= -— DE FYRA ELEMENTEN ÅA ristoteles lära om de fyra elementen besannar sig inom den kemiska stor- industrien av i dag. Bilden här nedan åskådliggör detta schematiskt. Den visar på vilket sätt kol, vatten, luft och kalksten inom den ke- miska storindustrien bringas att sam- mansmälta till två så olika produkter som sprängämnen och konstgödning. Om man blåser vattenånga över glödande kol, blir resultatet en gasblandning, som innehåller koloxid och väte. Vattnet re- duceras nämligen genom kol. Detta oxi- deras i sin tur till koloxid enligt proces- sen H20+C=CO--Hz2. På denna väg er- håller den kemiska storindustrien även väte. Genom att tillföra vätet kväve, en av luftens beståndsdelar, och komprime- ra denna gasblandning till 200 atö vid 600? erhålles basisk ammoniakgas. Av denna erhålles genom ytterligare pro- cesser kvävehaltiga konstgödningsäm- nen. Genom förbränning och förbrännings- produkternas lösande i vatten utvinnes salpetersyra av ammoniakgasen. Detta sker enligt en metod, som utvecklats av en tysk vetenskapsman vid namn Wil- helm Ostwald. Här uppträda luft och vatten återigen som råvara. Den fram- ställda salpetersyran är ju som bekant sprängämnesteknikens grundpelare. En annan ofta prövad väg för fram- ställning av ammoniak utgår från kalk- kväve. Detta framställes på följande sätt: Genom att i elektriska ljusbågsug- nar sammansmälta kol och kalksten er- hålles först kalciumkarbid. Denna upp- feg RNE NRA T 2) hettas med kväve, som ju är luftens hu- vudbeståndsdel, enligt ett av Rothe ut- arbetat förfarande. Slutprodukten blir härvid kalkkväve och detta utgör ett ef- terfrågat gödningsämne. Löst i vatten förenar sig kalkkvävets kväve med vatt- nets väte och ammoniak erhålles. Vid närmare eftertanke finna vi ett förvånansvärt sammanhang i dessa ke- miska processer. De fyra råvarorna kun- na på olika vägar förvandlas till göd- nings- och sprängämnen. På sätt och vis blir den klassiska naturvetenskapens lära om de fyra elementen (jord, eld, luft och vatten), vilken utvecklades av Aristoteles, åter besannad. Kolet över- går visserligen ej i ammoniak och sal- petersyra, men den i kolet befintliga energin har fått släppa till sin kraft i de kemiska processerna. Det sinnebild- liga uttrycket för kolets inneboende kraft är utan tvivel elden. Kalksten blir lika med jord och på det- ta sätt bilda de fyra klassiska elementen jord, eld, luft och vatten grundpelarna för ovan beskrivna kemiska förlopp. Kosmos. Konstsilket göres lättare (Tj EKEN att dels minska konstsilke- trådens specifika vikt och dels för- bättra dess värmeisolerande egenskaper har givit anledning till många förslag. Man har med större och mindre fram- gång försökt framställa konstsilke med genomgående hål, alltså rörämnen, i vil- ka håligheterna i allmänhet framkallats genom gasutveckling, t. ex. CO:, vid pas- serandet av spinnbadet. En andra möjlighet är att söka åstad- komma hålningen på rent mekanisk väg. Grundläggande försök har gjorts av en tysk firma, G. Siebert, Hanau; med mun- stycke (dysa) i ringform. Sådana mun- stycken för utpressande av spinnmassa i fina trådar har tidigare i större stor- lekar tillverkats för bl. a. framställning av fjälster till charkuterifabrikerna. På grund av dessa munstyckens oer- hört små dimensioner bjuder tillverk- ningen på oerhörda svårigheter. Det rör sig om fullkomliga konstverk inom den nutida finmekaniken. Kärnan som har en diam av 60—980 u' (läses my = 1/1.000 mm) insättes och centreras i ett hål av 80—100 u Bilderna visa två sätt för fastsättning av kärnan, men även andra metoder kunna förutses. HÅLRUMSBILDARE Fastsättning av kärna med hållare och fastsättning mellan klämbackar. Man väntar att införandet av en centre- rad kärna i spinnmunstyckena också skall ha gynnsamma spinntekniska verk- ningar, även när det rör sig om tråd utan genomgående hålrum. Korkmattor ur cellulosa ärnolenmn A.-B. Forshaga har vid sin fabrik i Almedal påbörjat tillverk- ningen av ett nytt svenskt golvbelägg- ningsmaterial, ”forbolin”. Det är den mycket begränsade tilldelningen av lin- olja, som framtvingat denna nya till- verkning. Efter två och ett halvt års forskningsarbete är man nu färdig att börja fabrikation i större skala. Från linoleum skiljer sig forbolin därigenom, att i stället för linolja som bindemedel användes en specialberedd cellulosa samt talloljor. Slitstyrkan uppges vara unge- fär densamma som för vanliga linoleum- mattor. Brandbomber släckas med pistol nd bompen kunna släckas på kemisk väg genom en pistolliknande eld- släckare, som de kvinnliga hjälpbrand- kårerna i London nu utrustats med. Stålhjälm med ansiktsskydd ingår även i utrustningen. TEKNIK för ALLA 9