne bland bostadshusen.
Gatorna i centrum hade erhålilt en
mycket egenartad prägel. Fabrikerna
placerades i den östliga delen av sta-
den och butikskvarteren sträckte sig som
en ring omkring centrum med kontoren.
Museer och liknande hade flyttats ut till
bostadskvarteren och lågo liksom hu-
sen i parker och trädgårdar. En rela-
tivt stor del av staden var upptagen av
rekreationskvarter. Här lågo först och
främst de egentliga sjukhusen och klini-
kerna, barnhemmen och så vidare, men
även solbadanstalter, simbassänger etc.
funnos här. Denna stadsdel upptog minst
lika stor plats som fabrikskvarteren.
18 TEENIE för ALLA
Bilden till vänster
visar, huru tecknar
ren föreställer sig
storstaden år 1960.
Fotgängarna = ha
särskilda gator,
som gå på ett hög-
re plan än den rul-
lande trafikens.
Bilden nedan visar
ett panorama av
en framtida in-
dustristad.
I sina planer för en ny stad göra de
båda. arkitekterna försök att:
1) befria staden från hopgyttring och
låta sol och frisk luft tränga in i husen,
så att staden är en vacker och sund
plats att leva och arbeta på. Åtskilliga
av de högsta byggnaderna i stadens inre
äro placerade med något avstånd emel-
lan, så att solen kan tränga in i dem
överallt och så att det är sol både från
öster och väster. Alla kontor äro plane-
rade med altaner, och de flesta av husen
ha sina tak- eller terass-trädgårdar. Ar-
kitekterna slå ett slag för nytt materiel
och nya byggnadssystem. De äro emot
att imitera gamla byggnader i städerna
och vilja skapa något alldeles nytt.
2) klart definiera och om möjligt ska-
pa en exakt organisation, ett samarbete
mellan de olika funktionerna i staden.
3) ett nytt, ändamålsenligt trafiksy-
stem med trafikvägar på lämpligt av-
stånd från bostadshusen, breda avenyer
mellan dem och små trafikådror, vilka
föra ut till dessa huvudsamfärdsvägar.
Med hänsyn till parkering äro hus-
blocken anbragta på solida pelare, och
under dem ligga parkeringsanläggnin-
garna.
På flodens eller sjöns ena sida ha an-
lagts promenadvägar och vidsträckta
parkanläggningar, och här finns över
huvud taget ingen trafik. Parkerings-
platserna äro förlagda längs områdets
gränser. Hela den stora arealen är av-
sedd för sport, kaféer och så vidare.
Butikskvarteret, som också angives på
modellen i begränsat omfång, visar talri-
ka affärer i mycket höga byggnader, och
de se högst egendomliga ut, i det att det
snor sig liksom ett band omkring dem,
så att man genom att följa denna sling-
rande bana — bandet — får tillträde till
butikerna och tillfälle att titta i skylt-
fönstren. Dessutom finns det stora his-
sar inne i byggnadens mitt, avsedda för
dem som hastigt vilja göra sina inköp,
där de handla.
Arkitekt Breuer blev tillfrågad om hur
lång tid han ansåg att det skulle ta
att omskapa en stad till en modern
Breuersk féstad. Han svarade att skul-
le det rivas ned och hänsyn tagas till
hela stadens liv skulle det kräva bort
emot femtio år. Låg staden i ruiner
skulle det inte ta halva den tiden. Men
inom de närmaste femtio åren skulle för-
(Forts. sid. 24.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
